Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
GUTENBERG
N:o 18
Lukijalle.
Ryhtyessäni vuoden alusta Gutenbergin
toimitustyöhön, toimeen, joka oli minulle yhtä raskasta
kuin vastenmielistäkin, kun minulla ensinnäkin oli
jo silloin pieni kokemus siitä, kuinka raskasta
tulisi nykyisissä oloissa olemaan olla niin
erimielisen ja omista oloistaan välinpitämättömän
ammattikunnan pyrinnöitä ajamassa kuin Suomen
kirjanpainajain ja toiseksi kuin minulle vielä oli
suurena haittana puute ajasta, jota tällaiseen
toimeen välttämättömästi vaaditaan, sen kun on
pakotettu tekemään sivutoimenaan, silloin kuin muista
toimista on vapautettu. Ja etten tässä ole
erehtynyt lienee lukijoilla sanomattamkin tiettävissä.
Huolimatta kaikista entisistä kokemuksistani otin
toimitustyön kumminkin vastaan, kun sitä
tarjottaessa lausuttiin yhdistyksen kokouksessa, että jollen
sitä ota vastaan, niin täytyy lehden lakata
ilmestymästä, sillä nimenomaisella ehdolla, että saan
sünä menetellä luonnollisesti oman vakaumukseni
mukaisesti.
Mutta etten tätä vapauttani, joka mielestäni
on oleva tällaisessa toimessa välttämätöntä, ole
saanut pitää lienee myöskin kaikille tunnettua.
Apumiehikseni ja muka ohjaajikseni toimitustyössä
on pyrkinyt henkilöitä, joittenka toimet ja
mielipiteet eivät liene kylliksi vakavia hyväksyä, ja
jotka niinmuodoin ovat olleet minulle mahdottomia
itselleni omistaakseni ja niiden mukaan
työskennellä. Tämän lisäksi on vielä tullut entistä
enemmän ammattikunnassa ilmi se seikka, joka jo
Gut:n tämän vuotisessa ohjehnakirjoituksessakin
(ktso n:o 1) on selitetty, että niin. ohjelmaani tulee
kuulumaan vaatimus ammattikunnan omien
heikkojen varjopuolien, joita ei liene niinkään vähän,
perinpohjainen korjaus itsensä ammattikunnan
puolesta, joka on oleva sille ensimmäinen tärkein
tehtävä. jos mieli saada ammattikunnan pelastumaan
siitä kurjasta tilasta taloudellisessa ja
yhteiskunnallisessa suhteessa, johon se jo on lähellä joutua
ja johonka jo niin monta toista ammattikuntaa
meidän maassa ovat joutuneet, on yhdessä osassa
ammattikuntaa synnyttänyt vihanpurkauksia ja
vaatimuksia, ettei näitä epäkohtia muka olisi
terveellistä ja oikeutettua saattaa ilmi. Tämä kaikki
on vastoin vakaumustani, jonka vuoksi tuntuu se
minulle mahdottomaksi täyttää.
Tässä siis on suurin syy siihen, että minun
tässä täytyy ilmoitta, etten enää tämän numeron
perästä voi olla ammattikunnan äänenkannattajan
toimittajana, vaan katson parhaaksi siitä erota ja
antaa tuon aran tehtävän sellaisten henkilöitten
haltuun, jotka voivat vakaumuksessaan ottaa
tällaisen yllämainitsemani heikon ja ahdasmielisen
ohjelman ajaakseen. Minulle tällaisen ohjelman
omistus ammattikunnan nykyisellä kannalla ollessa on
mahdotonta.
Kaikille auttajilleni ja kirjeenvaihtajille sekä
maaseudulla että ulkomaalla pyydän lausua
sulimmat kiitokseni sekä sen toivomukseni, että
jatkaisivat apuaan, mikäli heille syystä tai toisesta voi
olla mahdollista, yhä edelleenkin lehden palstoilla.
K. Hoimela.
Förslag till lärlingstariff inom
tryckerierna i Sverige*).
(Ur S. T.-T ).
§ 1. Om lärlingars antagande.
a) Ingen får till lärling antagas förr än han
(eller hon) fyllt 15 år (springpojkar räknas ej till
lärlingar).
b) Den, som vill blifva till lärling antagen,
måste medels intyg styrka sig vara i besittning af
fullgod folkskolebildning, vara vid god hälsa och ega
stark kroppskonstitution.
Motiv. Då väl numera ingen vill bestrida
att det är af stor vigt för så väl yrket i och
*) Nedanstående litrlingstariff hörde äfven inforas hilr
i landet, for ott liilmma den starka elevströmmen.
Red.
för sig som för boktryckeriegare och icke minst
do praktiska utöfvarna af yrket, d. v. s.
arbetarna. att dessa senare äro i besittning af det
största möjliga kunskapsmått, måste redan från
början tillses att de adepter, som tillföras
yrket, ej äro i saknad af det bokliga grundlag,
hvarpå sedermera genom själfstudier och yrkets
inverkan kan byggas. Likaledes är det
nödvändigt att dessa adepter äro vid god hälsa och
ega stark kroppskonstitution, t.y
boktryckeriyrket, så lätt det än kan tyckas, har benägenhet
at"- angripa fysiskt svagare naturer, hvilka
genom att indragas i yrket skulle få svårt att
förskaffa sig sin utkomst på samma gång de
skulle vara understödskassorna till last. Att
draga in i yrket bai-n. som ännu i endast ringa
mån fått sin kropp utvecklad, har. till följd af
yrkets art, sjuklighet till följd, med samma
resultat som nyss nämts. hvarför riktigt torde
vara, oafsedt att tiden ditintills är behöflig för
sko’ning, att minimiåldern för lärling sättes till
15 år.
el Iläggare vid präss räknas som lärling,
ehuru sysselsättningen betraktas som särskildt yrke
§ 2. Om yrkesutbildningen.
a) Antagen lärling ställes under sin första
lärotid under en duglig och samvetsgrann
typografs ledning för att. inhämta yrkets teknik
Motiv. Då det i väsendtlig mån beror på
den yrkesutbildning, lärlingen erhåller, om ban
framdeles skall såsom utlärd typograf kunna
sig anständigt försörja, är det nödvändigt, att
utbildningen redan från början går i rätt
rikt-ning.
b) Sättarelärlingen skall någon tid
sysselsättas vid präss, för att inhämta tryckningens teknik
och egenheter. Likaså skall tryckarelärling någon
tid sysselsättas i sätteriet, för att göra sig förtro
gon med sättningens teknik.
Motiv. Det har ofta visat sig och visar sig
att sättare och tryckare äro allt för litet
hemmastadda i hvarandras arbete, hvarigenom å ömse
sidor svårigheter uppstå vid arbetenas nog
granna utförande; ett missförhållande som bör
och lätt kan afhjälpas genom denna
bestämmelses tillämpning.
c) Lärling må qj sysselsättas med annat, än
sådant arbete, som kan anses utbilda honom till
duglig typograf.
Motiv. På många ställen är det brukligt
att lärling sysselsättes, åtminstone tidtals, med
hvarjehanda, som ej till yrket hörer, och detta
ofta af sådan art. att den för yrket nödiga
smidigheten i händerna går förlorad. Då sådant
är menligt inverkande på den framtida
utkomsten, bör det förekommas.
§ 3 Lärlingstidens längd
fastställes till fem (5) år.
Motiv. Donna lärlingstid kan väl förefalla
för lång, men är så icke i själfva verket, under
förutsättning att alla yrkets detaljer skola
under lärotiden inhämtas. Man kan visserligen
invända, att icke alla boktryckerier äro så
inrättade. att alla yrkets detaljer där kunna
inhämtas, ty detta är sanning; men icke bör man
om man nämligen har för afsigt att med
lär-lingsväsendots ordnande söka åstadkomma en
bättre yrkesutbildning, än som för närvarande
presteras, lägga just dessa till grund för
lärotidens bestämmande. Angelägnare är då att
söka öfvertyga egarna eller innehafvarna af
sådana boktryckerier om nödvändigheten af att.
låta de hos dem anstälda lärlingarna ett eller
annat år praktisera på sådana ställen, där
tillfälle finnes att vinna verklig yrkesutbildning.
Ett tillvägagåendo, som skulle vara till fördel
för så väl arbetsgifvare som arbetstagare. En
annan invändning skulle visserligen också kunna
göras, nämligen att principalen genom en så
långt xitsträckt, lärotid frestades att begagna
sig af tillfället af en längre tids billigare ar
betskraft, men denna invändning förlorar sin
betydelse, när man med lärotidens längd för
binder en proportionerlig aflöningsskala.
Vinsten för principalen af möjligen ett års något
billigare arbetskraft spelar dock en obetydlig
roll mot att kunna åstadkomma en allmän,
verkligt god yrkesutbildning, och det är väl dithän
vi böra sträfva. På sina ställen utoml»nds har
man lärotidon i vårt yrke bestämd till 4 år.
men anser dock att lärlingen under denna tid
ej hinner fullt utbildas, hvarför den n}’utlärde
ett, år m.^ste arbeta för lägre betalning än de
äldre typograferna. Det är således icke full
likställighet mellan typograferna, hvilket det
dock bör vara. Nog är det väl då förnuftigare
att bestämma lärotiden längre med
proportionerlig aflöning
§ 4. Lärlings aflöning.
a) Följande aflöningsskala tillämpas såsom
grundbetalning under lärlingstiden:
r.sta läroåret tre (3) kronor i veckan,
2:dra d:o fem (5) d:o
3:dje d:o åtta <8) d:o
4:de d:o tolf (12) d:o
5:te d:o Vs beräkning efter
typograftariffen för sättare och 1? kronor i veckan för
tryckare mod tillägg af lokalprocent under bela
lärotiden i enlighet med hvad tariffen för utlärda
typografer bestämmer.
Motiv. Då organisationen ansett nödigt att
uppställa enhetliga bestämmelser för
grundbe-talningon hvad typografer beträffar å de olika
orterna, så är detta lika nödvändigt beträffande
lärlingar. Då det hittills praktiserade sättet å
de flesta boktryckerier, att sättarelärling stälts
på »beräkning* innan ban hunnit inhämta någon
grundligare kännedom af yrket, visat sig
synnerligen menligt, i det att den unge adepten trott
sig finna större fördel vid att forcera sitt.
arbete, för att få så hög »räkning" som möjligt,
än att vinnlägga sig om dess noggranna
utförande, och yrkesdugligheton i allmänhet
minskats, så torde utan öfverdrift denna
allönings-inetod kunna förklaras förkastlig. Den liär
faststäld» löneskalan är däremot så
proportioncr-ligt afvägd, at.t. om lärling lämnas den ledning
som är nödvändig för lians utbildande till
duglig typograf, så väl principal som lärling och
icke minst, yrket däraf skola hafva största
fördel. Att beräkning bestämmes för sista
läroåret, då en grundligare yrkeskännedom måste
antagas, är för att så småningom förmedla
öfvergången från lärlings- till typografförhållande
Skulle lärling visa sådan flit, framsteg och
ordentlighet att principal anser sig böra
bär-för tilldela honom premier, bör sådant ske
endast kvartalsvis, då lärling kan draga största
nytta däraf,
ii) Arbetstiden för lärling får icke utsträckas
utöfver hvad kungl, förordningen om minderåriges
användande i fabriker ocli handtverk stadgar ocli
således ofvertidsarhete ej i regel förekomma, men
där sådant tillfälligtvis af äldre lärling är behöfligt,
godtgöres den arbetande härför med följande
till-lägg i proportion till sin aflöning:
50 % för tiden intill kl. !0 på kvällen,
100 "/O » » efter „ 10 „
för sön- och helgdagsarbete: 50 °/’o å arbetstid i
likhet med å ordinarie arbetsdag, därefter och
intill kl. 10 på kvällen 100 °/o samt efter kl. 10 på
kvällen 200 %.
Motiv. Då, såsom förut sagts, yrket liar
benägenhet att angripa fysiken, är nödvändigt
att i möjligaste mån skydda de unge, ännu icke
fullt fysiskt utvecklade för öfveransträngning,
på det de ej härigenom må ådragas sjukdomar
eller kroppslig svaghet,
c) Då förestående aflöning måste betraktas
såsom existensminimum för lärling, så egor
principal icke att därå göra afdrag i annat fall, än där
försummelse i arbetstiden eger rum, men ej för
helgdagar eller i form af böter eller dylikt.
§ 5. Lärlings användande vid sättmaskin.
a) Lärotiden för maskinsättare bestämmes
till 2 år.
b) Arbetstiden för lärling vid sättmaskin får
ej öfverstiga 6 timmar dagligen, sålunda fördelad,
att arbetet oj må fortgå mer än tre timmar i suite
och att minst 2 timmars rast eger rum,’ innan
nästa 3 timmars arbete begynner.
c) För maskinsättarelärling utgår aflöningen
med l:sta året 15 kr. oc.h 2:dra året 20 kr. pr vecka.
d) Lokalprocent utgår för
maskinsättarelärling i likhet med hvad för öfriga lärlingar
faststälts.
Motiv. Då erfarenheten från länder, där
sättmaskiner användas, gifver vid handen a11
sättmaskinsarbetet är förslöande och förs
lappande, är det. nödigt att redan nu, innan dessa
maskiner hos oss införts, uppställa bestämniel
ser, som i någon mån skydda dem. som därvid
kunna komma att anställas.
§ 6. Uppsägningstiden
är å ömse sidor 14 dagar, där ej annorlunda
bestämts genom kontrakt, med minderårigs målsman.
Sådana kontrakt få dock icke i något hänseende
strida mot denna tariff.
§ 7. Önskningsmål.
Såsom önskningsmål framhålles till hrr
hok-tryckeriegaros behjärtande och beaktande:
a) att principal i yrkets, sitt eget och lärlings
intresse håller lärling i teknisk skola eller, om
sådan ej finnes, typografisk fackskola;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
