Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
2.
1772, utan datum.
Herr Marmontel! Bifallet af en upplyst man, af en
god medborgare, af en sann filosof, är det enda som
verkligen kan smickra mig. Folkets bifallsrop, alltid
lättsinnige, ofta föga upplyste, vanligen endast
uttryck af en förtjusning väckt af de föremål som,
träffa deras ögon och dem Octavius delat lika med
Titus och Trajanus, kunna icke lifva denna känsla.
Ni kan då begripa hvad nöje ert bref gjort mig.
Bifall af författaren till Belisaire, af den som gifvit så
vackra och nyttiga lärdomar åt Konungar och
Nationer, kan icke annat än vara angenämt för mig.
Det är en ny driffjäder för mig att fortfara på den
bana, som är öppnad för mig. Måtte min regering
blifva den sanna filosofiens, denna välgörande och
helsosamma filosofi, hvilken, då den vördar det som
är verkligen heligt, endast anfaller fördomarna som
göra folkens olyckor; denna filosofi, som endast
tjenar att upplysa Regenterna om deras pligter och
Folken om deras sanna lycksalighet, hvilken för
ingendera kan äga bestånd utan aktning för lagarna.
Jag tror mig icke bättre kunna förklara Eder mina
tänkesätt, än då jag ber Er fortfara att bidraga till
detta verk, i det Ni upplyser ert tidehvarf. För
öfrigt m. m.
LETTRE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
