Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCII NAMN 51
Bland de sistnämnda befann sig- Edvin, men utan att
hans kikare gjorde någon rond. Med armarna i kors över
bröstet blickade ha’n helt likgiltigt framför sig. Ett lätt
vidrörande av hans skuldra kom honom likväl att hastigt
vända sig om.
Monsieur d’Orbeaus fysionomi log mot honom.
I andra logen från teatern till vänster, viskade
fransmannen, drog sig tillbaka och intog sin plats ett par bänkar
därifrån.
Edvin lyfte handen med teaterkikaren och riktade den
på det anvisade föremålet.
I logen sutto tvenne personer, en äldre herre, liten,
krok-ryggig, mager och gulblek, och en ung flicka, smärt, rak,
blomstrande och med ett utseende, som liknade en vacker
vårmorgon. Hennes ansikte var ljuvt och älskligt, friskt
och leende, med ett uttryck av oskuld och kyskhet, som gav
det något i högsta grad fängslande.
»Hon är mer än vacker, hon är intagande och äger en
ren, skuldfri panna», tänkte Edvin, sedan han en lång stund
betraktat henne.
Nu började ouverturen. Han satte sig och fortfor i
tankarna: »Skada, att det förtjusande barnet skall äga ett så
hopkrumpet hjärta, att fåfänga och högmod spela
huvudrollerna! Men vad betyder det? Jag gifter mig för att
återskänka namnet Casterton all dess glans. Vad är väl
detta annat än fåfänga och högmod?»
Emellan andra och tredje akten blev Edvin av monsieur
d’Orbeau presenterad för monsieur och mademoiselle
Bromér.
D’Orbeau, som denna afton hade många järn i elden,
lämnade genast efter presentationen logen. Edvin
kvarstannade och samtalade med de båda svenskarna.
Monsieur Bromér talade en högst medelmåttig franska;
men dottern uttryckte sig lätt och ledigt så väl på detta
språk som på engelska. Hon lade sina ord bra och kunde
tala om de mest alldagliga ämnen så, att det triviala
förlorade sin prägel av att vara trivialt.
Sedan Edvin dröjt i deras loge under hela mellanakten,
reste han sig upp, sägande till Bromér:
»Har monsieur ej lust att deltaga i ett ridparti till Jo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
