Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 ,
MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ
en ganska stor favorit, såväl hos dessa som hos lärarinnan
och prostinnan.
Den senares förhoppningar på överstens
rekommendationer hade icke realiserats, ty den mäktige beskyddaren
hade icke skaffat henne mer än en enda elev, då Bromér
däremot rekommenderat henne åtta. Det blev således en
samvetssak för prostinnan att fjäsa för dottern till en man,
som varit henne så nyttig, och som alltid visade sig
frikostig, då det handlade om Elvira.
Det skulle också hava rått den fullkomligaste harmoni
uti de inre förhållandena på Altorp, så framt icke den
eleven, översten skaffat prostinnan, uppträtt såsom
antagonist till den av alla gynnade Elvira.
Fröken Armida K—hjelm var den enda av adligt stånd
bland prostinnans pensionärer; hon var därjämte den mest
försigkomna, och ansåg sig äga skäl att visa sig stolt mot
de andra.
Elvira var bland de minst kunniga, och Armida, som icke
varit många dagar i pensionen innan hon upptäckte, att
Elvira stod särdeles väl hos alla, beslöt att jämna
förhållandet genom att vid alla tillfällen låta henne känna
avståndet dem emellan.
I början rörde detta icke Elvira. Hon förstod icke de
förnäma minerna; men så småningom lärde kamraterna
henne förstå, att Armida med benämningen klädmäklardottern
menade, att hon icke var av bättre folk.
Det där hade Elvira mycket svårt att smälta, och hon
blev nu i sin tur retsam mot Armida, något, som hon eljest
icke brukade vara.
Under dylika stridigheter dem emellan gick tiden, och
man nalkades till julen. — Med den skulle de lyckligt
lottade resa till sina föräldrar. Elvira, Armida och tvenne
kamrater till voro kvar. Elvira glömde likväl harmen över
att Armida skulle förbittra hennes glädje för det nöje hon
erfor vid tanken, att Carl och Fredrik skulle komma och
hälsa på.
Denna gång stannade de båda gossarna i hemmet
under ferierna. Carl blev skiljedomare vid alla Armidas
och Elviras trätor, och till den senares stora belåtenhet
fick Armida merendels orätt. Fredrik, vilken avskydde allt,
som hade sin upprinnelse från Stangenskölds, gjorde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
