Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan spjälverket utanför den aflöfvande syrenhäcken,
och hon spratt till, som om intensiteten i hennes
väntan frammanat honom, när han plötsligt raskt
närmade sig.
»Jag ber inte om ursäkt för mitt dröjsmål,»
sade han, när han hälsade på Lalla, »en läkare kan
inte vara pålitlig, när det gäller att taga tid till
förströelser.»
Han slog sig ned, pratade lifligt och ogeneradt,
gladde värdinnan med att grundligt afsmaka
småbrödet och trakterade en af fruarnas lilla knähund
med så mycket socker, att mopsens »matte» blef
alldeles hänryckt.
»Doktorn vet, hur vi gummor ska tas,» sade
Lalla hjärtenöjd, »och det är bra snällt att sitta här
och gå in på vårt småprat, som väl ändå inte kan
roa en sådan ungherre. Vi gamla sitta liksom lite
utanför världen och har inga stora intressen att
tala om.»
»Fröken Heiden räknas väl ej till gamla,» sade
Gunnarsson leende, och han såg på Elsa Maria med
de fasta, djupa ögonen, mörka af energi att draga
henne in i samtalet, taga henne bort från den
tystnad, bakom hvilken hon, efter hans ankomst
för-skansat sig.
»Jag är inte ung,» svarade Elsa Maria tvärt,
»och ser för öfrigt helst, att jag inte alls blir räknad.»
»Ingen undgår sitt öde, min bästa fröken, och
att bli borttappad ur mänsklighetens stora fång, kan
ni svårligen hoppas på.»
»Nej, det är så rätt sagdt så, och för resten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
