Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Besättningen går i livbåtarna! - En överraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 3-
En överraskning.
Ja, jag har redan — i föregående kapitel — sökt
ge herrskapet en föreställning om den nya
framåtanda, som alldeles uppenbart börjat besjäla det
genom trävaruindustriens kris hårt träffade och än
mer hotade folket på Guldkusten. Där gällde det
bönder och fiskare.
Nu, i Holmsund, hade jag att träffa industriens
representanter, både bolagens och arbetarnas. Där
upplevde jag resans första överraskning. Jag ska
berätta hur.
Vi angöra kajen, och den var svart av folk,
uppenbarligen mest arbetare och i alla åldrar. Kajen var
mycket hög.
— Det är bättre där borta! ropade gubbarna. Där
borta bakom ångaren!
Det låg en lastångare ett stycke bort, och dit foro
vi, folkmassan följde. Jag kiev i land, och vad jag
såg omkring mig var precis detsamma som var som
helst Sverige runt. Äldre män i skärmmössa, blåställ
eller kavaj, pojkar i cape och cigarrett och rullande
tjusarlock, unga flickor, läppstiftade, ondulerade,
permanentade, silkesstrumpade och försedda med
hattar liknande blomfat, strutar, blecktrumpeter,
leksakstrummor och allt upptänkligt utom hattar. När
de fingo se mig, kort och tjock, i sämskskinnsväst,
grova, nerhasade sportstrumpor och sockor, stickande
upp ur skorna, så fnittrade de som åt en festlig prick,
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
