- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
299

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - II. Den långskranglige bonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299’

Benranglet svarade ingenting, endast bugade sig i sadeln
och red bort i riktning från stranden.

Kungen och de andra betraktade honom förvånade.

— Vart i all världen ämnar långe ryttmästarn taga vägen?
Han rider ju bort från holmen i stället för fram till
densamma, undrade de.

Men Benranglet red i galopp mot en liten by som låg en
bit längre uppåt floden några tusen steg från stranden.

— Aha! yttrade en av överstarna. Drake tänker visst
utfråga bönderna i byn. Nå, det var ju tämligen enkelt
utfunde-rat och en lätt förtjänt överstegrad.

Nils Brahe vände sig om i sadeln och svarade skarpt:

— Jag tror icke min vän Drake, eller Benranglet, som han
gemenligen kallas, litar på någon annan än sig själv.

översten teg och bet sig i skägget. Unge greve Nils, som
åtnjöt kungens synnerliga förtroende och som efter slaktningen
vid Breitenfeld fått befälet över den berömda Gula Brigaden,
ett regemente dubbelt så stort som ett annat, var icke till att
leka med.

Några minuter dröjde sedan Benranglet försvunnit bakom
byns stuggavlar. Då syntes en eländigt klädd bonde bärande
en lång stång på axeln, med sävliga steg vandra ned mot
flodstranden.

— Vad är det där för en figur!... Vad kan han vilja!
brummade en av officerarna.

Alla satte fältkikarna för ögonen.

— Det var en ovanligt ling drasut. Ginge han icke så
krokig, likt en som i hela sitt ’ iv lunkat efter plogen, kunde man
nästan tro att det vore långe ryttmästaren.

Kungen betraktade uppmärksamt den underliga företeelsen.
En tanke angående Benranglets plan for genom hans hjärna.

— Nej, sannerligen tror jag icke att det är ryttmästar
Drake, utropade han. Ja, jag kunde själv förklätt mig, så hade jag
kanske lyckats bättre och undgått att bli använd som
skott-tavla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free