Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - VIII. I dödens töcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384’
Hjelm hade beskrivit trakten för henne och hur svenske
kungen hade ordnat sin här. Till vänster en halv mil norr om
byn Menchen låg staden Lützen och från denna gick åt
nordost stora landsvägen till Leipzig. Djupa diken kantade denna
väg och bakom dessa hade Wallenstein uppställt sitt folk.
Svenska hären var ordnad på två linjer mellan byn och
Lützen. På högra flygeln stod svenska rytteriet, ytterst finnarna
under Stålhandske. Så västgötarna, södermanlänningarna,
upplänningarna, östgötarna och närmast mitten smålänningarna
under överste Stenbock. Mitten utgjordes av fotfolket, först
svenska brigaden, så den gula, vidare de blå och gröna
brigaderna, alla under greve Nils Brahes befäl. Själv förde Hjelm
liksom kapten Lars an sina kompanier på Gula Brigaden, men
Stjernstråhle hade blivit anställd hos kungen.
Vänstra flygeln utgjordes av tyskt rytteri under hertig
Bernhard av Weimar.
Andra linjen bestod nästan uteslutande av tyska troppar
under general Kniephausens befäl. Framför hela hären, som
var tjugutusen man stark, stodo tjugusex grova kanoner.
Gretchen gick ännu en gång fram och ställde sig vid
fönstret.
Dimman började nu lätta. Det gråvita skynket drogs bort
från den närmaste trakten. De höstgula buskarna och träden
framträdde allt skarpare och skarpare. Hon spejade ivrigt
norrut för att upptäcka en skymt av härmassorna. Men ännu
var slätten inhöljd i ett grågult töcken.
Plötsligt dånade ett kanonskott. Gretchen ryckte till och
grep krampaktigt fast i fönsterkarmen.
Ännu ett skott... Åter ett... Och nu brakade en hel salva
lös.
Gretchen sprang från fönstret och kastade sig förtvivlad ned
på en soffa med händerna för ansiktet.
— O, min Gud, min Gud! Huru förfärligt! Slaget
begynner. Härarna sätta sig i rörelse. O, du barmhärtige Gud, skona
hans liv, jag ber dig. Var hans skydd och sköld i denna
förfärliga stund!...
Pinad av oro kunde Gretchen icke hålla sig stilla. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
