Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 22
GUTENBERG
3
— Såldt tryckeri. Firman J. Kloströms i
Gamlakarleby gård och tryckeri jämte tidningen
»Norra Posten" har genom köp öfvergått till
typografen Robert Berg för en summa af 13,000 mark.
Vi önska hr Berg lycka och framgång.
— Uusi aksidenssikirjapaino Ouluun.
Kirjansitoja A. Sutinen on saanut luvan perustaa
aksidenssikirjapainon Ouluun.
— Tampereen kirjanpainajilla oli kokous
v. k. 22 p:nä, jossa, kun yhdistys nyt
toiminnaltaan hieman muuttuu, kirjaltajaliiton alkaessa
vaikutuksensa, m. m. valittiin uusi johtokunta
yhdistykselle, johon tulivat hrat J. R Carlander, A.
Nordberg, J. V. Hellberg, Aug. Eklund, O.
Vennberg ja Samuli Snellman sekä neiti Ida
Thomasson. — Puheenjohtajaksi valittiin hra A. Nordberg
Nämä nyt valitut hrat toimivat ensi
vuosikokoukseen asti, joka pidetään Helmikuussa ensi
vuonna.
— Tämän numeron mukana jaetaan Friedrich
Krebs’in konetehtaan Frankfurt a Main-Borheim’issa
hintaluettelo maaseututilaajille.
Co// y/ao/ oc/i fai’f/iy y///’
öns/cas
C^nfenßeigrs fasate f
Föreningssträfvandena. -• Yhdistysriennoista.
— Allmänt möte hölls söndagen den 13 dec.
kl 4 e. m. å föreningslokalen med anledning af
att Uusi Suometar och Päivälehti tillkännagifvit
sitt utkommande under landtdagstiden jämväl om
måndagarna i följd hvaraf söndagsarbetet blir
nödigt. I en till typografernes förenings bestyrelse
inlämnad af 72 personer undertecknad skrifvelse
klandras den väntade åtgärden skarpt och särskildt
får Päivälehti uppbära bittra förebråelser för att
bladet lofvat utkomma redan om
måndagsmorgonen hvaraf icke allenast söndags utan
öfvertids-arbete befaras. Frågan refererades af hr J. A.
Snell och gaf anledning till en liflig diskussion,
hvarunder å ena sidan påyrkades söndagsarbetets
afskaffande och å den andra alla måndagsnumrors
indragning. Vid omröstningen segrade den förra
meningen och mötet förenade sig om en af
referenten formulerad kläm däri söndagsarbetets
afskaffande påyrkas och den förhoppning uttalas, att
morgonnumrorna måtte afskaffas af alla om
måndagarna utkommande blad.
Skulle detta uttalande ej hjälpa anser
typo-gratkåren sig vara skyldig att vidtaga kraftigare
åtgärder
Samma kläm är en gång förut antagen.
— Typografernes förening i Helsingfors
sammanträdde till månadsmöte söndagen den 13
december kl. 5 o m.
Sedan mötets protokoll justerats, hvari smärre
ändringar gjordes, och godkänts meddelades af
föreningens bestyrelse:
att till medlemmar i föreningen följande
personer godkänts : V. Taipale, J. Petersel, G. Friman,
A. J. Rissanen och V. Koistinen;
att föreningen af hrr J. Johansson och J
Holmberg fått som gåfva emottaga böcker;
att Gutenbergs redaktion gjort anhållan hos
föreningens bestyrelse att få utgifva ett 2-sidigt
bihang med nästa nummer, hvilket dock af
bestyreisen afslogs;
att föreningens bestyrelse tillsändt våra resp.
faktorer och principaler anteckningslistor för
inträde i Finska Typografförbundet.
Anordnandet af nästa års
aksidenssättnings-täfian anförtroddes åt en af hrr K. Johansson med
15 röster. E. Mustonen 14 r„ C Schauman 12 r,
J. A. Kosk’12 r, A. Söderlund 12 r , G A.
Blomfelt 11 r. och V. Pettersson 10 r, bestående ko
mité. Komitén berättigades vid behof komplettera
sig. Närmast i röstetal var hr A. Finander med
6 röster.
Utmönstrandet af obehöfliga ord ur
föreningens teckniska terminologi anförtroddes åt hrr H.
J. Forsström, A. Karjalainen, K. Skogster, R.
Ahlstedt och K. Johansson. Närmast i röstetal var
hr G. A. Blomfelt.
Hr Lanér anhöll, att föreningens
hälsnings-skrifvelse till Stockholms typografiska förenings
50-års fest, skulle uppläsas vid nästa möte.
Vid nästa möte kommer att diskuteras om
vår nuvarande lokal.
Münchaus-bref.
Det är nu långa tider sen jag sist hade äran
skrifva i Gutenberg. Nu har äfven mångt och
mycket hunnit förändras och föråldras sedan dess.
Så har bl. a. gösen varit 25 år disponent och
uppvaktats af järvenpää med en kartong, holmberg
har kommit öfver Copenhagen, flere af våra mest
värksamma medlemmar ha blifvit relegerade från
föreningen, en del för ådagalagd stor brådska,
andra för armbrytning och fingervisning, andra
åter igen för olämpligt snickrande med föreningens
mobilier, vidare har Hoimela börjat räkna „mima"
sen ban polemiserat med Wrighfn, och det har
gått honom så åt hufvudet att han snart ej har
något att „firra" mera. Jag märker det är bäst
att sluta nu, eljes kunde af denna inledning blifva
en hel »Julrevy". Nåh!
Jag kan inte utan att rodna erkänna min
blygsamma ställning i bredd med en af »villans
gösar". Tänk er, en sådan sjelfuppoffring han, utom
mycket annat, ådagalagt vid finska
typografförbundets bildande, först och främst genom att på
egen bekostnad resa till Köpenhamn för att se på
klockan, och vidare till Malmö och Lund för att
studera förbundsarbetet, äfvensom svenska
språket, och nu har ban till allas vår glädje med sin
säregna förmåga att göra sig populär ställt sig i
spetsen för oss som organisatör.–— Ja, —
— nå, — ja. jag vet int’ va’ jag sku’ säja. Mod
den spirituella naivitet vår man utväcklar sina
idéer, så måste man vara långt hunnen i
ande-läsningskonsten, hm, nå, — kanske ja’ afstår från
orde’ — nej — för att komma på det klara med
hans snillrika och med vårdad svensk ortografi
utslungade samhällsförbättrande storhetsidéer —
— dehäran — ää — nåh — nåja. — Jag kan icke
sluta förr än jag uttalat min indignation öfver att
han icke blef väld till svensk redaktör för
Förbundsorganet, ty då hade vi åtminstone fått en
ortografi som väl lämpat sig fast för näsljud. —
— — Ja. jag vet int’ va’ ja’ ska säja––tja!
Ett länge närdt behof har det varit, att få till
stånd en fackskola för oss typografer. Ja, man
har längtat och trängtat år efter år efter ett
sådant »Gutenbergs universitet" — men just
ingenting annat. Någon handling har ännu ej blifvit
gjord af oss typografer. Frågan är ej gårgammal
och bör beaktas af vårt förbund. — Behöfs int’!
Behöfs int’! Tyska skolan skall inrättas till en
fackskola. Detta har skett på enskild väg, så att
frågan förfaller, Jag skulle hålla ett entusiastiskt
tal för de ärade grundläggarene af denna
storartade konstanstalt, men min förmåga är ej så
stor som en af männens från Gamla testamentets
tid. — Lefve »Helsingfors Centrala Fackskola"!
Lefve! Lefve I
•
Nu så här jultiden puffar folk rysligt och de
flesta annocsprospekt följa med våra dagliga tid-
ningar. Jag glöta en dag igenom den enorma
massa af annonsprospekt som jag har samlat och
fick tag i en liten bok. Utan att närmare se på
titelbladet bläddrade jag i boken. På första sidan
fann jag en bur där skogens mäktigaste djur
syntes lefva i broderlig sämja, njutande af den
härliga naturen utanför buren, ty såsom det syntes,
lyste månen genom burfönstret. Det måste vara
en katalog från ett menageri tänkte jag och vände
om bladet utan att läsa genom texten. — Hu! där
har menageriegaren fläkt upp några af sina
vilddjur! På nästa sida var någonting som skulle
föreställa muffar! — Nej nu har jag tagit miste!
vände om boken och såg på titelbladet och däraf
framgick att det var bundtmakar »Edv. Fazers
priskurant".
O du fasa! Så dåligt tryckt, att jag kunnat
göra ett så fatalt misstag. Hvarifrån har månne
detta kluddvärk sett dagen?
Ärade kolleger!
Jag önskar Eder en god jul och ett godt nytt
år, ty jag nedlägger med detta nummer min
tymp-liga och dåligt formade penna. — Farväl!
Paulus.
Från landsorten. — Maaseudulta.
Pori, marraskuulla 1896.
Näyttää siltä, että Porinkin kirjaltajat
virkoa-vat horrostilastaan, jossa he ovat vielä uinailleet,
toisten paikkakuntain kirjaltajain jo tästä
toinnuttua, ja alkavat huomaamaan että heilläkin on
toimimista ammattinsa ja tilansa parantamisessa ja
itsensä sivistyttämisessä j. n e. Sillä, ikävä kyllä,
myöntää täytyy että me porilaiset olemme jääneet
sivistyksessä, ammattitaidossa y. m. toisia
tove-reitamme paljon jälelle. Kirjaltajat muualla ovat
kulkeneet pyrinnöissään muita varsinaisia
työmiehiä edellä ja heidän sivistyskantansa on
tunnustettu olevan korkeammalla muita työmiehiä Niin
on muualla, vaan voidaanko samaa sanoa Porissa
olevan? Tähän täytyy meidän itse vastata: ei
suinkaan.
Huomattava sentään on, että meillä ei ole
tähänasti ollut minkäänlaista yhdyssidettä,
emmekä me siis ole voineet sentähden seurata
aikamme pyrintöjä, emmekä voineet sanottavasti
mitään toimia itsemme; ammattimme ja tilamme
kohottamisessa; sillä me olemme olleet hajallaan
kuin akanat tuulessa. Mutta nyt kun me olemme
yhtyneet yhdeksi, nyt kun me tulemme kuulumaan
Suomen kirjaltaja liittoon, nyt kun meillä on tuo
äsken perustettu Kirjaltajaklubi, niin tulee meille
tilaisuus toimia. Niin, ja meillä on nyt jokaisella
velvollisuus oman ammattimme ja itsemme
kohottamisessa. Meidän ei sovi velttoina venytellä
enään, eikä luottaa toinen toiseemme. Vaan
meidän täytyy kaikkien käydä tositoimeen, jos me
tahdomme jotakin aikaansaada. Niin,
ryhtykäämme siis innolla ammattimme ja itsemme
kphottamiseen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
