- Project Runeberg -  Gutenberg / 1896 /
5:1

(1892-1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUTENBERG

Utgifven af Typografernes förening i Helsingfors <*• Helsingin Kirjanpainajain yhdistyksen ulosantama

Helsingissä, Päivälehden kirjapainossa, 1890

IV årg.

N:o 5 * 1

IV vuosik.

Prenumerationspris: — Tilaushinta:

Helt år........^

Koko vuosikerta.....f

Postportot tillkommer — Postimaksut
tulevat lisäksi

4 m.

Redaktion: — Toimitus:

F. F. W. Ahlroos — K. Hoimela
(Ansvarig Vastaava)

Annonspris: — Ilmoitushinta:

Per petitrad......(

Petiiti-riviltä .... .1

Màrs
16

Maaliskuu

(jutené&rqin tifaajia

muistutetaan tämän vuoden tilausmaksuista: ainakin
liitä neljännekseltä niisi nyt suoritettava.

A. V. Berg.

Osote: Päivälehtien kirjat).

Täydellistä tilintekoa Gutenbergin
tilausmaksuista vuodelta 1895 ei vielä ole saapunut
seuraavista kirjapainoista:

Turun kirjapaino-osakeyhtiön kirjapaino,
Backmanin kirjap. Kuopiossa, Pohjalaisen ja Osakeyhtiön
kirjap. Vaasassa, Viip. Sanomain ja Östra Finlandin
kirjap. Viipurissa, Aamulehden, Janssonin ja Kumpp
ja Tamp. Uutisten kirjap. Tampereella sekä
Porilaisen. Satakunnan ja Bergbomin kirjap. Porissa.

Ensi numerossa tulee julaistavaksi niiden
tUaa-jain nimet, jotka eivät silloin ole suorittaneet
tilaus-maksujaan vuodelta 189».

Tilausmaksut vuodelta 1895 tulee lähettää herra
O. TAndstedtille B:gin Sentraalikirjapainoon.

Tilaajain osotteet ovat annettavat heti muuton
tapahduttua lehden taloudenhoitajalle, jottei häirinköä
tapahtuisi jakamisessa.

(jnfenéerijis prenumeranter

påminnas om prenumerationsafyiftens for 1890
erläggande: åtminstone l:sta kvartalet borde nu inbetalas.

A. V. Berg.

Adress: Päivälehtis tryckeri.

Fullständig redovisning öfver
prenumerationsafgiften■ å Gutenberg för 1895 har icke inkommit
från följande tryckerier:

Åbo boktryckeriaktiebolags tryckeri, Backmans tr.
i Kuopio, Pohjalainens tr. och Bolagstryckerit i Vasa,
Viipurin Sammats och Östra Finlands tr. i Viborg,
Åamulehtis, Jansson cß C:o samt Tampereen Uutisets
tr. i Tammerfors, Porilainens, Satakuntas och
Bergboms tr. i Björneborg.

I nästa nummer publiceras namnen på alla de
prenumeranter som icke då erlagt hela
prenumerationsafgiften för 1895.

Prenumerationsaf’gifterna för 1895 sändas ti.ll hr
O. TÅndstcdt. Helsingfors Centraltryckeri.

Prenumeranterna böra vid skeende flyttning
oför-dröjligcn uppgifva sina resp. adresser till tidningens
ekonom för undvikande af oregelbundenheter i
distri-bueringen.

Tilatkaa

,,Farbenskala",

josta nähdään miten päävärit keltanen, punanen
ja sininen vaihtoehtoisesti yhdistetään ja
sekoitetaan niin, että saadaan 189 eri väriä Tilausaika
kestää ensi kuun 15 päivään.

Hinta 2 mk postimerkeissä.

Emil Heino.

Osote: Kuopio.

Matka-apurahasto.

Tili jälkimmäiseltä puolivuodelta on saapunut
Tampereen ja Hangon osastoilta

Reshjälpskassan.

Redovisning för senare halfåret har anländt
från Tammerfors och Hangö filialer.

Föreningssträfvandena och
yrkesskickligheten.

Under den tid af nära tre decennier vår
förening bestått och värkat. för sin organisation, har
föga eller intet gjorts för yrkesskickligheten och
dess framåtskridande ehuru det står främst på
programmet och nian med full rätt bör anse just
yrkesutvecklingen vara ett af föreningens
hufvudsyften.

Att yrkesskickligheten eller utvecklingen gått
hand i hand med organisationsarbetet, ha vi att
i främsta rummet tacka den sunda konkurrensen
som sätter allt större fordran på arbetenas
utförande och arbetarens skicklighet, äfvensom
stil-gjuteriernas bemödanden att leverera modern, och
så anslående och praktisk material som möjligt.

Det ser ut som den finske arbetaren lånt för
mycket från de stora kulturländernas
arbetare-sträfvanden. i det de nästan uteslutande arbeta
på att uppnå en oberoende ställning och sålunda
själfva ge upphof till att principalerna äro tvungne
att för åtskilliga goda platsers besättande
inför-skrifva utlänningar hvilka äfven gärna skulle
besättas med egna landsmän blott de skulle kunnat
framvisa en mera friare fantasi ocli skicklighet.
Man kan ej orda annat då föreningen icke syn
nerligt uträttar tör befrämjandet af
yrkesskickligheten. Månne icke detta kunna benämnas
^kräftgång"?

Det är nog i Here hänseenden, den enskilde
individen bemödar sig att inhämta en större
yrkesskicklighet genom att själf göra ganska nätta
accidenssamlingar och inhämta färdighet för en
rätt användning af en mer eller mindre modern
material och hör det naturligtvis äfven honom i
främsta rummet till; vidare äro andra äfven mer
eller mindre beresta och sålunda inhämtat en större
yrkesskicklighet, men då det bildas yrkesföreningar
och dessa ha på sitt program „yrkesförkofran". så
bör äfven den gå hand i hand med
organisationsarbetet och inhämtandet af bildning.

Af ofvanstående torde tydligt framgå hvad
som försummats och borde alltså äfven vår
förening mer än hittils bemöda sig att arbeta i ofvan
framhållna syfte, nämligen att vid sina möten
kritisera i typografiskt hänseende utförda arbeten,
hållande af fackföredrag, accidensutställningar samt
fortsätta med de af föreningen redan upptagna
täfiingssättnirgarna. Eleverna borde sålunda finna
större intresse för föreningslifvet,. yrket och dess
utveckling och sålunda i god tid blifva indragna
helt och hållet i yrket och erhålla den rätta
undervisningen för yrkets framåtskridande och sin
egen utveckling.

Maaseutulaisen mietteitä.

Suurta nureksimista ja mielipahaa synnyttää
helsinkiläisissä latojissa usein se seikka, että
maaseudulta tulvaa pääkaupunkiin vuosittain suunnaton
määrä latojia Eikä syyttä, sillä uhkaahan vaara
ammattiamme liikanaisten työntekiäin takia, vaara,
joka koskee yhtä kovasti jokaista Helsingissä
olevaa latojaa. Mutta nämä syytökset yksinomaan
viskataan uuden tulokkaan niskoille, ajattelematta
laisinkaan, että liänen ehkä pakosta on ollut
suunnata matkansa Helsinkiin. Ja mikä
ihmeellisempää, kun useinkin nämä parjaajat ovat itse
maaseutulaisia, sellaisia, jotka ainoastaan muutamia
kuukausia ovat Helsingissä olleet Vaan nämä
heikot puolet tulee antaa jokaiselle anteeksi, koska
näkj’3’ olevan sellaisia, jotka näin pian unohtavat,
asemansa, synnyinseutunsa ja persoonallisen
olemuksensa.

Tästä samaisesta asiasta nosti hra E.
Wahl-stein viime syksynä hysymyksen Helsingin kirj.
yhdistyksen kokouksessa, vaan sekin raukesi. Ei
sentään liene pahennukseksi, jos julkisuudessakin
vielä asiasta huomauttaa.

Kuten tiedetään on pääsyynä Helsinki-tulvaan
huonot kirjapaino-olot maaseudulla, jotka
kaipaavat pikaista parannusta. Mainittakoon tässä
ainoastaan tavaton oppilasmäärä, taiturein
palkkaussuh-teet ja faktorien ja isäntien omavaltaisuudet, niin
jokainen oivaltaa näissä olevan yllin kyllin syytä
siihen, että useimman täytyy opista päästyään
poistua synnyinseudultaan muille markkinoille
hakeakseen toimeentuloaan sekä kehittääkseen
ammattitaitoaan, jotka asianhaarat lienevät kaikille yhtä
oikeutettuja, olkoon sitte maaseutulainen tai
helsinkiläinen. Näistä samaisista asioista on jo siksi
paljo ollut puhetta Gut., ettemme katso olevan
syytä niihin tällä erää kajota.

Ylläolevan johdosta pyytää allekirjoittanut
maaseudulta tullut huomauttaa helsinkiläisille
am-mattitovereille, että harkitsisivat ensin vähän asiaa,
ennenkuin syytöksensä lausuvat, sillä eihän ole
sanottu, että ainakaan kaikki omasta halustaan ja
tahdostaan ovat tänne muuttaneet, vaan useimmat
syistä, jotka jo edellä mainittiin. Jos vaan olot
maaseudulla saadaan vähänkin paremmalle
kannalle, kuin mitä ne nykyään useimmissa
kaupungeissa ovat, niin luulemme, ettei monikaan tahdo
kotiseudultaan lähteä helsinkiläisten oloja
huonontamaan.

Kun nyt todellakin parannusta tässä suhteessa
tahdotaan, niin ei tietenkään sitä vihalla ja riidalla
saavuteta, vaan tulee meidän yhteisillä voimilla
toimia tarmokkaasti tässä mainittujen epäkohtain
poistamiseksi. Siitä työstä on meillä jotain
odotettavissa. Siis yksimielisyyteen jokainen niin
maaseudulta tullut kuin helsinkiläinenkin.

Haka.

Q/Zuista/caa (ßatunnaisten
menojen rahastoa/

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1896/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free