Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 , MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ
»Tror du verkligen, att Elvira kan bli vacker?» —
frågade Armida.
»Jag är fullt förvissad om, att hon vid din ålder blir en
ovanligt söt flicka», försäkrade Carl.
»Den övertygelsen delar jag ingalunda; ty då skulle
hon ju underkastas en fullständig metamorfos. — Nu är
hon ju riktigt ful. — Det finnes icke ett drag i hennes
ansikte, som är passabelt. Lägg härtill, att hon är så
obehaglig, att man icke kan undgå att stöta sig på hennes sätt.
Dum och elak är hon även. Nog lär du få taga dina ord
tillbaka, att hon med tiden kommer att göra ett lysande
parti.»
»Du glömmer åtskilligt, min kära Armida», inföll Carl,
»och i andra saker avviker du från sanningen. För det
första är Elvira — rik, mycket rik, det betyder något,
skall du tro; för det andra är hon redan en ganska
intagande flicka, och det lärer ej vara någon annan än du,
som finner henne obehaglig, dum och elak. Ditt hat
förblindar dig.»
»Mitt hat», inföll Armida, »och varför skulle -jag hata
henne?»
»Därför att du är avundsjuk.»
»Jag avundsjuk på klädmäklarens unge! Åh nej, det
kan icke falla mig in. Jag vet nog, att hon, oaktat allt
sitt guld, icke kan få sig en man med ett så ansett namn
som mitt. Jag tycker, att den, som är son av en präst,
borde hålla sig för god att vid alla tillfällen uppträda som
en sådan där flickas försvarare.»
»En sådan där flicka», upprepade Carl skrattande; »jag
kan just undra, vad du menar därmed. — Elvira är
omtyckt av alla utom av dig, och jag spår, Armida, att då du
ännu ej har sett skuggan av en friare, har Elvira fått sig
en greve eller baron till man.»
»Spå bäst du behagar; men nog kan jag svära på, att icke
ens en fattig adelsman vill hava henne.»
Fröken knyckte på nacken och såg mycket förnärmad ut.
»Åh, du kan vara lugn, kära Armida!» utropade en
munter stämma bakom den förnäma fröken. »Det kan
aldrig hända, att jag gifter mig med någon greve eller
baron, minst skall jag hava en marskalk av Frankrike, en
grand av Spanien eller en pär av England. Något rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
