Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - III. Simson i filistéernas våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
eller vin! Och jag skall skänka fem tjocka vaxljus till ditt
altare.
— Tig! Spela nu!
Benranglet och Clärchen smögo sig förbi.
Hjärtat klappade i den unga flickans barm och hon var
nära att av förskräckelse sjunka till golvet, när hon hörde
soldaternas samtal. Men hon lugnade sig och följde modigt
efter Benranglet.
Tre trappor stego de uppför utan att möta någon. Då
hördes steg. Clärchen kröp in i ett hörn, men Benranglet hann
icke undan, förrän vakten var inpå honom.
— Guten abend, Clärchen! Kom, får jag klappa dig!
yttrade soldaten och ville kyssa Benranglet.
Denne hade ögonblickligen fört handen till munnen för att
dölja knävelborrarna.
— Lass mich gehen! sade Benranglet i skäraste falsett.
— Icke så blyg, min duva!
— Dra åt skogen! höll ryttmästaren på att utbrista, men
nöjde sig med att vagga på höfterna och skynda bort.
— Vad Clärchen var fjär i afton! brummade soldaten och
gick vidare.
Utan vidare äventyr nådde Benranglet och flickan
fängelsetornets port och smögo sig ut på borggården.
Några väpnare stodo i ett hörn och pratade, och vid
vindbryggan gick en vakt på post med musköten över axeln.
De båda flyktingarna tryckte sig intill muren i skuggan och
väntade.
Hela slottet strålade i ljus. Från varje fönster kastades
skenet från vaxljusen i kronor och lampetter ut över borggården.
Bakom rutor och gardiner syntes skuggor av dansande par
glida förbi. Festen varade på tredje dagen, men ännu i lika
hejdlöst rus. Gyllingkorn var spendersam och ville än en gång,
innan man gav sig ut i kriget för att klå den dumme
svensken, låta vinet flöda och musikens toner ljuda i sina salar till
fröjd och ära för druckna riddare och damer. Och hans lov
sjöngs av allas läppar. Du är den störste bland oss och den
noblaste ädling! Ditt hus är liksom en furstes palats, och dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
