- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
272

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - VII. Vålnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ska gossar trodde nästan att de befunno sig i paradiset. De, av
vilka många av dem aldrig i sitt liv sett och ännu mindre
smakat en droppe vin, drucko det nu varje dag. De bekantade sig
med bönderna i det goda Frankenland, och om kvällarna sutto
de i deras stugor framför den flammande spiselbrasan och
berättade för dem om sitt avlägsna land, där nätterna voro så
ljusa om sommaren och så mörka och långa om vintern, där
den vita snön låg på marken så högt som till midjan av en
karl, där man kunde gå torrskodd över alla vattendrag och
där folket ej hade en aning om deras heliga madonna.

Och somliga av dem, i synnerhet finnarne, misstänker jag,
skarvade och lade till åtskilligt, talade om trollen i skogarna,
om de väldiga björnarna och de tjutande vargarna, som likt
hundar sprungo omkring på deras städers gator, så att de
hederliga Frankenbönderna helt förskräckta korsade sig...

*



Natten var nu långt framskriden. Stjärnorna lyste klara på
den svarta himmelen och under dem sorlade Rhenflodens böljor.
Vid de flesta bivuaker sov man medan eldarna brunno för
att mildra vinterkölden. Även Hjelm och Stjernstråhle kände
sig sömniga.

— Nej, nu kan det vara tid att vila, yttrade Hjelm, i det
han svepte kappan kring sig. Vi ha gjort ett gott dagsverke i
dag, ordentligt smällt på de spanska hundarna och nu känner
jag mig trött.

— Ja, det kan verkligen vara på tiden, mumlade Benranglet.
I morgon skola vi ju tåga mot Mainz och den staden ger
sig nog icke i första hugget. Så då får jag också vara med om
en stormning. Det ska kännas skönt efter så lång tid. Men god
natt nu, mina vänner, nu schlafar jag.

Och Benranglet svepte kappan kring sig, kröp närmare
elden och lade sig på kalla marken.

Efter några minuter hördes intet annat ljud än snarkningar
och eldens knastrande.

Alla sovo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free