Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN 153.
En liten hand lades i hans. Edvin förde den till sina
läppar.
»Hav tack för denna stund! Ni anar icke, huru mycket
den inneburit för mig.»
Steg hördes och Marie försvann.
*
De dagar, som följde, var Edvin tyst och sluten. Han
föreföll fåordigare än någonsin. En eftermiddag, sedan
han och Marie återvänt från en promenad i parken, yttrade
lorden till henne: »Jag ämnar i dag av er begära ett
verkligt prov på hängivenhet. Vill ni giva mig det?»
»Står det i min förmåga, ja!»
»Ni ger mig detta löfte utan att veta, vad jag ämnar
bedja om.»
»Lörd Casterton skall icke till mig framställa någon
annan bön, än den jag kan uppfylla», sade Marie allvarligt.
»Ni har rätt. Jag skall icke bedja er om något, som kan
såra er. Min önskan är för övrigt lätt uppfylld och
innefattas endast däri, att ni stannar i stora salongen i afton,
då jag mottager några gäster.»
»Mylord, ni har lovat att...»
»Bespara er obehaget av att sammanträffa med
främlingar. Ja, och jag har icke heller för avsigt att bryta detta
löfte. Jag önskar att ni må vara i salongen utan att någon
ser er. Mitt främmande kommer icke förr än rummen äro
upplysta. De tjocka sidengardinerna vid fönstren fällas
ned, och ni kan hava er plats i en av
fönsterfördjupningarna. Dold av de nedfällda gardinerna, förblir ni osynlig
och ändå närvarande. Fråga mig icke, varför jag önskar,
att ni skall vara där. Förklaringen på gåtan får ni i afton.
Nå, vill ni göra mig till viljes?»
»Jag har ju redan lovat att uppfylla mylords önskan»,
svarade Marie.
»Tack! Vill ni kanske veta, vilka gäster jag väntar?»
»Det är mig likgiltigt; jag känner dem ju ändå icke.»
»Ännu en sak!» återtog Casterton, då Marie ämnade
lämna honom. »Bär i afton en ljus dräkt!»
»Men, mylord, jag fattar icke...»
»Vad det tjänar till», avbröt henne Casterton. »Marie,
det är en nyck, ett infall. Jag skulle vilja tänka mig er,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:33:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/guldnamn/2/0115.html
