Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
123.
yttrat den avlägsnaste önskan, att jag skulle stannat vid
hans sida, hade jag blivit kvar i England. Nu samtyckte han
genast; och då sorgeposten om min faders död kom, lät han
mig resa utan att erbjuda sig att ledsaga mig. Han såg
likväl huru förkrossad jag var, och att jag hade stort
behov av deltagande. Han ägde dock icke något sådant för
mig. Ni säger, att jag handlat orätt, att jag uppoffrat min
mans lycka för mitt högmod. Tala icke om, att jag äger
några heliga plikter mot en man, som i mig ser endast ett
medel, varigenom han kommit till förmögenhet. Hade han
handlat som en man av ära, då hade han sagt mig: jag
behöver en hustru för att komma i besittning av
förmögenhet; vill ni bliva medlet därtill? Han hade då lämnat mig
frihet att bestämma över mitt öde; men nu... nu...»
»Gör er sårade egenkärlek er oförsonlig. Ni har också
hämnats på ett ganska kännbart sätt.»
»Nej, jag har icke hämnats; jag har endast handlat i
överensstämmelse med de läror ni och markisinnan
bibringat mig. Ni har sagt: ’vi böra icke tänka på vår egen
lycka, utan på makens.’ Jag har endast tänkt på hans.
Och markisinnan yttrade: ’märker en kvinna, att mannen
icke älskar henne, bör hon söka att, så vitt möjligt är, icke
göra sig till en börda för honom.’ Jag har icke velat vara
en börda för lörd Casterton. En hustru, som icke är älskad,
blir naturligtvis mannen en plåga.»
»Men han kan komma att älska henne, i fall hon
stannar vid hans sida», inföll Sidney.
»Ni misstager er. Han har själv sagt, att han aldrig
skall älska mig. Han har sagt det till er. Om jag ännu
förlidet år fortfarande ägde några förhoppningar, att vi
skulle kunna komma på en vänskapligare fot under den
månad vi tillbringade tillsammans, så var denna månad på
Hartoncourt tillräcklig att övertyga mig, att dagen förr
kan bliva natt och natten dag än Edvin Castertons hjärta
tillhöra mig.»
»Och likväl var det just under det ni voro på
Hartoncourt, som Edvin skrev till mig om er; och det märktes då
på hans brev, att han sysselsatte sig mycket med er i sina
tankar.»
»Möjligt! Men då var det endast såsom fången
sysselsätter sig med fängelsegallren, vilka utestänga honom från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
