Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vraket - Vad Arbetar-Sverige fått ärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot nutidsmänniskans behov, rivas och ersättas med
mer praktiska, mer lättskötta funkishus, betongkajer
komma i stället för de nerruttnade träkajerna, som
bli för dyra att underhålla, gator breddas och rätas
ut för bil- och busstrafik, broar, viadukter byggas
av samma skäl, allmänna bad, allmänna parker
efterträda 1800-talets privata badhus, privata trädgårdar
o. s. v.
Och så slutligen: de fattiga rucklen från
1800-talet jämnas med jorden, arbetarkasernerna
försvinna, egnahemmen, villorna, kolonistugorna sträcka
sig från städerna långt inåt landet, långt utåt
havsfjärdarna. I oöverskådliga led.
Och skatterna stiga! Alla bygga på lån, på skuld!
Vid betongkajerna syns en eller annan Sveabåt,
annars ligga de tomma. Redden är tom.
Restaurangerna äro tomma. Var äro människorna ? På
badstränderna, där de myllra i tusental! I sportstugorna!
I motorbåtarna! I motorcyklarna längs landsvägarna !
Dessa Guldkustens halvt förfallna, nödtorftigt
upprustade, ödsliga och tysta, av väldiga träd alltmer
övervuxna städer, dem skall Arbetar-Sverige nu
rädda från undergång, om möjligt söka utveckla.
Medan de, som ha det nödvändiga skatteunderlaget,
fly söderut. Det är den verkliga bilden av
Guldkusten, av hela Norrland!
Veten I än eller vad?
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
