Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligande, som han med anledning af de anklagades svar på
slutpå-stiendet fick framställa, förklarade han den 2 juni blott sitt den 29
maj gjorda
påst&ende ej kunna ändras, d. v. s. öfverlämnade
&t rätten att pröfva K. U:s anklagelse utan att själf med anledning däraf
framställa
något bestämdt ansvarsyrkande.
Angående
själfva principfrågan (huruvida en justitieombudsman
är skyldig att utföra ett af K. U. anbefalldt åtal inför riksrätt,
hvilket han anser obefogadt) se V. E. Svedelius: »Om statsrådets
ansvarighet», s. 515.
Sid. 265—266. Det var icke vid 1840 utan vid 1834 års
riksdag, som brukspatron Petré af tjänstgörande kabinettskammarherren
(öfversten friherre E. A. Cederström) bortvisades från den kungliga
taffeln. Se Biogr. Lex., N. F. VIII, s. 147 och Claes Fredrik
Homs »Minnen ur min lefnad», H. Tidskr. 1892, s. 209, i hvilka
förf. uppger sig hafva sett ett intyg af Cederström, att denne vid
ifrågavarande tillfälle handlat på direkt befallning af konungen.
Sid. 266—274. Med hvad Ulfsparre yttrar om Karl Johans
bristande ordhållighet må jämföras följande omdöme af Palmstjema
a. a., s. 122: »När han (Karl Johan) riktigt lofvat någonting, höll
han ock det gifna löftet. Men ofta nog — likasom man ofta hoppas
eller tror, hvad man önskar — ansåg man gjorda förespeglingar
såsom löften och omtalade oriktigt såsom verkligen gifna sådana,
hvilka sedermera, då förhoppningen felslagit, ansågos såsom svikna.
Missförstånd i dylika hänseenden, hvarigenom man gjorde konungen
orätt, uppkommo äfven ofta af okunnighet uti franska
språket.»
Sid. 274—278. Den i Gustaf
HI:s mord invecklade grefve Klas
Fr.
Hom kallade sig efter domen Claesson, ehuru
fadera hette Fredrik.
Om sonens förhållande vid 1840 års riksdag och hans skiljande
från landshöfdingsämbetet, se Palmstjema a. a.,
s. 113 o. f. och
Homs »Minnen» H. Tidskrift 1892, s. 210—225.
Sid. 278. Det var ej Karl Johan utan först Oskar I, som
utnämnde Möllerhjelm till chef för 6:e militärdistriktet och hans måg
v. Tuné till öfverste för Västmanlands regemente. Det skedde dea
19
sept. 1844. (Sveriges statstidning 1844, n:r 218).
Sid. 282—283. Om Karl Johans misstankar mot Gyllenhaal
finnes en berättelse hos Ahnfelt
{Nauckhoff) a. a. H, s. 124 o. f., där
tidpunkten angifves hafva varit 1827.
Sid. 298. Uttycket i bil. 3 sista stycket, att
»vedergällnings -rätten» befriade Sverige från mera än 7 mill. rdr banko skuld,* syftar
på 1812 års riksdagsbeslut om annulerande af svenska statens lån,
upptagna i länder, som hörde till franska kejsardömet. Se härom V.
Vendel: »Urtima riksdagen i Örebro 1812», Göteborg, 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
