- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s skrifter i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling / Fjerde delen: Brefvexling I /
41

(1806-1812) [MARC] Author: Gustav III
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41
nesstyrka och själsstorhet, än under sednaste
tidskifte. Hans kroppsstyrka lofvar oss ännu länge
den sällheten att få leſva under en så god Konung.
Den lyckliga förändring som nyss skett, då de mest
upplyste och dygdigaste män i Staten fått inträde i
Rådet, gifver ännu mera vigt och sanning åt hvad jag
sagt. Huru djerft vore det icke af mig att
meddela mina råd i en Församling, der min Far för
ordet, och der de skickligaste Män, ställde vid hans
sida, med hans samtycke eller genom honom sjelf,
täfla att quäfva det gamla agg, som så länge och så
olyckligt delat Konungen och Rådet? Om denna
tvedrägt ännu varade: om Konungen, oupphörligt i
delo med Rådet, stridde, som förr: skulle jag tro mig
böra emottaga alla de företrädesrättigheter man mig
bjuder, för att försvara mitt fäderneslands
sjelfständighet, dess frihet och min Faders rättigheter; men
samma skäl, som under sistl. Riksdag skulle hafva
förmått mig att antaga det säte och stämma man mig
i Rådet tillbjuder, ålägga mig i detta ögonblick att
det afslå; ty ifrån att vara min Faders stöd, skulle
jag nu blifva hans rådgifvare: en titel, motbjudande
för en Son, så snart han icke äger den genom sin
Faders vilja och fria samtycke.
Det förtroende Ständerne visa mig, kan icke
annat än oändeligen smickra mig. Nationens kärlek
har alltid varit min ifrigaste önskan: jag är ganska
rörd deraf, och jag skulle ej äga ett hjerta, om jag
icke kände hela värdet af mina medborgares
tillgifvenhet; men jag blefve den ovärdig, om jag
missbrukade den; och det vore att den missbruka, om
jag emottoge en plats, som nästan gjorde mig till
Konungens jemlike.
Ni torde kanske invända, att Konungen, under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 1 17:56:08 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gustafiiis/4/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free