Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 o
MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ
gångna, steg doktorn upp och lämnade rummet, sedan han
först underrättat Edvin, att Marie fanns inne, ifall han
behövde något.
Casterton satt tyst, och Marie rörde sig icke från stället.
»Är ni här, Marie?» frågade Edvin efter en stund.
»Ja, mylord», svarade den unga kvinnan, men utan att
nalkas. »Befaller ni något?» tillade hon.
»Kom hit! Jag har behov av att höra er röst.»
»Ni, mylord!» utropade Marie och nalkades långsamt.
»Förundrar det er? Det tyckes mig, som jag redan i går
lät er förstå, att ni blivit mig oumbärlig.»
»Ah, mylord, ni är mer än god; men ...»
»Ni vill icke förstå mig», inföll lorden. — »Jag märkte
det ganska väl. Ni önskade göra klart för mig, att ni
ägnat ert liv åt barmhärtigheten, och att alla personliga
intressen voro er främmande. Och vad anspråk kan väl
jag hava på att ni skulle hysa något särskilt sådant för
mig? Vi skola icke tala vidare om den saken. — Läs»,
till-lade han, »det skall förströ mig!»
Casterton intog en vilande ställning, och Marie gick fram
till bordet med böckerna. Hon stanade likväl där utan att
taga i någon av dem.
»Nå, hörde ni icke att jag önskade ni skulle läsa?»
frågade Edvin.
»Jo, jag hörde det», svarade Marie; »men jag kom
därvid att tänka på, att franska språket blivit mylord vidrigt,
att det är en plåga för er att höra det; och det gjorde mig
ledsen, att jag icke kan läsa för er något annat språk.»
»Verkligen; det tycks emellertid som ni ganska väl
förstår engelska», inföll Edvin. Ett leende, det första Marie
sett på hans läppar, klarnade upp de stolta dragen.
»Jag lyckönskar mig själv i detta ögonblick», återtog
Marie, »att hava förvärvat mig så mycken kunskap däruti,
att jag kunde erfara, huru föga angenämt mylord finner
det att hava en fransyska till sköterska. Jag önskar också
säga er, att jag redan denna dag ämnar befria er från den
plågan. Ni är icke mer i behov av min vård.»
Rösten darrade lindrigt.
»Ni vill således beröva mig den bästa av alla
sköterskor?» inföll Casterton kärvt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
