Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
bl att lärling beviljas minst H dagars
leclig-bet med full aflöning hvarje sommar, för att ban
i skogs- eller landtluft må kunna återhämta friska
krafter, samt
c) att följande lärlingsskala i förhållande till
å boktryckeri arbetande typografer må af hrr
bok-tryckeriegare iakttagas, så att för stor
öfvorbe-tölkning inom yrket förekommes:
på 1–4 sättare. högst I lärling.
5—8 „ 2 lärlingar,
„ 9-14 „ . „ 3
- 15-20 „ „ 4
öfver 20 „ 5
på 1—5 maskintryckare „ 1 lärling
„ 6-10 „ 2 lärlingar,
.11 — 15 „ o. däröfver .3 „
4j 8. Tariffens giltighet.
Vid tariffens definitiva uppgörande bör
tillfogas följande bestämmelse:
Denna tariff träder i kraft den ’8
och gäller lika länge som den antagna
typografernas tariff. Uppsågning af den ena
tariffen kan ej ske, utan att äfven den andra uppsäges
Notiser. - Uutisia.
Finland representeras af bokhandlaren
magister W. Hagelstam, som utställer .Finska
novellister-, »Konstnärsgillets julblad". Skizzer af
Gabriel Lagus, En saga från Ödemarken af Adolf Paul
samt Finsk bilderbok af Soldan-Brofeldt och
Juhani Aho; öfriga finska utställare äro grefvinnan
Eva Sparre, som uppträder med två arbeten i
läderplastik, samt fru Antoinette Vallgren, som
presenterar fyra nummer läderband i konstprässning
till känd fransk skönliteratur. De ha tidigare
figurerat på senaste salongen på Marsfältet. — Tbl.
— Typografernes förenings manskvartett
har påbörjat sin värksamhet från och med
måndagen den 28 sept
Hrr l:sta tenorer äro isynnerhet välkomna!
— Rättelse. Fröken Hilda Långholm har
frivilligt afgått från föreningen och ej såsom i
föregående nummer uppgifvits t.ill följd af
bristande medlemsafgifs betalning
—. Utlärda, Till konstförvandter ha
förklarats sättareeleverne Hjalmar Kuittinen ooh Hcnrilc
Nyberg å Weilin & Göös tryckeri, samt å
Huvudstadsbladets Nya tryckeri sättareeleverna Ida
Österlund, Maria Nikander och Hilda Långholm.
— Våra sedlar. Fråga torde hafva väkts
om vidtagandet af åtgärder att för framtiden taga
blanketterna till Finlands Banks sedlar från
England, hvarigenom den egentliga sedeltryckningon
härstädes komme att upphöra. — Tbl.
— I aktiv militärtjänst äro inkallade
ty-pogaferne Toivo Gabriel Salmi och Johan Sigell
från Helsingfors. Hvardera ha en tjänstetid af
2 år och äro placerade i !:a Nylands
skarpskyttebataljon.
— Festbestyrelsen har åter på allvar begynt
sin verksamhet efter sensommarens hvila: till först
kommer söndagen den 4 okt. att, å
föreningslokalen anordnas en klubbiifton, af programmet kunna
vi endast framhålla det vanliga vid dessa
tillställningar, samt dessutom något som vi ej ha rätt
att omnämna, hvilket således får stå kvar som en
surpris för besökarne.
Vidare kommer uti Arkadia foyern att
anordnas ett trefligt familjesamkväm lördagen den 17
oktober med ett utsökt program och allehanda
förlustelser. Det torde vara skäl att i tid försäkra
sig om biljetter, hvilka säljas endast till ett
begränsadt antal, ty do lära redan hafva en strykande
åtgång; finnas t. v. att tillgå å alla tryckerierna.
Vi skola hoppas att den gamla, välgouterade
Arkadia ännu kan »draga".
— En bokutställning (Exposition
internatio-nale du livré möderne) öppnades under juni
månad i palatsen l’Art nouveau i Paris Expositio
nen är den första i sitt slag och afser att visa i
hvilka olika former tryckalster framträda i vår tid
Där finnas böcker skrifna och illustrerade för hand,
böcker trycka och illustrerade för hand, böcker
med text och illustrationer graverade på trä, sten,
koppar och på zinkografisk väg, vidare trykta
böcker illustrerade med träsnitt, litografi, gravyr
m. m. Utställningen b (-fattar sig därjämte med
bokens element, såsom manuskripten, pappret,
stilsorterna, med bokens utstyrsel, hvaribland finnas
orginalteckningar och illustrationer på trä, sten,
läder, i relief och i prototypi. bokens dräkt, såsom
omslag och band och slutligen bokens infattning.
hvilken afdelning framter förslag till bibliotek och
bokskåp.
En mönsterkatalog — smakfull och orginell —
ëfver utställningen har utarbetats. Den omfattar
mer än tusen nummer ocli däri äro representerade
Frankrike, Tyskland, England, Holland, Belgien.
Förenta staterna. Finland, Italien. Österrike m fi
— Från England. För det närvarande
utkomma i Storbritannien 2,355 tidskrifter: af dessa
falla på England 1,840 (på London ensamt 483) på
Wales 100, på Skottland 226, på Irland 169 och
på öarna 20. Dagliga tidningarnas antal utgör
202, emot 14 år 1846.
Tryckeriindustrin i London uppvisar 1,220
officiner, i hvilka 38,150 personer hafva sin
sysselsättning. Af dessa äro 15,490 förbundsmedleinmar
och 20,010 utom stående. Sättarenas antal u’gör
23,900, maskinmästarenes 2,5’0, bokbindarenas
2,500, stentryckarenes 900, hjälparbetarenes 6,500
personer.
— - Ett nytt tyskt fackblad bar blifvit
följden af den hetsiga stämningen under
tariffrörel-sen i Tyskland Oppositionen har nämligen
börjat utgifva ett fackblad, benämdt
»Buchdrucker-Wacht", en gång i veckan, Till redaktör har
antagits den från »Corespondont" afskedado
redaktören Arthur Gasch.
— Det tyska typografförbundet har
godkändt den aflöningstariff, som utarbetats af en
komité bostående af delegerade bland principaler
och arbetare, hvarför fred slutits bland
typogra-ferne i Tyskland. Samtidigt har redaktöron för
fackbladet „Correspondent", hr Arth Gasch, som
kommit i konflikt med förbundets delegerade,
blifvit afsatt från redaktörsfunktionen och platsen
annonserats ledig.
för erhållande af regelbundnare arbetsordning
sät-tarene och redaktörerne emellan ?•
I denna fråga utspann sig äfven en liflig
diskussion. Hr K. Hellgren, understödd af hr
Frimodig m. fl. talare, föreslog att föreningens
besty-relse skulle sammankalla alla morgontidningars
redaktörer till ett möte för att diskutera
ofvannämda fråga. Detta förslag emotsadet emellertid
af flere talare, som ansågo det lönlöst att
sammankalla mötet, då det ändå ej skulle hörsammas
af de svenska tidningarnas redaktioner, hvilkas
representanter ansågos för aristokratiska att
underhandla med arbetarno i denna angelägenhet.
Ilr V. Blomqvist åter föreslog, att föreningen
skulle uttala som sitt önskningsmål, att resp.
ro-daktioner ginge mera hand i hand mod sättarene,
än hvad nu är fallet, för erhållande af
regelbundnare arbetstid. Detta br B:s förslag vann mötets
understöd vid omröstning med br Hellgrens.
Beträffande måndagsnumrens afskaffande
beslöt mötet att bordlägga frågan tils vidare,
hvarjämte de närvarande förenade sig om följande kläm:
»På god väg kunna arbetarene ej komma någon
hvart med de svenska redaktionerna i ofvannämda
fråga".
Från landsorten.
Maaseudulta.
Föreningssträfvandena. -• Yhdistysriennoista.
— Tidnings s ättaremötet. Söndagen den 27
sept. kl. 5 e m voro samtliga i staden
utkommande tidningars nattarbetare sammankallade till
möte å föreningslokalen. Omkr. 35 personer hade
hörsammat kallelsen.
Mötet öppnades af föreningens ordförande hr
J. Jakobsson, som framhöll att anledningen till
mötets sammankallande var en tidningspolemik
mellan fabrikanten hr V. v. Wright ock
Typografernas förenings fackorgan »Gutenberg", rörande
uppgifter om arbetstidens längd för
tidningssät-tarne.
Under den härpå följande rätt lifliga
diskussionen framgick att arbetstiden å samtliga i staden
Utkommande morgontidningar varierade mellan 13
och 16 timmar i dygnet. Arbetstiden påstods till
och med ha uppgått till 20 timmar om
måndagarna, då som bekant tvänne nummer sättas af
de svenska tidningarna. Ingen understödde vid
skedd omröstning, hr Hoimelas uppgift i Gutenberg
om arbetstidens längd Mötet ansåg .hr V. v.
Wrights uppgifter, 14 -16 timmars arbetstid för
tidnings sättarne, öfverensstämma med sanna
förhållandet.
Följande fråga, äfven afsedd för detta möte,
upptogs sedan till behandling: »Hvad är att göra
Turku, 35 p:nü syysk 1890.
Alkaa jo väliin näyttää kuin täällä oltaisiin
ihan hiljalleen, kun ei minkäänlaista elonmerkkiä
ajatuksista näy äänenkannattajamme palstoilla.
Mutta päinvastoin. Ajatukset juoksevat täällä sinne
tänne, vaikkeivät tahdo joutua aina paperille, jotta
kaikki voisi niihin tutustua ja punnita niitä. Täällä
on pitemmän aikaa muutamien mielessä ollut
ajatus, että täkäläinen kirjanpainajain yhdistys
hankkisi itselleen oman huoneuston ja rupeaisi
itsekseen toimimaan, olematta Turun
työväenyhdistyksen huoneustossa enää vastaisuudessa. Tämä
kysymys nostettiin syyskuun 13 p:nä ylidistykson
kokouksessa, joka jätettiin yhdist. johtokunnan
harkittavaksi sekä että se kehoittaisi
kiertokirjeellä suurempaan osanottoon ulkopuolella olevia
ammattilaisia, kuin mitä tähän asti on ollut. Sillä
sellainen yritys kysyy entisestään enemmän
varoja. Muualta ei tarvitse odottaa apua. jollei omasta
piiristä riittävästi tule. Listoihin, joita on ollut
liikkeellä, onkin merkinnyt 17 uutta jäsentä, joten
ylidistykscon kuuluu nykyään yhteensä 45 jäsentä.
Sellainen on alkunäytös.
Johtokunta piti kokouksensa saman kuun 20
p:nä ja asetti edellämainitun kysymyksen johdosta
kolmimiehisen komitean — hrat F. Lindén, M.
Molodkin ja J. A. Salminen — harkitsemaan asiaa
ja antamaan johtokunnalle lausuntonsa siitä.
Koetan tässä vähäsen selvitellä mitenkä taloudellinen
tila tulisi näyttämään.
l:ksi, omassa huoneustossa: arvattavasti
otetaan pari huonetta, joiden vuotuinen vuokra tekee
noin 225 mk. lämmitys, valaistus ja siivous 152
mk., kalustoon y. m. 212 mk. Sumina 589 mk.
ensimmäiseltä vuodelta, johon on lisättävä kaluston
ja kirjaston palovakuutus, pianinon vuokra, laulun
ja soiton johtajan palkka y. m. edeltäkäsin
arvaamattomia ulosmenoja. Seuraavina vuosina
päästään vähäsen vähemmällä, kun oi tarvitse kalustoa
enää ostaa. Kenties tarvitaan arvioltaan 400 mk.
Se on menopuoli. Tulopuoli on, jos nykyinen
jäsenluku pysyy kohdallaan, joka tähiin asti
kuitenkin on ilmapuntarin tavalla noussut ja laskenut,
jäsenmaksuja à 6 mk jäseneltä vuodessa tulisi
yhteensä 270 mk Satunnaisilla tuloilla olisi
täytettävä loput 150 mk.
2:ksi. Nyt on selvitettävä nykyinen asema:
Työväenyhdistyksessä. Kustakin yhdistykseen
kuuluvasta jäsenestä on maksettava
työväenyhdistykseen vuosimaksuna 3 mk Siis nykyisestä 28
jä-sonestä yhteensä 84 mk. Loput on saatu panna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
