Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G" IIT E jN B E R G
Utgifven af Typografernes förening i Helsingfors * Helsingin Kirjanpainajain yhdistyksen ulosantama
Helsingissä, Päivälehden kirjapainossa, 1890
IV årg.
N:o 7 * 1896
IV vuosik.
Prenumerationspris: — Tilaushinta:
Helt år........I .
4 m.
Koko vuosikerta......I
Postportot tillkommer — Postimaksut
tulevat lisäksi
Redaktion: — Toimitus:
F. F. W. Ahlroos — K. Hoimela
(Ansvarig — Vastaava)
Annonspris: — Ilmoitushinta:
Per petitrad......\
Petiiti-riviltä.....I
35 p.
April
15
Huhtikuu
(juten&ergin /itanöniatcsitja
on lähetetty : Kuopiosta O. V. Backmanin kirjap. hra
E. Heinon kautta f): 20; Helsingistä
Hufvudstadsbladetin kirjap 10 mk
A. V. Berg.
I anledning af den senaste maskeraden träffas
festbestyrelsens kassör, fröken Tda Holmlund, å typ.
förenings lokal onsdag, torsdag och fredag aftnar kl.
8—9.
Viimeisten naamiaisten johdosta on
juhlatoimikunnan rahastonhoitaja neiti Ida Holmlund
tavattavissa yhdist huoneistossa keskiviikkona, torstaina ja
perjantaina k:lo 8—9 iltasella.
&/uniiio/fiit†n ja taitava
Kirjapainon faktori
saa Jaitcan oi//s ^atatcunnan
tcuya-painossa Storissa. (Stietotoi raittius
on ensi etitcna. Öförjatfiset
tiatce-nintcset ynnä toctistiitcset ja suositittset
täfiefettäKcSt haficten viitcon ttnfnessa
Satakunnan Kirjakaupalle
Porissa
Till salu.
En begagna»! Perforeringsmaskin (24 cm perforerl&ngd).
Har kostadt cirka 200 mk som ny, silljes tili Fmk 75.
Närmare ii Helsingfors Nya Gravyrinrättning et
Kautselmk-stftmpelfabrik Mikaelsgatan 1. Telefon 20 89.
Obligatorisk pensions- och
sjukkassa.
I.
T Gutenbergs senaste nummer tages till tals
bildandet af en pensionskassa, för att dess medels
ändamålsenligare kunna betrygga arbetarens
ålderdom än genom den hittils existerande
„Understöds-och pensionsföreningen", hvilken i allmänhet anses
ganska omodärn. och hvars stadgar, till följe at
skänkta medel ej torde kunna ändras.
Frågan i sig själf är ej ny. ehuru den ej
ännu offentligt tagits till tals. I vårt land vore
visst en obligatorisk arbetareunderstödskassa en
ny. ej ännu hittils existerande, inrättning, men i
utlandet har liknande inrättningar redan en längre
tid med stor framgång opererat
Så t. ex. i Tyskland, innan en typograf
erhåller kondition, förefrågar sig faktorn hos honom
huruvida han tillhör den allmänna
pensionsinrättningen, eller ej, är svaret jakande och
sanninsen-ligheten bestyrkt, kan han i händelse plats å tryk-
keriet. förutsett, förefinnes. blitVa sålunda strax
antagen, eljes ej. hvarföre ban sålunda är tvungen
att låta anmäla och inregistrera sig i kassan och
sålunda först erhålla kondition. Inbetalningen till
kassan är hvarje gång likvidation äger rum å
tryckerierna, eller en gång i veckan
Samma är nu ungefärliga förhållandet hos oss
med militiestatens-, äfvensom med civilstatens
enke- och pupilkassa. I dessa inrättningar frågas
naturligtvis ej efter, om någon person tillträder
en befattning i statens tjänst, huruvida ban är
hågad att tillhöra penwionsinrättningen eller ej.
utan innan hans lön utbetalas, är därifrån
borttaget centunal afgiften, beräknad efter den klass
han tillhör genom sin tjänst. Samma är ännu
förhållandet med de pensionsberättigade, hvilka
först sedan erhålla sin pension, då äfven därifrån
centunalen är afdragen.
En obligatorisk typografisk pensionskassa, vore.
på en ungefärligen liknande bas, en sann
välsignelse i flere hänseenden, ja den största omhvälfning
inom arbetarelagren i vårt land. För att närmare
utlägga dessa ögonskenliga fördelar, tycker sig
insändaren det vara onödigt att taga i anspråk
tidningens trånga utrymme, endast det kan
tilläggas, att typografen med detta steg skulle gå en
ljus framtid till mötes, och ej, utom alt annat,
behöfva tänka på ålderdomen.
Många äro kanske de som härtill vilja invända,
vi ha ju Here försäkringsanstalter med de
modernaste villkor, men. arbetare, försäkren eder icke!
Statistiken, en liten bit, lånad från vårt
grannland Sverige, visar, att (let är det dummaste
företag en arbetare gör att låta livförsäkra sig. Den
som häremot kunde möjligtvis ha att invända,
behöfver inte just tänka mycket efter — jag vill
sålunda ej heller häri gå’ i utläggning, då saken
är nog tydlig, och göra för stort anspråk på
tidningens utrymme — endast det kan påpekas att
de opererande bolagen i Sverige ha sin största
vinst i arbetarene då dessa genom en eller annan
orsak blifva urståndsatta att fortsätta med
premieinbetalningen.
Således ännu: typografer lifförsäkren eder icke i
sätten hellre edra penningar i bankinrättningar.
(Alt detta, i händelse någon till uppsatsens
tidigare del skulle göra antydd invändning, framsagt,
som ett afgörande motskäl).
Insändaren till denna uppsats är sålunda i
princip för en pensionsinrättning efter ett liknande
system Gutenberg tar till orda. men vore därjämte
äfven böjd för att ställa kassan ej allenast som
en pensionskassa utan äfven som en sjukkassa
-efter ett tidsenligare system — så t. ex. i
Tyskland, om vi igen ta det till föredöme, betalas det
ut åt den sjuke från första dagen om han hinner
anmäla sig före kl. 12 på dagen, i annat fall blir
det från följande dag, hos oss betalas det ut efter
fjorton dagar efter inträffat sjukdomsfall, således
ganska mörka utsikter att taga sjukdomen emot.
Vidare kunde måhända klassprincip äfven i detta
fall kunna vara en god sporre Härmed kan
naturligtvis ei åsyftas ett klassystem liknande det
staten har i sin klassordring, utan efter hvars och
ens inbetalningsförmåga, så att en delägare i
kassan sålunda kunde få betala minimibeloppet
flerdubbla gånger, under sådana tider som hans ar-
betsinkomst ställer sig gynnsammare för att sedan
då sjukdom inställer sig kunna räkna
öfverskotts-medlen som kassadelägare i tidsutdrägt sig till
godo, detta naturligtvis efter noggranna
beräkningar. En liknande, att, då minimibeloppet af
inbetalning utgör 5 mk pr månad, delägaren skulle
på t. ex. första året inbetala hela summan 1,500
mk, samt då han sedan öfver detta år i fem år
tillhört kassan kunna beräknas som full
pensions-tagare, duger naturligtvis ej. Ej heller att han
efter hela föreslagna tidsperioden, 30 år, först
skulle vara helpension berättigad, utan bör
afseende noggrant riktas på inbetalningens
matematiska värde i förhållande till åren, samt
personens ålder Så t. ex. om delägaren vid cirka 35
år inträder i kassan, och på 15, 10 eller 5 år kan
göra inbetalningen undan, samt sedan 5 år
däröfver tillhört föreningen, sålunda kan han komma
det matematiska värdet ganska nära, och komma
nästan upp till full pension.
Noga hänsyn borde äfven tagas till
differenserna, så att pensionstagaren ovillkorligen bör
utbetala till kassan differensmedlen för erhållande
af full pension på bestämd tid.
Detta alt som exempel för att så mycket som
möjligt komma saken närmare Sedan se vi ännu
att tiden spelar en stor roll. Så att den som t. ex.
på första året betalt alt (antag omöjligt, ehuru
som exempeli kommer efter erhållande af full
pension vid uppnådda 30 år som delägare att på
detta sätt bli förfördelad emot den som betalt alt
i 25, 20, 15, 10 o. s. v. år, så att om 25 års
inbetalningen ställes som gundprincip måste den första
genom tid godtgöras och do andra igen på
kortare tid pensionsberättigade betala det resterando
matematiska värdet i ditferenstillskott.
Gutenbergs aproximativa beräkning i fråga
om helpensionsbeloppet, synes ganska förhastad
och något på högt taget, inbetalningsbeloppet 1,500
mk under 25 år kan orimligtvis räcka till att efter
30 år utbetala 1,000 mk i pension för hvarje år.
I detta fall kunde dock denna gång just ej
vara något vidare att orda.
För erhållande af högre pension borde efter
de matematiska resultaten inbetalningsbeloppen
ställas högre Så att dubbel pension kunde
utbetalas och dubbel inbetalning i detta hänseende
erläggas.
Eller, då normen för full pension enl
minimibeloppet är uträknad, belopp å vissa bråkdelar
kunna inbetalas för att erhålla utfärdadt
pensionsbref till någon högre pensionsklass. Detta, för
att göra en möjlighet för den idoge, sparsamme
arbetaren att erhålla största möjliga pension som
kunde, beroende på inbetalning och tid, vi skall
fortsättningsvis kalla det, det matematiska värdet,
delas ut i den lägsta helpension 2, 3, 4 o. s. v,
och bråkdelar däraf, gånger, för att mera elda
hans lust för besparing och sålunda på möjligaste
bästa sätt betrygga sin framtid och ålderdom samt
att äfven om möjligt, kunna ställa sig så, att sluta
helt och hållet arbetet, då krafterna småningom
börja säga upp och försörja sig med sin pension,
hvilken då alltid vore afsedd att gå ut i brakdelar
öfver eller under normen, efter uträknade och i
stadgarne antagna matematiska tabeller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
