Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - I. De fem ryttarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mat! ropade Benranglet sedan de första smörgåsarna voro
inmundigade.
Och general Falkenberg instämde småleende.
Över deras huvuden susade blåsten i grantopparna, men de
sutto i gott skydd och kände intet obehag. Den kom endast
bålets flammor att fladdra än lustigare. De hotande regnmolnen
hade seglat bort, och på den nattsvarta himmelen lyste
stjärnorna med stilla, hemlighetsfull glans.
Då måltiden var slut och maten omsorgsfullt blivit inpackad,
svepte de fem männen kapporna kring sig, sträckte ut sig på
var sitt hästtäcke och insomnade, belysta av eldskenet. Endast
Stjernstråhle, som fått första vakten, vakade.
Med värjan klar vid sin sida och pistolkolvarna framdragna,
så att de vid första misstänkta ljud kunde vara till hands, satt
han och stirrade in i elden. Blåsten sjöng vaggvisan i
trädgrenarna; från de sovande ljödo de svaga entoniga ljuden av
deras regelbundna andedrag, och på avstånd kunde han höra
hästarna mumsa på sitt hö och havre.
Kapten Lars, som lagt sig på rygg, snarkade något, varför
Stjernstråhle gav honom en puff.
— Låt mig sova i fred, gumman min! mumlade kaptenen
och vände sig på andra sidan.
Högt uppe på den svarta himlakupan glänste »Stora Björnen»
i all sin prakt. Och längre mot norr, i rät linje dragen
från Björnens baktassar, lyste Polstjärnan.
Plötsligt spratt han till. Han hade tyckt sig höra ett ljud.
— Werda! ropade han.
Då prasslade det till i buskarna, och i skenet från elden såg
han en hare skutta förbi med svansen i vädret.
— Nå, det var då ingen farlig fiende! mumlade
Stjernstråhle.
Efter två timmar väckte han Hjelm. Denne intog hans plats
och det var Stjernstråhles tur att somna vid det flammande
bålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
