Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
II
rnig, och huru jag låtit behärska mig av tvenne passioner.
— För att giva en åskådlig bild av mig, sådan jag är,
måste jag gå något tillbaka.
Född arvinge till ett stolt namn, men utan förmögenhet
blev min ställning efter min faders död den mest skeva och
onaturliga. Min barndom, min ynglingaålder förflöto i
yppighet, utan att någon gräns sattes för mina utgifter;
och jag överlämnade mig bekymmerslöst åt mina tycken
och min håg för vetenskapliga forskningar. Lörd
Caster-tons son kunde ju för sitt eget nöje, sin egen uppbyggelse
sysselsätta sig med vetenskaperna; och då detta var mig
ett nöje, följde jag min böjelse, ända till dess min faders
död med ens förändrade min ställning.
Den kastade mig in i affärer, dem jag icke förstod. Jag
var icke förberedd på någon ekonomisk omvälvning, och
jag kunde icke riktigt fatta att ägaren av så många gods,
som dem jag ärvde, ändå var utan alla inkomster. Fåfängt
sade man mig det. Självständig, van vid slöseri, oböjlig
och stolt kunde jag icke bekväma mig till att låta min tant,
markisinnan, behärska mig. Hennes påstående, att min
mor var orsaken till min fars ruin, retade mig så, att jag
bröt med den kvinna, som av kärlek till min far ville åtaga
sig att bliva sonens välgörarinna.
Efter brytningen med min tant, hade jag beslutit att själv
skapa mig en bana. Jag ansåg det för en lätt sak, men
fick snart erfara, att en man med ett stort namn har
svårare att från fattigdom uppsvinga sig till ekonomiskt
oberoende än en simpel arbetare.
Allt nog, markisinnan fann för gott att ännu en gång
räcka ut sin hand och erbjuda mig sin hjälp. — Jag skulle
gifta mig — och hon skulle återgiva mig all min egendom.
Jag vill icke teckna den inre harm jag erfor, då jag av
§konorniska skäl nödgades giva vika och gå in på förslaget.
I samma ögonblick jag fann mig föranlåten därtill,
beslöt jag, att, då hon gjorde till villkor, att jag icke finge
taga en fransyska, jag icke heller skulle bereda henne den
glädjen att välja en engelska. Min kränkta självständighet
sökte redan då taga hämnd, för det hon tvungit mig att
uppoffra min frihet. Jag vände mig också till en
äktenskapsmäklare, för att icke behöva spela rollen av kär. Finge
jag en hustru genom d’Orbeau, så erhöll jag också en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
