Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och här satt hon overksam. Hade hon väl
något annat att göra än att genast skynda till
honom, lägga sina armar kring hans hals och hviska
med sina ögon djupt i hans, med sina tankar lodande
hans, alla de varma, smekande ord, som skulle få
töcknet att fly hans själ. Hon greps af ett outsägligt
medlidande med hans sjuka sinne, och när hon nu
läste brefvet om igen, tyckte hon, att hvarje rad
dolde en krampaktig, stelnad snyftning. Hon kunde
så tydligt förstå, att han sjunkit samman under
osynliga vikter, för tunga för hans vacklande, i detta nu
så sönderslitna energi, och hon lade sakta brefvet
mot sina läppar i bön om att finna det rätta svaret,
det, som skulle närma, ej fjärma.
För arkitektkontorets räkning hade Sven rest
till Danmark, och hans adress var under denna tid
— tre veckor — obestämd, ty han skulle besöka
olika platser, där man reflekterat på firmans
kost-nadsförslag vid uppförandet af nybygnader.
Troligen skulle han sedan fortsätta resan till
England och Frankrike; chefen hade funnit »gry»
hos honom och ville nu använda hans talang, innan
den blef fullgången och i följd däraf dyrbar. Svens
medellöshet kunde möjligen binda honom för
årtionden vid hans anspråkslösa plats, hade herrar
Muller & Schulze — firmamärket — räknat ut, och
när man var säker om ränta på ränta, kunde man
ju alltid sätta in litet kapital i företaget: en ung
mans utbildning.
Allt detta hade Sven själf berättat Elsa Maria
med ett halft bittert, halft stolt leende, och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
