Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN 123.
det var ett främmande. Jag uppvecklade skrivelsen; den
var från lörd Edvin Casterton.
Martha hade sänt mig lordens ömma utgjutelser i stället
för mina.
Om detta skett av misstag eller med avsikt, var svårt att
avgöra.
Jag blev likväl snart övertygad om att det var ett
miss-tag; ty jag erhöll icke allenast brev från Martha, varuti
hon bad mig byta ut de brev jag erhållit, utan översten
besökte mig för att återfå dem. I min smak var det likväl
icke att återlämna dem. Deras innehåll hade upplyst mig
om mycket, och jag beslöt att behålla dem.
Mitt beslut med avseende på breven var snart fattat.
Jag skulle sända dem till dig och visa dig vilken make
du valt.
Nu frågar jag dig: kan du efter läsningen av de
medföljande breven ännu anse dig äga några plikter mot lörd
Casterton ? Omöjligt!
Jag vistas nu på Altorp och avvaktar i detta mitt hem
din tillåtelse att få göra ett besök på Timasjö. Bevilja mig
en timmes samtal. Denna ynnest bör du icke kunna vägra
mig, oin du än endast äger ett svagt minne av den vänskap
jag från barnaåren ägnat dig.
Din trogne
Carl.»
När Elvira slutat läsningen av denna märkvärdiga
epistel. slängde hon den långt ifrån sig. Hela lumpenheten
i dens karaktär, som tecknat dessa rader, stod tydligt för
hennes själ. Hon kände något liknande vämjelse vid de
ömma försäkringarna. Efter känslan av föraktet kände
hon sig fattad av en djup förbittring.
Hon stirrade på dessa brev, man sänt henne, dessa bevis
på att hennes man älskade Martha, samma Martha, som
lik en mörk skugga stått mellan henne och livets glädje,
förbittrande den första lyckliga ungdomsdrömmen i
hennes liv.
Deras sammanträffande i barndomen, då Elvira överfölls
av den onda hunden och fröken uppfordrade sin far att
slå Elvira; alla de kval Elvira lidit, då Carl glömde henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
