- Project Runeberg -  Guld och namn / II /
72

(1914) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ

sanning. Martha älskade och gav mig löftet om sin hand.
Hon åtog sig att utverka överstens samtycke, något som icke
föreföll så lätt, emedan översten är en stor aristokrat; men
icke förty segrade hans svaghet för dottern, så att den
första underrättelse, som mötte er, då överstinnan och du
återkommo till Timasjö, var den, att jag och Martha skulle bli
ett par.

Den harm och smärta du då lät undfalla dig, borde hava
ingivit mig misstro för framtiden; men jag var blind.

Jag vill icke tala om min förlovningstid, om all den split
och missämja, som utmärkte den.

Vi ankommo till Wiesbaden, och där överlämnade sig
Martha åt den vildaste spelpassion. Hennes lynne blev
retligt, och då hon tappade, uppstod alltid mellan henne och
mig ett uppträde. Vår föriovning skulle säkert redan då
gått sönder, om icke min beräkning avhållit mig från
att bryta den, och ödet fört Elvira i vår väg. Jag återsåg
henne mer älsklig och intagande än då vi skildes Mitt
aldrig slocknande ungdomstycke vaknade åter, och jag
erfor svartsjuka, då jag såg sir Sidney Lembourn ständigt
vid hennes sida.

Jag försökte emellertid att få reda på Elviras ställning
till engelsmannen och fick också av monsieur d’Orbeau veta,
att det troligen skulle bli parti dem emellan. Ja, det sades
till och med, att hon skulle resa från Wiesbaden för att
gifta sig med honom.

Vi begåvo oss året därpå till Baden-Baden.

Det var där Casterton åter uppträdde. All den
svartsjuka jag hyst mot honom alltsedan han och Martha nästan
dagligen sammanträffade hos grevinnan Mourville,
fördubblades nu då han var Elviras man.

Armida, lägg handen på ditt hjärta, granska det förflutna
och säg: kan du utan blygsel tänka tillbaka på huru du
stegrade Marthas intresse för Elviras man; huru du uppretade
henne mot mig, under det du, såsom min vän och av
deltagande för mig, bevisade att Martha bedrog mig.

Uppretad och förödmjukad sade jag Martha, att jag
visste, att hon tog emot Castertons hyllning, oaktat hon
lovat att icke göra det. Hennes svar blev att giva mig
tillbaka förlovningsringen.

Att jag efter detta måste hata Casterton, är naturligt;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free