Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
123.
»Det är min hemlighet.» Ett kallt leende gled över mrs
Brows läppar, och hon tillade: »Jag skulle emellertid vilja
giva er ett råd: tro er icke vara lady Castertons vän.»
»Och varför icke? Har då ladyn en sådan ovilja för
mig, att hennes vänskap icke är att lita på?»
»Vi tala icke om ladyn, utan om er, miss. — Ni bör
icke tro att ni kan hysa vänskap för henne. Ni skulle då
bli bedragen på er själv.»
Mrs Brow reste sig långsamt från stolen, lade in sin
stickning i korgen och beredde sig helt makligt att lämna
rummet. Armida följde hennes rörelser med ögonen; men
då hon skred mot dörren, yttrade Armida:
»Ett par ord, innan ni lämnar mig!»
Engelskan stannade och vände sig mot Armida.
»Vad är er mening? — Vill ni kanske hos lady
Casterton uppväcka tvivel på min tacksamhet och tillgivenhet?
Ni anser mig kanske gå er i vägen. — Jag känner icke er
ställning här i huset; men jag vet, att för mig äro min
barndomsväns godhet och hjälp allt vad jag har att hoppas
på för framtiden.»
»Och det hoppet skall säkert icke svika, ty ladyn är god
mot både vänner och fiender. — Jag skall icke heller
beröva er hennes hjälp: jag är fäga meddelsam och kan se
mycket utan att orda därom. Farväl på en stund, miss
K—hjelm, och var lugn; icke är det mig ni behöver frukta,
utan det är er själv.»
Mrs Brow gick med lugna steg ut ur rummet, och
Armida blickade efter henne, mumlande vid sig själv:
»Den kvinnan och jag äro fiender; det kände jag vid
vårt första möte. Hon skall begagna varje tillfällighet att
skada mig; men jag skall förekomma henne, och vi skola
se till, om jag icke innan hösten lyckats få henne ur huset
och mig insatt på den plats hon nu innehar. Plats»,
upprepade Armida; »men vad har hon då egentligen för en
befattning? Hon har ju icke någon synlig sådan. Hon
sällskapar sällan med Elvira, vistas nästan hela dagen på
sina egna rum, har sin egen kammarjungfru och intager en
ställning, såsom om hon vore en äldre släkting, endast med
den skillnaden, att det icke finnes någon skugga av
förtrolighet mellan henne och Elvira.»
Armida kastade en blick omkring rummet och fortfor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>