Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rdr banko. Vid votering i förstärkt statsutskott segrade detta
förslag, hvad
H&rd angick, men förkastades med afseende på
Åkerhjelm, som fick intet. (Statsutskottets memorial N:s 391 o.
899.)
Det var
såluoda icke konungens skuld, att
Hård erhöll blott 2,250
rdr. Orsaken till Åkerhjelms behandling uppges af Dalman:
»Några anteckningar från våra ståndsriksdagar 1809—1865», III s. 35
—36 n, hafva varit ryktet, att han tillrådt åtalet mot Crusenstolpe.
Härför talar också dennes hätska utfall mot Åkerhjelm, »Ställningar
och förhållanden», femte brefvet, s. 27 o. f.
Sid. 260—261. Konungen begärde ej Hartmansdorffs och Grips
öfverflyttning på indragningsstat, utan underrättade ständerna den
19 maj 1840 om, att de båda f. d.
statssekreterame voro berättigade
att, tills de erhöllo annat ämbete, bibehållas vid sina löneförmåner,
på det att ständerna skulle på indragningsstaten uppföra härtill
erforderliga summor, men ständerna nekade — genom omröstning i
förstärkt statsutskott — att så göra. Konungen gaf det
Oaktadt,
på tillstyrkan af hela statsrådet, den 22 juni 1841 statskontoret
befallning att utbetala lönebeloppen. Se Alin a. a. s. 160 samt Bil. B,
n:r 17 och Stenhammar a. a. II, s. 121 o. 127, där frågans
föregående behandling i statsutskottet omtalas. Pensionerna behöfde för
öfrigt ej länge utgå, ty Hartmansdorff utnämndes redan den 30 juni
till president i kammarrätten och Grip dog 1843.
Sid.
261—268. Fåhreus s. 103 säger om Landins sätt att
sköta
sitt åklagarskap vid 1840 års riksrätt, att han »ex nobili officio till
grund för sina ansvarspåståenden gjorde all sin flit att så bjärt som
möjligt färglägga käromålen». K. U:s anklagelsepunkter voro 31 (ej 54).
1 den skrifvelse af den 15 maj, hvarigenom Theorell väckte
åtalet inför 1854 års riksrätt, yttrade han: »Då den af
R. St:s
konstitutionsutskott till mig afiåtna skrifvelse, hvarigenom
förevarande åtal anbefalles, utan tvifvel innehåller allt, hvad till grund för
detta åtal kan anföras, och jag icke funnit någonting att därtill för
egen del tillägga, har jag endast att åberopa omförmälda skrifvelse
med vördsammaste anhållan, att de tilltalade må däröfver höras och
få sig förklara.» Sedan han i sitt slutpåstående af den 29 maj
yttrat sig öfver förklaringarna, fortsätter han: »Då mig ovillkorligen
åligger att fullfölja det åtal, hvars utförande är mig uppdraget,
fastän icke att, emot lag och öfvertygelse, för egen räkning
någonting tillägga eller påstå, har jag väl bort antyda de anledningar och
grunder, hvilka därifrån afhålla mig, men jag åberopar till slut,
hvad konstitutionsutskottets remiss till grund för åtalet innehåller,
och utbeder mig vördsammast, att så väl frågan, huruvida
öfverträ-delse af
Rikets grundlag är begången, som ock frågan, hvad ansvar
därå bör följa, må med yttersta stränghet
pröfvas.» 1 ett
förtyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
