- Project Runeberg -  Guld och namn / I /
53

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULD OCII NAMN 53

»Tror ni er då känna mig bättre om ett par månader?»
frågade Edvin.

»Jag hoppas det», stammade hon.

»Ni misstager er; min karaktär med dess fel och
förtjänster skulle vara er lika främmande då som nu. Äger ni
ej mod att nu bestämma er, så skal! ni icke heller hava det
om ett år. Jag måste i dag erhålla ert svar, eller ock
återse vi varandra aldrig. Om tvenne dagar är jag borta från
Wiesbaden.»

Elvira teg. Hon var upprörd. Vad skulle hon väl
svara? I detta ögonblick önskade hon sig långt, långt bort
från den plats, där hon befann sig. Då hon fortfor att
tiga, återtog Edvin:

»Huru skall jag förklara er tystnad? Tvekar ni att
uttala ett avgörande ja eller nej? Gör det icke; ett av dessa
ord måste jag höra från edra läppar, innan vi i afton
åtskiljas. I dag begär jag er hand och skall utan bitterhet
bjuda er farväl, om ni vägrar den ; men ni måste genast
bestämma er. Äktenskapet är alltid ett hasardspel; vinst
eller förlust bestämmer slumpen.»

»Jag förstår icke, om edra ord innebära en sanning eller
icke», sade Elvira och vände bort huvudet; »men jag
känner, att jag måste hava ett par dagar för att överlägga med
mig själv.»

»Behöver ni överlägga, då bör ni genast avslå. Säg då
så gärna strax ett ärligt nej!»

»Men mylord, jag har ju icke ämnat säga nej», inföll
Elvira ofrivilligt... Hon hejdade sig tvärt och tyckte, att
hon var färdig att dö av förlägenhet.

»Är det då så svårt att uttala det lilla ordet ja?» frågade
Edvin leende.

»Icke det; men jag känner mig så illa till mods; jag har
behov av att tala vid min far, innan jag bestämmer mig»,
viskade Elvira. »I morgon skall ni hava mitt svar.»

Elvira satte hästen i galopp; nästa ögonblick var hon
vid madame d’Orbeaus sida.

Då de något senare åtskildes, yttrade Edvin till Elvira:

»I morgon vid källan får jag således ert svar?»

Elvira böjde jakande på huvudet.

Morgonen därpå väntade Edvin att få se Elvira. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/1/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free