- Project Runeberg -  Guld och namn / I /
115

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULD OCH NAMN

»Mitt beslut att resa denna afton ändrar jag verkligen,
för att få språka med dig, nämligen om mylady tillåter,
att jag kvarstannar här ännu några timmar.»

»Lady Casterton skall säkert se det med nöje», inföl!
Casterton. »Jag är förvissad därom, att min ungdomsvän
här åtnjutit all möjlig gästfrihet; eller skulle jag kanske
ha missräknat mig på er godhet?»

»Ni kommer aldrig att missräkna er på mig, allraminst
då frågan är om att visa gästfrihet mot sir Sidney», sade
Elvira okonstlat.

»Jag tackar er! Vill ni nu hava den godheten att taga
min arm, så att jag får töra er ut till markisinnan, som
väntar?»

»Markisinnna!» utropade Elvira och Sidney på en gång.
»Hon här !»

»Om det icke varit för att ledsaga min tant, skulle jag
visst icke dristat uppsöka er i denna fristad. Jag skulle
icke varit nog förmäten att med min närvaro störa ert lugn ;
men markisinnan har fått det infallet att resa hit, och icke
nog därmed, hon ville nödvändigt hava mitt sällskap. Jag
kunde icke vägra att åtfölja henne tiil min hustru.»

Under det Edvin talade, hade Elvira tagit hans arm,
och båda trädde ut ur arbetsrummet, efterföljda av
Sid-nev.

*



I stora salongen satt markisinnan helt allena. Elvira
släppte genast sin mans arm och skyndade till den gamla
damen, vars yttre blivit något förändrat. Hon hade fallit
av och fått ett sjukligt utseende.

»Välkommen, välkommen!» utropade Elvira med
oförställd glädje och tryckte hennes händer till sina läppar.

»Tack, mitt barn!» sade hon och klappade Elvira. »Jag
började ledsna vid att sitta allena på Hartoncourt och har
därföre uppsökt dig. Jag ville se det land, där du var
född. — Ah, sir Sidney, ni här? Det var en överraskning.
Har nyfikenheten även fört er till Sverige?»

»Ja, fru markisinna ; efter att ha strövat omkring i
Turkiet och Grekland, har jag nu ställt kosan till norden för att
studera land, seder och folk därstädes», svarade Sidney.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/1/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free