Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - V. Kapten Lars' strid med skinkan - VI. Mannen med den gula hättan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
nedstuckne vakten tjöt och svenskarna tjöto värst, allt
medan de skakade sina pampar och rusade bort. Ur vägen
papis-ter och bondtuppar!
I närheten av stallet hade samlat sig en hop bönder. Men
skuldra vid skuldra som en ljungande åskvigg bröto
svenskarna igenom och fingo tag i hästarna. Så snart dessa hörde
sina herrars tillrop, lyfte de på huvudena och gnäggade glatt.
Ett hopp i sadeln och så rakt på bondhopen. Vad som icke
stacks ned, sparkades omkull av hästarnas hovar. Och inom ett
par sekunder var vägen fri och svenskarna jagade bort i
mörkret.
Då de kommit till stora landsvägen, tog Hjelm ett hastigt
avsked av sina vänner.
— Ni måste skynda till Magdeburg. Generalen behöver er
för ordnandet av försvaret. Försök att komma genom det
fientliga lägret och in i den belägrade staden på något listigt
sätt. Men inte som vi gjorde; det går icke en andra gång. Tag
tjänst hos Pappenheim till exempel. Duka upp någon historia.
Jag rider nu till kungen med breven från generalen och från
Magdeburgs borgmästare. Farväl!
— Farväl!
VI
MANNEN MED DEN GULA HÄTTAN
— Kep tabako, meine Herren, scheneste tabako von das
Virginialand, kut und pillich!
— Tvi för en sådan jude! Vad han ser mig snål ut. Och
så lång han är och så mager se’n.
I en av de yttersta, smutsiga tältgatorna i Pappenheims
läger trängdes en hop skrattande, stojande soldater omkring en
underlig figur. Det var en lång, till ytterlighet mager
brun-hyad jude, som gick omkring och med gnällande stämma
ut-bjöd sina varor. Han var iklädd en dammig blå kaftan, som
nästan räckte honom ned till fotknölarna. På huvudet bar han
en gul hätta, som han dragit ned långt fram i pannan. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
