Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
GUTENBERG
N:o 14
på att kvarstanna därstädes och äro sålunda
stockholmare. Föreslog tillsättandet af en komité, som
skulle agitera för frågan och ansåg komitén böra
sammansättas af en person från hvarje af de vid
konferensen representerade afdelningarna
Diskussionen afslutades sedan ännu några
talare yttrat sig i saken och antogs enhälligt af
ombuden följande resulution:
Konferensen beslutar, att i princip fasthålla vid
förslagen om en ändrad sammansättning af
förbundsstyrelsen samt om införandet af distriktsstyrelser och
uttalar, att förslagen — efter det de framlagts för
resp. föreningar — ånyo framläggas å nästa
förbundsmöte.
2:a frågan: Behandling af lärlings- ach
morgon-tidningskomiteernas förslag (om de äro färdiga).
Lärlingskomitcns förslag hade några dagar
före konferensen ingått till förbundsstyrelsen och
medfördes af förbundsstyrelsens ombud samt
föredrogs. Mon det visade sig, att förslaget var för
omfattande, för att kunna i sin helhet lämpligt
behandlas vid konferensen, utan borde man taga
mera noggrann del af detsamma, hvilket
lämpligast läte sig göra genom dess tryckning.
Huf-vudpunkterna föredrogos dock och skärskådades.
Frän komitén för morgontidningarna hade
intet utlåtande ingått, men medförde
förbundsstyrelsens ombud meddelande om att komiterade
lofvat ingifva förslaget inom närmaste tiden.
I fråga om sättet för morgontidningarnas
af-löningsgrunder fattades särskildt beslut, så
lydande :
Konforensen uttalar, att det enda rättvisa
ailö-ningssättet för morgontidningssättare och andra
arbetare, som längre eller kortare tid arbeta om
natten, är införandet af veckolön, som bör vara (dika, allt
eftersom tiden för den dagliga arbetstiden
öfverskri-des. Allt ackordsarbote under natten bör afskaffas.
För öfrigt antogs i fråga om nämda
komi-téers arbeten följande uttalande:
Då ttnnu inte morgontidningskomitijns förslag
ingått och lärlingskomitcns förslag ännu ej
föreligger i tryck - och dä båda dessa förslag hafva stor
Omfattning — beslutar konferensen, att tiden mellan
förslagens offentliggörande och omröstningen om
sammjt måtto bli sä rundligt tilltagen, att diskussion
i saken kan föras i tidningen.
I öfrigt hänvisas till den i frågan om
betalningssättet å morgontidningar antagna resolutionen.
3:e frågan: Anslutning till Skandinaviska
förbundet.
Förbundsstyrelsens ombud meddelade, att
något utlåtande från denna komité ännu ej ingått
samt att dess arbete först i dagarna påbörjats, på
grund af bristande tid för komiténs ordförande.
Skarpt klandrades komitén, för det icke något
steg förut tagits för frågans lösning, hvarefter
följande resolution antogs:
Konferensen riktar en kraftig uppmaning till
ömsesidigighetskomitén, at-t inom den allra närmaste
framtiden framlägga — på sätt förbundsmötet
beslutit — resultaten af sina förhandlingar med de danska
och norska organisationerna.
4:e frågan: Allmän tariffrevision för Skåne.
Om denna fråga uppstod en längre diskussion,
hvarunder å ena sidan framgick, att man ansåg
grundpriset för lågt i nuvarande beräkning och å
andra sidan, att grundpriset borde stå
oförändradt och den nödiga förhöjningen sökas i
lokalprocenten.
Slutligen enades konferensen om följande
uttalande :
Konferensen uttalar sig för en allmän
tarilfre-vision på grundvalen af 30 öre pr tusen bokstäfver
och med lokalprocentens storlek beroende af de olika
orternas lefnadsförhållanden, dock ej under f>" o oeli
uppdrager åt de närvarande ombuden att inom sina
rosp. föreningar värka för förslaget och framkomma
med gemensamt förslag till förbundsstyrelsen.
Dessutom konstituerade sig de närvarande
ombuden som komité, för att i de olika
afdelningarna värka för detta revisionsförslag. Till
funktionärer i komitén valdes hrr A. F. Lundberg
(ordf.), L. Chr. Nielsen (v. ordf), Nils Wessel
(sekr.) och A. F. Hellner (v sekr.).
Vidare utsåg konferensen förslagsvis personer
att värka som agitatorer för frågan hos sådana
afdelningar som sä önskade, och utsägos härtill
hrr Nils Wessel, A. F. Lundberg och L Chr.
Nielsen.
5:e frågan: Ändring af § 51 mom. b.
förbundets stadgar i syfte att fä införd enkel majoritet i
stället för nuvarande 2 3.
Utan nämnvärd diskussion beslöts att gä i
författning om ett dylikt förslags ingifvande.
Dessutom funnos upptagna ett par smärre
frågor, som dook icke kommo under behandling
sedan önskade upplysningar meddelats.
Härmed var konferensen slut. Densamma
hade pågått hela dagen och under den bästa
stämning
Pa aftonen voro ombuden inbjudna till supé
af Malmö typografiska förening.
Rekreationen
På söndagsmorgonen fick man se en jämn
folkström, som rörde sig ned mot hamnen och
järnvägsstationen Tidningarna hade omtalat, att
en mängd t3’pografer voro att förvänta med båt
från Köpenhamn och med tåg frän några skånska
j städer.
Vädret, som under lördagen var gynnsamt, slog
om under natten, så att smärre regnskurar uflöste
i
hvarandra på morgonen.
Vid Va 10-tidon kom båten fr an Köpenhamn,
medförande omkring 600 personer — typografer
med damer. Inom kort voro alla ordnade för att
efter medförd musikkår och föreningsstandar, tåga
till hufvudkvarteret tör dagen: hotell Stockholm
och gamla brandstationen.
Något senare anlände lustresande från Lund,
Landskrona och Helsingborg för att deltaga i
typografmötet.
Snart nog upphörde regnet och eftorträddes
af sol och värme, som höllo i hela dagen
Efter att hafva tagit stadens sevärdheter och
utställningen i betraktande, samlades
festdeltagarna dels i gamla Brandstationen, dels i hotell
Stockholms trädgård, där middag intogs under en
trängsel, som den festliga stämningen dock gjorde
gemytlig. Middagen serverades af källarmästaren
Ahlstedt, som på det bela taget löste den
vanskliga uppgiften rätt bra.
Därefter begaf man sig ånyo ut i staden för
att åter samlas klockan 7 på aftonen vid
punschbålarna, där en mängd tal höllos, hvilka dock
voro omöjliga att höra för andra än de talarna
allra närmast stående, enär ett starkt och
glädtigt sorl var rådande bland festdeltagarna. Musik
och sång omvexlade.
På aftonen kl. 10 begåfvo sig danskarna hem
igen. Det var äkta köpenhamnsk feststämning
nere vid hamnen med lefverop, hurrarop och
vift-ningar. Ett väldigt sorl.
Härmed var det slut med festligheterna. Och
vi tro att alla skola vara ense om att man haft
angenämt — möjligen festkomitén undantagen.
Malmö typografiska förening har all heder af
sina arrangemang.
L. A. M—n.
^)/tuista/caa (Satun nai sten
menojen ia/iastca f
Notiser. Uutisia.
— Prnssfrågan Senatens hemställan om
proposition i donna fråga till nästsammanträdando
ständer har å högsta ort afslagit^.
Orsaken härtill förljudes vara h.-exc
general-i guvernören grefve Heidens afstyrkande utlåtande
, i frågan. — Tbl.
— Kirjanpainajainklubi on tekeillä
Porvoossa. Säännöt ovat jo olleet kuvernöörin
vahvistettavina, mutta pienien vajavaisuuksien takia
eivät ole voineet saada vahvistusta, jonka takia
ne ovat uudelleen korjattavina asianomaisilla
Samalla kuin onnittelemme tätä uutta klubia
alkavan tarkoitusperänsä toteuttamisessa:
yhteishengen herättämisessä ammattilaisten keskuudessa
paikkakunnalla, muistutamme kaikkia muitakin
maaseutukirjanpainajia niissä, seuduin, missä ei
vielä ole ammattiyhdistyksiä, perustamaan
sellaisia vielä tällä vuoden ajalla, jotta ensi vuonna
voipi koko Suomen kirjanpaiuajisto liittyä yhteen
liittoon
— Utlärda. Till konstförvander förklarades
å J. Simelii arfv. boktryckeri den 15 Juli
sättare-eleverna Alma Turunen och Hildur Witën samt
tryckareeleven Hilma Lindroos, ä Helsingfors
Centraltryckeri sättareeleven Sigfrid Pettersson
äfvensom å Frenckell & Sons tryckeri sättareeleven
Valfrid Johansson.
Ett nytt tryckeri i Brahestad ärnar man
få till stånd med det första. Jämte tryckeriet är
äfven en ny tidning planlagd
— Porin kirjanpainajat eivät vaan näytä
kaikki tulevan käsittämään Satunnaisten menojen
rahaston välttämättömyyttä, kirjoitetaan meille
paikkakunnalta. Keväällä päättivät sikäläiset
kirjanpainajat yksimielisesti kannattaa Hgin kirjanp.
yhdistyksen päätöstä, että jokaisessa Suomen
kirjapainossa miehistö suostuisi panemaan 1 ■> pros.
palkastaan sanottuun rahastoon Siitä saakka
onkin hra Filip Varénin painossa jokainen pannut
rahastoon mainitun summan, mutta paikkakunnan
toisissa painoissa ei ole sitä tehty, vaan
katselevat levollisina, kun toiset heille kasvattavat
yhteistä rahastoa.
Koskahan avaantuu kaikkien silmät näkemään
omaa parastaan - Kaiketi sitte, kun nuo vetelyfc
set saapuvat taas parvissa tänne Helsinkiin
»parempia oloja" hakemaan! Ja kaiketi niitä jo alkaa
tulvata syksyllä, koska jo nytkin kuuluu olevan
useampia täällä odottamassa. Luulomme, että
heille täällä tullaan näyttämään, mikä merkitys
on kuulua organiseerattuihin riveihin.
IS ven s k Typograf- Tidning läsos: Finska
typografförbundets stadgar ha nu ändtligen
erhållit öfverhetlig sanktion, hvadan förbundet nu kan
börja sin verksamhet. Vid senaste sammanträde
med Helsingfors typografiska förening uppsattes
kandidater till styrelse m. m för förbundet. Friska
och energiska krafter finnas bland de föreslagna
och det ser ut som att man från början skullo få
en god ledning hvilket också i Finland är mera
af behofvet än annorstädes, på grund af de
egendomliga fri hotsbegrepp, som där äro rådande.
Det blir det första arbetareförbund, som fatt
tillstånd att bildas i Finland.
Vi tillropa våra finska kolleger ott välmenadt
och hjärtligt: Lycka till!
Affär är affär? En ab c-bok tryckes å
firman Söderström & C:os tryckeri i Borgå Nämnda
tryckning försiggår pä följande affärsmässiga men
tidsödande sätt: Sedan en sida är uppsatt sändes
den hit till H:fors att stereotyperas, hvarefter
satsen ofördröjligen sändes till officinen för att
af-läggas och en ny sida sättes upp o. s. v., o. s. v.
— Seuraava ,,kristillismielinen" uutinen
on Porissa ilmaantuvan koulunopettajalehden
»Satakunnan" 82 n:ssa:
»Painovirheistä on muudan täkäläinen
kirja-painotaituri viime aikoina pitänyt suurta melua,
varsinkin Gutenbergissä äskettäin Olisipa hauskaa
tietää seisooko tuo taituri hyvin kaukana sitä
sanomalehteä, joka nykyjään teki Orisbergin
koulusta „Porsas"vuoren*) koulun! Jos niin on,
kuten on syytä luulla, niin olisi senkin herran
joskus hyvä muistaa, että »pilkka usein käy omaan
nilkkaan!"
Emme kai tarvinne lukijoillemme huomauttaa
siitä, että tuolla sanotulla kristillismielisellä leb
*) »Gris-bergin!
Sat. muist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
