Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vraket - Vad Arbetar-Sverige fått ärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade fisklägen, byggt ut dem med trädgårdar för egen
räkning, låtit de fattigas ruckel stå kvar, de hade
gjort små privatrederier för att få förbindelse med
Stockholm för sina affärs- och nöjesresor, för
att få lite färsk mat och lite delikatesser upp i vad
de tyckte vara ödemarken, hade kort sagt bonat om
sig själva efter råd och lägenhet.
När nu Arbetar-Sverige övertog detta arv,
hurudant var läget då? Direkt motsatt det, under vilket
immigranterna verkat. Under hela deras tid hade
folk strömmat upp till Norrland, det hade varit
högkonjunktur, om ock med tillfälliga nersving, när de
åter vände söder ut och lämnade Norrland, då var
immigrationsvågen slut, skogen började tryta,
sågverk måste läggas ner, och hela Norrland hade börjat
komma in i det dödvatten, där det nu står på grund.
Sen detta sekels början och till nu har därför det
fenomen pågått, som berördes i Sundsvall: de, som
kunnat, ha i ständigt snabbare takt lämnat
Guldkustens städer och flyttat söder ut, lämnande åt en
handfull bank- och ämbetsmän att bevaka deras
intressen.
Följden har blivit, att städerna länge stått stilla,
all verklig rörelse har flyttats över till Stockholm,
därifrån dirigeras handeln, kommunikationerna till
lands och sjöss, finansiering, allt. Men till sist, då
städerna började förfalla, gick det inte längre, något
måste göras, och därmed började den nya epoken,
den, som vi nu befinna oss i: ombyggnaden av
Guldkustens städer. 1800-talshusen, som icke längre svara
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
