- Project Runeberg -  Guld och namn / I /
144

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 , MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

»Det är sant, och jag gör det icke heller nu; men jag
anser mig likväl äga några rättigheter, dem ni torde tillåta,
att jag vidrör.»

»Rättigheter!» utropade Elvira och såg på honom.

»Ni skall genast nödgas erkänna dem», försäkrade
Edvin. »Ni bär mitt namn. — Nåväl, jag äger således rätt att
fordra räkenskap över huru ni uppbär detsamma och även
att lära känna de bevekelsegrunder, som förmådde er att
antaga tillbudet av min hand.»

»Motivet, som gjorde mig till lady Casterton, känner ni
ju; varför då fråga därefter?» Elviras läppar voro
färglösa, då hon yttrade detta.

»Ett ögonblick, jag ber!» avbröt henne Edvin. »Antagom,
att jag ansett det vara högmod, ärelystnad eiler begäret
efter en högre samhällsställning, men att jag nu upptäckt,
att detta var ett misstag, och att ni låtit leda er av en helt
annan känsla.»

»Jag!» utropade Elvira och reste sig. »Vilken skulle då
denna vara?»

»Kärleken», sade Edvin.

Elvira kastade sig tillbaka på soffan och gömde ansiktet
i händerna.

»Edra läppar behöva icke bekräfta vad jag redan vet»,
fortsatte Edvin; »ty er rörelse har redan gjort det. —
Ni har därmed erkänt, att ni blivit min hustru i harmen
över att vara sviken i ert första tycke. — Ni ville icke att
han skulle veta, huru djupt det smärtade er, att han valde
en annan, och ni gav mig er hand för att hämnas på
honom.»

Vid dessa ord lyfte Elvira upp huvudet. Hennes
utseende var fullkomligt lugnt och blicken kall, då hon fäste
den på Edvin.

»Ni ägde full rätt att handla så mot mig», fortsatte han;
»ty en man, som bjuder en kvinna sin hand under dylika
förhållanden som dem, vilka föranledde mig att göra det.
har ej rätt att räkna på kärlek; men han har rättighet att
fordra, att hustrun icke glömmer den aktning, hon är
skyldig hans heder, för att lyssna till känslor, dem hon bör
gömma i djupet av sitt hjärta. Hon har ej, sedan hon
gift sig, rätt att liöra den man, som tn gång övergav henne,
då det behagar honom att tala kärlekens språk till henne.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free