- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
52

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

föll ned från himlen och gav hela landskapet omkring
Timasjö ett melankoliskt utseende.

Senare än vanligt ljöd Elviras ringklocka. Den unga
kvinnan hade insomnat så djupt och sovit så tungt, att hon
vaknade tvenne timmar senare än hon brukade. Då hon
slutligen öppnade ögonen, behövde hon en lång stund för
att övertyga sig, att nattens scen mellan henne och Edvin
icke varit en dröm, utan verklighet. Edvins ord: »Arma
barn, din lyckas morgon skall väl också gry en gång!»
ljöd ännu i hennes öron.

Kammarjungfrun inträdde.

Hon höll i handen ett brev, det hon överlämnade Elvira.

»Från lorden ! Jag har fått befallning att lämna det
genast, när mylady vaknade», sade hon.

Elviras hand darrade, då hon tog emot brevet. En
häftig förskräckelse bemäktigade sig hennes hjärta. Varför
kunde hon icke säga; men det föreföll henne som om
brevet varit en Pandoras ask, vid vars öppnande hon skulle
träffas av någon ny smärta.

»Varför denna tvekan?» tänkte Elvira. »Min inbillning
är alltid färdig att se någon ny olycka i den minsta
småsak. Han har säkert skriftligen önskat tala om den
upptäckt han gjort, för att bespara mig smärtan att orda
därom.»

Nu var omslaget sönderrivet, och brevet uppvecklades.
Edvin skrev:

»Elvira! Högmod, ärelystnad och egoism, se där vårt
livs fiender!

De hava i ert och mitt liv spelat huvudrollerna och
förlett mig att vara en sträng domare över edra fel och er att
bli min maka. Deras makt över min själ är nu slut, och
jag erkänner öppet inför er, att jag i detta nu finner mi^
hava spelat en roll, ovärdig min ursprungliga karaktär.

Varför har jag handlat i rak strid med mitt bättre jag
och min övertygelse? — Jag vill säga er det i denna stund
— som aldrig mer skall återkomma.

Jag gör icke denna bekännelse för att rättfärdiga mig;
jag väntar icke en gång att den skall intressera er; utan
jag gör den därför, att jag är skyldig mig själv, min heder
och min bättre människa att förklara de motiv, som lett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free