Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
N:o8
skött sina angelägenheter sjelfva, utan någon
påtryckning utifrån. Vidare sägs att den hjälp vi
lämnat de sträjkande varit onödig och att medlen
beböfts för våra egna sträfvanden; sant är. att våra
sträfvanden kräfva den enskildas uppoffringar, men
— då vi inse det berättigade i
byggnadsarbetarnas fordringar — normalarbetsdag — och då
frågan ej kunnat lösas på fredlig väg, utan
arbetarne varit tvungne anlita den sista utvägen
sträjk — så hafva vi, som arbetare, ansett det vara
vår moraliska plikt att understöda våra bröder.
Att i denna vår handling söka päbörda oss
själfviska motiv och därför uppfinna en nödlögn,
är minst sagt oförsvarligt, nämligen uppgiften, att
vi plantra en sträjk i höst(!!?), bevisar bäst värt
påstående att Aftp. alldeles tappat hufvudet. Vi
äro därför tvungne upplysa om att då vi hafva
några önskningsmål. vända vi oss till våra
principaler och äro säkra om. att på en fredlig och
hyfsad väg få dem beviljade, utan någon som hälst
bemedling hvarken från arbetareföreningar eller
ännu mindre trån Aftp:s sida.
Innan vi sluta, kunna vi ej annat, än uttala
vår forvåning öfver Afrp:s ståndpunkt, i denna och
andra arbetarefrågor. Som kändt gäller Aftp. för
ott arbetareorgan, men tyvärr har dess uttalande
i dessa frågor ej alltid visat en öppen blick för
arbetaren och hans behof, utan hällre tvärtom
Det borde ligga i bladets intresse att sammansluta
arbetarene och ej splittra dessa genom att
indraga dem i språkstriden.
Sport. — Urheilua.
— Sportklubbens styrelse beslöt att
klubben skulle bidraga till progrsmmet vid vårutfärden
den 3 maj med idrottslekar, bollslagning samt en
tranering i gång- och språngmarsch.
Den 24 maj (1 dag pingst) kommer en täfliDg
i gång- och språngmarsch att anordnas, hvarför
vi uppmana hugade deltagare att i god tid
förbereda sig till ofvannämda idrott.
Hvem blir segraren?
— Bicycle-sport. 11 frän Hufvudstadsbladet^
tryckeripersonal och t från Centralen lia bestält
velocipeder från fabriken „ Victoria" genom
bokhandlaren J. Lindstedt.
— Kuttern „Veli" har försålts till eleverne
Erland och Edvin Engblom och Oscar Lindberg.
Köpesumman okänd.
Till Gutenbergs Redaktion.
Ett oeftertänksamt beslut.
Med förvåning erfares, att Typografernes
förening vid dess senaste månadsmöte beslutit lämna
pekuniärt understöd åt de sträjkande
byggnads-arbetarene och målarena. Af hvilka motiv
föreningen tagit detta steg är svårt att förstå, då
just i denna tid som är och äfven den närmast
kommande tiden, foreningsmedlemmarnes
uppoffringar strängt torde komma att tagas i anspråk
— för e g n a behof.
Föreningen synes för ögonblicket totalt lia
förglömt det stora reformarbete inom eget fack,
som föreligger densamma, nämligen organiserandet
af Finska typografförbundet och dettas
organisering torde icke låta sig göras med „två toma
händer", hvarför en allmän insamling bland
ty-pograferne till fromma för detta ändamål hade
varit beaktansvärd och vittnande om intresse för
egen sak. Nu däremot lia foreningsmedlemmarnes
offervillighet på ett lättsinnigt sätt tagits i onödan
i anspråk blott för att hjälpa arbetare, hvars
lefnadsvilkor och arbetsförhållanden äro himmelsvidt
skilda från typografernes. Och någon återtjänst
i en kommande tid från det hållet torde
typogra-ferne icke häller hafva att vänta, då, såsom nämt,
typografernes och desse utarbetares
arbetsförhållanden redan af naturskäl äro så vidt skilda, att
något samarbete i föreningsväg med desse icke
ens kan ifrågasättas. Dessa arbetare bestå äfven
merendels af sådana, hvilka i all maklighet
tillbringa vintermånaderna i sina hemorter på
landsbygden och till sommaren inflytta till hufvudstaden
på arbetsförtjänst. Kan då något föreningsarbete
ifrågakomma med dylika lösa hopar?
Typograferne i Helsingfors ha redan med
pekuniära svårigheter under några års tid arbetat
på att organisera sig inbördes och äfven till en
del lyckats häri. Redan på dessa grunder hade
föreningen bordt hålla sig passiv till denna af
oorganiserade arbetare påbörjade sträjk, ty
under dylika förhållanden blir ifrågavarande hjälp
endast en hjälp åt lättsinnet ocli
oeftertänksam-heten, icke annat. Emedan föreningen sålunda
genom den erbjudna hjälpen för dessa arbetare
mer än tydligt bidragit till att göra den
uppfattningen gällande, att någon organisation bland
dessa icke är nödvändig, då de utan alla inbördes
ansträngningar och uppoffringar frikostigt erhålla
bidrag till underhåll från utom facket stående.
Den oumbörliga tanken på själfhjälp vid dylika
tillfallen får äfven en svår stöt genom
ifrågavarande tillvägagående Och bidrager ingalunda
till att leda arbetarne på rätt spår i och för
uppnående af en reel organisation.
Jag har velat upptaga ofvanstående till
diskussion typograferne emellan, på det föreningen
framdeles måtte undvika dylika steg och använda
möjligen hopsamlade medel till sitt eget facks
bästa, ty inom facket finnes ett stort oarbetadt
fält. I detta afseende torde vi hafva i Stockholms
Typografföreningen god förebild.
E. v.
Redaktionens svar. Den faderliga
upptuktelse Ni gifver Typ. fören. i H:fors kunna vi
icke annat än tillbakavisa på Eder själf, då Ni som
fö:r varit en varm vän af arbetaresaken nu visar
Eder som en penningemagnaf, den där icke det
ringaste tänker på den möda arbetaren får utstå
under sin långa arbetstid.
Ni säger att byggnadsarbetarene icke
organiserat sig, utan äro lösa hopar, för tillfallet
inflyttade från landsorten, en osanning, fullt
bevisande att Ni vändt kappan efter vinden och
blifvit Arbetets-Vän i stället för arbetare.
I H fors finnes det nämligen Utarbeiareförening,
Murare fackn ßelning, Kakelungsmakarefackförening,
Timmermännens faekafilelning m. fi. Att dessa
arbetare få utstå ön lång och het dag under
sommaren är en sak som Ni borde känna till bättre
än någon annan, då Ni själf torde stå närmast
dessa arbetare genom släktförhållande — eller
kanske Ni skulle ha lust att i 11 timmars tid stå
mot den heta muren och damma på i Edert
anletes svett? Vi äro öfvertygade om att ifall Ni
haft Eder gamla ställning ibland oss, Ni varit den
första som hållit ett dundrande tal till förmån för
dessa arbetare. Människa känn dig själf.
Om arbetstiden under vintern något reduceras,
så torde den fattige arbetaren ändå icko kunna
kasta sig på latbänken, utan söka för vintern
tillgängligt arbete, såsom vedhuggning, snöskottning
m. m dyl. Och om så vore, att han under vintern
hade ett par timmar kortare arbetstid, tror Ni att
ban därför om sommaren kan „elda på" med
dubbel ånga? Han är altså — enligt Eder tanke
— en maskin, som under vintern insmörjas och
läggas under pressening. för att om sommaren
läggas i gång dygnet i rund. — Nej, goda herre,
så är det icke, arbetare — han må vara huru
o-„intelligent" som hälst — är också människa!
Af ofvan relaterade orsaken beslöt föreningen
enhälligt vidtaga denna åtgärd". Mötet var besökt
af 47 medlemmar och insamlingslistorna bevisade
att detta beslut godkändts af ett så stort antal
personer som någon annan lista aldrig förut gjort.
Hvad Stockholms typografförening som förebild
angår, så borde Ni lägga Eder mer in i
förhållandena förrän Ni roeftertänktsamt!" hugger i vädret.
Denna förening leder så att säga — Stockholms
arbetarevärld! Om vi ej missminna oss så har
nämnda förening, liksom vi, understödt utom yrket
sträjkande arbetarebröder, hvilket bevisar, att vi
riktat våra blickar på den västerländska
arbetare-rörelsen — specielt på våra yrkesbröder. Detta
steg är altså icke fult, utan brodervänligt!
Arbetare, bort från partistriderna och samlens
kring enighetsfanan!
Gutenbergin Toimitukselle.
Eräs nimim. Salko Turussa on tässä
tuonnot-tain uneksinut ja Gille omistanut erään hänen
mielestään hyvinkin onnistuneen utukuvan. Kumma
ettei hän jo aikaisempina aikoina ole sattunut
untansa uinailemaan, mutta siihen lienee ehkä
toiset syynsä! Tuossa hourailutilassa ollessaan
mainitsee hän käyneensä (ehkä olleensakin) eräässä
kaupunkimme sairaalassa ja siellä kohdanneensa
m. m. hyvin kohteliaan alilääkärin. Tuo alilääkäri
onkin täydellä tarmollaan ja hellällä huolellaan jo
vuosikausia ehkä kymmeniäkin koettanut parantaa
alkohoolimyrkytystä sairastavaa hra Salkoa, vaan
myrkytys kun on jo kovin pilannut hra Salkon ja
on siis huomattu parantumattomaksi, niin
kirjo-tettiin hän ^sairaalasta" ulos parantumattomana
joitakuita aikoja sitten, kuitenkin kehoituksella
kääntymään muidenkin sairaalain alilääkärien
puoleen, niissä hän ehkä voi löytyä nuorempia ja siis
samalla ehkä käytännöllisempiä alilääkärejä,
pelastuakseni taudistansa Tästä ehkä voi havaita
alkohoolimyrkytystä sairastavan hra S:n
sapen-purkauksen. — Olisi ollut paljoa terveellisempää
hänelle itsellekin, jos hän olisi itseänsä kohti
luonut tuon kuvion (olisihan siihenkin ehkä löytynyt
kylliksi ainetta) ja katunut kadotettua
menneisyyttänsä eikä lähteä toisten jälellä olevien tilaa
pahentamaan ja saattamaan heitä epäiltäviksi. —
Muuten viittaisin hra Salkoakin tarkoin ajattelemaan
Gut:n samassa n:ssa olevaa johtavaa kirjotusta
„Eteenpäin", joutumasta »kruunun sarkaa
tallustelemaan."
Eräs ,,sairaista".
Satunnaisten menojen rahasto.
Huhtikuulla on täkäläisistä kirjapainoista
säästö-laatikkojen kantta kerääntynyt seuraavat summat:
Päivälehden kirjapainossa *) ........ ............13: 05
Hufvudstadsbladetin latojat 10; 45
Weilin ja Glöösin kirjap, *») ........................ 8: 90
Simeliuksen perillisten kirjap. ....................... G: 75
Unden Suomettaren latojat ........... 5: 45
Petterssonin ja Knmpp. kirjap. a: 30
Suom. Kirj. Seuran kirjap......................... 1:88
Sentraalikirjapainossa ............................... 1:50
Senaatin kirjap. 1: 45
Nya Presseillä kirjap. —: 74
H:bladetin siviililatojat —: 55
Frenckellin ja pojan’kirjap. —: 38
Snmma Smk 53: 40
G. E.
Breflåda. — Kirjelaatikko.
X. Kirjotuksenne on liiaksi sotknsa. Sitä paitsi on
asia jo ollut harkinnan alaisena ja otamme sen ensi
numerossa esille.
Siri. Ei mahdu.
K. F. S. Kirjotuksenne on mitätön, koska ette tunne
tarkemmin nykyisia asioita H:gin kirj. yhdistyksessä. Jos
„kloppimaisen" kyhäyksenne julkaisisimme, niin saattaisi
se vaan aikaan persoonallista polemiikkia, jonka olemme
palstoiltamme kieltäneet.
*) Kaikki taiturit — kahta lukuun ottamatta —
luovuttaneet puoli prosenttia palkastaan.
**) Kaikki latojataiturit ja yksi painaja luovuttaneet
puoli pros. palkastaan.
Glöm ej invalidfondei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
