Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
N; o 17
arvo lisääntyi siis v. 1894 534,840 mk:lla. Samoin
lisääntyi työntekijäin luku entisestään 81 henkilöllä.
Kirjapainot, niiden työväki ja valmistusarvo
jakaantui läänittäin seuraavasti: Uudenmaan
läänissä oli 15 kirjapainoa, joissa työskenteli 625
henkeä (458 m. ja 167 n). Valmistusarvo 1,581,210 mk.
Paperia käytettiin 316,503 markan edestä 7
höyrykonetta ja 5 kaasumoottoria, yhteensä 84 Va
hevosvoimaisia. — lurun ja Porin läänissä 10 kirjap.
ja 149 työntekijää (133 m. ja 16 n).
Valmistusarvo 292,371 mk. Paperia käytettiin 52,787
markan edestä. 3 höyrykonetta ja 2
petrooleumimoot-toria, yhteensä 9 V» hevosv. — Hämeen läänissä
7 kirjap. ja 80 työntekijää (66 m. ja 14 n.).
Valmistusarvo 163,000 mk. Paperia käytettiin 38,190
mk:n edestä. 2 höyry k., yhteensä 7 hevosv. —
Viipurin läänissä 10 kirjap. ja 107 työntekijää (102
m. ja 5 n ). Valmistusarvo 188,780 mk. Paperia
käytettiin 42,061 mk:n edestä. 1 petrooleumim ja
1 sähköm. 3 hevos. — Mikkelin läänissä 4 kirjap.
ja 24 työntekijää (23 m. ja 1 n.). Valmistusarvo
23,877 mk. Paperia käytettiin 4,220 mk:n edestä.
— Kuopion läänissä 3 kirjap. ja 85 työntekijää (77
m. ja 8 n.). Valmistusarvo 178,000 ink. Paperia
käytettiin 29,700 markan edestä, johon summaan
oli laskettu yhden kirjansitomatehtaan käyttämä
paperi. Höyrykoneita oli 2, yhteensä 15 hevosv.
— Vaasan läänissä 9 kirjap, 94 työnt. (80 m. ja
14 n.). Vatmistusarvo 136,300 mk Paperia
käytettiin 44,234 rakin edestä. Yksi 1 Viä hevosv.
höyrykone ja yksi 2 hevosv. petrooleumimoottori. —
Oulun läänissä 4 kirjap. ja 35 työnt. (33 m. ja 2 n.).
Valmistusarvo 65,500 mk Paperia käytettiin 25,250
mk:n edestä.
Kivipainoja oli v. 1894 Uudenmaan läänissä 3(?(,
joissa työskenteli yhteensä 122 henkeä (81 m. ja
41 n). Valmistusarvo oli 349,900 mk. Ulkomaista
paperia käytettiin 48,680 mk:n ja muita ulkomaisia
tarveaineksia 60,105 markan edestä. Yksi 10
hevosv. höyrykone ja kaksi 4 hevosv:sta
kaasumoottoria löytyi. — Tarun ja Porin läänissä 3 kivip.,
joissa oli yhteensä 99 työntekijää (37 m. ja 62 n.).
Valmistusarvo 176,965 mk., josta pelikorttien osaksi
tuli yksistään 20,000 mk. Paperia oli käytetty
43,450 mk:n ja ulkomaisia tarveaineksia 10,810
markan edestä. Yksi 6 hevosv. höyrykone.
Ulkomaalaisia työntekijöitä oli kirjapainoissa
Helsingissä 17, Turussa 1, Porvoossa 1,
Uudessakaupungissa 1, ja Maarianhaminassa 1 eli yhteensä
21 sekä kivipainoissa Helsingissä 8 ja Turussa 5,
eli yhteensä 13.
Sairas- ja hautausapurahasto 3,500 mk:n
osakepääomalla oli vuoden ajalla olemassa
osakeyhtiö Veilin & Göösin työväestön keskuudessa.
Firman koko työväestö, yhteensä 169 henkeä, oli
sitä paitsi tapaturmavakuutuksessa. Samoin oli
Helsingin Sentraalikirjapainossa, jossa työväestö
nousi 45 henkeen, olemassa apuyhdistys.
Sitäpaitsi oli kaliden(?) kirjapainon työväestö,
joittenka lukumäärä yhteensä teki 82 henkeä,
vakuutettu tapaturman varalta.
^/////sZa/faa Satunnaisien
meno/en xa/ias/ca /
På redaktionens hord.
Kollega. Rumäniska lackorganet Gutenberg
har blifvit oss tillsändt.
Revue des Industries du Livré, organ för yrkets
uppåthöjande, bar tillsändts red.
Tidskriften Humanitas ha äfvenledes sändts
åt oss.
Med „Xy Typografisk Tidende" för den 5
september med följer som bilaga tvänne
illustrationen (en zink och en kopparetsning i 3 färger)
Illustrationerna äro väl utförda å Egm. H.
Petersens boktryckeri i Köpenhamn. Etsningarna äro
ett mästervärk som måste vinna erhännande och
äro utförda å firman Büxstein & C:o i Berlin.
Sport. — Urheilua.
— Kapprodd. Med den of ingeniör G.
Vege-lins konstruerande nya kapproddsgiggen anstälde
Typografernes förenings sportklubb i söndags kl.
12 på dagen en roddtäfling i Sandvikshainnen.
Kursen utgjorde c:a en half engelsk mil och sträkte
sig frän nordpricken på sydväst ra sidan af
Munkholmen till bryggan på Busholmens östra sida.
Starten tillkännagafs med Hagga från
Munkholmen och tiden togs upp å Busholmen.
I täflingen deltogo inalles sex båtlag med
besättning från hvart sitt skilda tryckeri i staden.
Prisen utgjordes af silfvermedaljer.
Första priset togs af roddarene från Senatens
tryckeri bestående af K Johansson, båtf, A Viberg,
ströke, A. Nyholm UI, F Forsström II och F.
Lindeberg, I med 3 m. 21 s.
Andra priset erhöllo roddarene från Finska
litératursällskapets tryckeri, bestående af A Itkonen,
båtförare, K. Hellman, stroko, .1. Lindholm III,
Hj. Berghem II och H. Lindström I med 3 jn
21 2/5 s
Tredje priset vunno Centraltryckeriets roddare:
J. Saxborg, båtförare, K. Johansson, ströke, .T. A.
Kosk III, F. Nymalm II och Hj Arnfelt I med
3 m. 21 % s
Närmast efter pristagarne voro roddarene
från Hufvudstadshladcts tryckeri: Hj Sundbäck.
båtf., V. Ananiasson, stroko, O. Ellenberg III, A.
Koljonen II och E. Ljungkvist I, som uppnådde
en tid af 3 m. 22 4/s s.
Roddarene från V. Petterssons tryckeri: K.
Skogster, båtf., H. Kyllönen, ströke. .1. Nykänen III, K.
Metjelitz II och A. Lindroos I nådde målet på
3 m. 24 % s.
Sjätte båtlaget, bestående af roddare från Nya
Pressens tryckeri hade oturen, att utriggers å
kapproddsgiggen söndrados, hvarför båtlaget beviljades
omrodd. Tiden vid den förra rodden var 3 m.
27 4/5 s och vid den senare 3 m. 28 s. Båtlaget
bestod af G. Silfverberg, båtf., J. Nordman, ströke,
E. Hollander III, L. Tötterman II och A
Tötterman I.
Vädret var vid täflingen något blåsigt.
Täflingen åskådades af ett stort antal personer från
stadsstränderna, Busliolmen och Munkholmen.
Prisdomare voro hrr V. Ahrahamsson, F.
Ahlroos, V. Blomqvist, G. Ehnberg, K. Forsman, .T.
Kurvinen, E. Nyfors, F. Saastamoinen och J. Sharp.
Till Gutenbergs Redaktion.
Hvem har rätt?")
I n r 7 af Typografbladet ingår øn spaltlång
uppsats under rubrik »Månne tillförlitliga siffror?",
hvari bladet gör »någon med sanningen icke alt
för nogräknad samhällsförbättrare" till lägnare,
och beklagar tillika att hr V. v. Vright ej
påträffat någon annan inom typografvrket, hvilken hade
kunnat gifva mera sanuingsenliga uppgifter, än
nu var fallet.
I anledning af, att jag ej är någon vän af
långa barr änger, beslöt jag vid läsandet af
Typografbladets ofvan nämda »sanningsenliga rättelse",
att ej inlåta mig i någon polemik rörande denna
sak, men när jag ser att Typografernes förenings
eget organ Gutenberg n:r 14 framkommer — på
finska språket, — med liknande motsägelser och
»fäkta" som Typogral bladet, måste jag gå från
mina vanor och motsätta mig Typografbladets och
Gutenbergs »sanningsenligheter."
Att uppgiften angående civilsättarens
arbetsdag i H:fors u’gör 9 à 9 l/a timme per dag, tillstår
jag, är öfverensstämmande med sanningen,
hvaremot Typografernes förening genom föreningens
viceordt’ och mig uppgifvit arbetsdagens längd
till 10 timmar, enligt uppgift af en »dagarbetare",
om hvars sanningsenlighet undort, ej kunde tvifla
Men förvånande är det i sanning, att ett, or
gån, så nära befryndad med hvad till facket hörer,
som Typografbl., kan kläcka ur sig en sådan ga-
«) Införandet fördrüjdt.
limatias som, att morgontidningssättarens
»arbetsdag" ej vore längre än 10Vi à 11 timmar!!!
Möjligt nog att det bänder, det någon enda
»arbetsdag" nedgår till nämda siffror, men nog äro do
sällsynta. Ofvannämda låga siffror äro troligtvis
toma antaganden eller grundade pä N Pr:s
sättare-personals »arbetsdag", hvarest, inom parantos sagt,
»ordningen" är sådan, att en utomstående, som af
en händelse fått en inblick i detta sammellsuriuin,
kan få ondt i magen. — Nej! I)å nu nästa gång
statistik öfver arbetsdagens längd å tryckerierna
utarbetas, föreslår jag, att Typograf bladet själf
bestänimen och aflåt.er till statistiken arbetsdagens
längd för sina skyddslingar å N. Pr.s tryckeri, ty
för utomstående är det en ren omöjlighet att få
någon bestämd klarhet i ett eller annat i detta
kaos.
»Arbetsdagens" längd för nattarbetarne å
Hufvudstadsbladet, 14 timmar per dygn, är lågt taget.
Så tinnes det en dug i veckan (måndag) som det
arbetas 17 å 18 timmar. Låt så vara, att nämda
tidningssättare efter två veckors ansträngande
nattarbete byter om och kommer på två veckors
dagarbete, hvarest arbetsdagens längd varierar
mellan 8 och 9 timmar En i sanning oregelbunden
arbetsordning! Regelbundnare vore det, att alltid
stå som nattarbetare, med en 14 å 16 timmars
»arbetsdag" och ön fridag i veckan, än hvad nu
är fallet.
Uusi Suomctars sättarepersonal arbetar —
enligt deras egna uppgifter — 14 timmar per dygn,
ofta ända till 16 timmar.
Päivälehtis personal, hvarest artikelförfattaren
i Gutenberg också är anstäld, intyga »med en mun",
— undantagandes artikelförfattaren — att
uppgifterna angående arbetstidens längd hos dem,
gifna af Typografernes förening öfverenstämmer
med sanningen.
Som ett exempel vill jag ännu nämna följande.
Måndagen don 3 augusti arbetades å ett af
stadens dagliga tidningar från kl. 8 f. m. till kl. 2
e. m. och från kl. 3 till 8 o. m. samt från kl. 9
e. m. till 6 på morgonen. Summa 20 timmar.
■K
Artikelförfattaren i Gutenberg *) väsnas under
rubriken »Vääriä numeroita" fasligen öfver br V.
v. Vright för det han uppgifvit, i
’artikelförfattarens tanke, orätta siffror om arbetsdagens ]ängd
å tryckerierna härstädes. Enligt min tanke är det
ej hr V. v. Vright som skall uppbära den värda
artikelförfattarens vredesskålar, utan de, som å
Typografernes förenings vägnar uppgifvit siffrorna
ät honom.
Vidaro påstår artikelförfattaren, att hr V. v. V.
uppgifvit civilsättarens arbetsdag till 10 Vä timme.
Hvarifrån har artikelförfattaren kommit åt den där
V2 timmen; troligtvis följder af den heta
sommarvärmen. — Civilsättarens arbetsdag uppgafs till
10 timmar.
Gutenbergs knappa utrymme medgifver ej för
mig att besvara artikelförfattarens absurditeter,
hvaraf hela hans artikel tyckes vimla. Tillika är
det allom bekant, huru lönlöst det är att
disputera med artikelförfattaren; således punkt!
v. B.
Red:s svar. Artikeln »Vääriä numeroita" står
för den finska redaktionens 4el.
Gutenbergin Toimitukselle.
Erehdyskö vai mikä?
Kirjanpainajain Urheiluklubin soutukilpailussa
viime sunnuntaina sai 2:n palkinnon Suoni Kirjall.
Seur. kirjapainon venekunta, soudettuaan matkan
(kuten palkinnon jakajat suvaitsivat mainita) 3 m.
21 sek. Mainittu venhekunta kun souti
ensimmäisenä, niin seurattiin sen soutua suurella
jännityksellä, muun muassa 13 miestä kahdessa ryhmässä
seurasivat aikaa kelloillaan (joista kaksi oli
niinsanottua »sekundometare") ja näillä saivat kaikki
kelloillaan ajan, joka osoitti soudun kestäneen 3
m. 24 sek. (ei kukaan alle, jotkut yli).
Kysymme siis utelijaina. kuka seurasi aikaa
oikeen mainitun venekunnan soutaessa? Meidän
luulomme mukaan nuo 13.
Mukana olleita.
Aika on otettu niin tarkkaan kun mahdollista
eikä ole voitu saada toiseksi kun sekundomecttari
on näyttänyt. Sehän on tavallista, että kaikissa
kirjaltajain kilpailuissa on moittijoita, siihen on
jo totuttu.
Ajanottajat.
*) Månne Gut:s red. i sin helhet ttr af samma tanke
som artikel förf. ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
