- Project Runeberg -  Guld och namn / I /
116

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 ,

MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

»Och ni har börjat edra studier här?» Markisinnan
yttrade detta i en något vass ton.

»Jag har ännu icke alis börjat dem», försäkrade Sidney
leende, »emedan jag innan dess ansåg för en lika kär som
helig piikt att göra ett besök hos lady Casterton.»

»Ett motsatt uppförande skulle vittnat om en total brist
på ridderiighet», menade Casterton.

Elvira gjorde markisinnan några frågor om hennes hälsa
etc., varefter denna förklarade, att hon var i behov av vila.
Genast gav Elvira några befallningar och följde därpå
markisinnan till de rum, som ställdes till den förnäma
gästens disposition. Elvira gav även order om att lordens
saker skul.e föras in i de rum på andra sidan matsalen, som
stodo i ordning för hans räkning.

När markisinnan och Elvira avlägsnade sig, blevo
Edvin och Sidney under några sekunder stående och
betraktade varandra. Slutligen utbrast den förstnämnde i skratt
och yttrade helt muntert: »Vid min ära, tror jag icke, min
kära Lembourn, att du misstänker mig att vara svartsjuk.»

»Den misstanken, Casterton, vore under närvarande
förhållanden alltför hedrande för ditt hjärta, att jag skulle
kunna inrymma den.»

»Det där var mycket invecklat. — Skulle det hedra mitt
hjärta om jag vore svartsjuk? Det skulle endast bevisa
att jag misstrodde din heder och fruktade att min hotades.
Hjärtat skulle icke spela den minsta roll därvidlag.»

»I sådant fall vore det icke svartsjuka, utan endast
fruktan, att din hustru skulle kunna falla på den idén att löna
dig med samma mynt, som du ger henne. En dylik
föreställning vore också ganska naturlig, och för den kan jag
verkligen misstänka dig, men alldeles icke för svartsjuka.
För att hysa någon sådan fordras att man skall älska sin
hustru.»

»Nå ja, det är en känd sak att jag icke gör det; men
att frukta, att du skulle kunna sätta en fläck på min ära,
vore att förutsätta, det du icke längre vore Sidney
Lembourn. Du håller din egen heder alltför mycket i helgd att
kunna glömma, vad du är skyldig andras. Således, jag
fruktar ingenting; jag finner blott vårt sammanträffande
löjligt och den där förtroliga tète-à-tëten mellan dig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/1/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free