Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
G TT T E X B E Iv’ G
N: o 4
tolia tervehtimftssii yhdistyksen eroavaa sihteeriä
Iira T. Blomquistia. Hra B. on toista vuotta ollut
yhd. sihteerinä, josta toimesta tänä vuonna erosi.
Tervehdyskäynnillään tahtoi soittokunta osottaa
hra B:lle hänen syntymäpäivänään
kiitollisuuttaan ahkerasta toiminnasta yhdistyksen hyväksi.
Niinikään kävi yhdistyksen laulu- ja
soittokunta v. k. 6 p. tervehtimässä yhdistyksen
innokasta puheenjohtajaa hra A.J. Jakobsson’ia hänen
syntymäpäivänsä johdosta.
— Gutenbergin ruotsalaisen osaston
toimittajaksi^ hra K. Forsmanin tultua otetuksi
faktoriksi Kotkan uuteen kirjapainoon, valittiin
täkäl. kirjaltajainyhd. ylimääräisessä kokouksessa
v. k. 23 p. hra 1". Forsström.
— KUpahiihto, U. Suomettaren latojain
toimeenpanema, oli maalisk. 21 p. aamulla
kirjaltajain kesken. Hiihdettävä matka oli: IS v.
vanhemmille 10 kilom., 15—18-vuötisille 5 kilom, ja
15 v. nuorimmille Katajanokan ja Korkeasaaren
välinen matka edestakaisin. Kahteen
jälkimäiseen osastoon otti osaa kirjaltajain poikia ja
painojen oppilaita.
Kilpailun tulokset olivat lissa sarjassa (15
osanottajaa) l:sen palk. sai A. Vatanen (49 m.
15 sek.); 2:sen A. Frosterus (49, 41); 3:nen A.
Wiberg (50, 13); 4:nen K. Luukkonen (51, 2); 5:nen
G. Silfverberg (53, 17); 6:nen H. Rosenqvist (54,
43); 7:nen F. Pettersson (56, 4); ylimääräisen
palkinnon saivat O. Friman (57, 42); A. Rissanen
(64, 20) ja K. Lindrooth (66, 7). Muut luopuivat
kilpailusta puolella matkalla.
2:ssa sarjassa (5 osanottajaa, l:sen palk. sai
W. Sigell (23 m. 12 sek.); 2:sen E. Lindgren (28,
04); 3:nen T. Sirén (29, 49); 4:nen H. Norman
(37, 37); ja 5:nen N. Hartzell (45 m.).
3:ssa sarjassa (14 osanottajaa, 9—15 v.
ikäisiä); l:sen sai J. Levander; 2:sen L. Snell
(hiihtivät matkan vähemmässä kuin 10:ssä minuutissa).
Palkinnot olivat urheilu- ja muita kapineita.
Rahoja palkintoihin oli koottu painoista täällä.
— Uusia kirjapaino-hankkeita. Kirjalt.
J. E. Asvik on aikeessa perustaa kirjapainon
Kemiin erään liikeystävän kanssa. Herra Åsvik
työskentelee nykyään Oulun uudessa
kirjapainossa.
Samoin ollaan aikeessa perustaa Kristiinan
kaupunkiin kaksi eri kirjapainoa.
— Hr A. J. Jakobsson firade i lördags 25:te
årsdagen af sitt inträde i typografins tjänst och
erhöll därvid af sina kamrater en hedersskänk
bestående af ett skriftyg med inskription.
— Till invalid fonden ha några af våra i
Stockholm vistande Annar sändt 9 kronor genom
typografen Lauri Lyytikäinen som återvändt till
Finland.
— Tänkte alla blott lika! Mariehamns
typografklubb har i sina stadgar gjort den
bestämningen, att hälften af klubbens vinst skall tillfalla
F. Typografförbundet, Det. är vackert gjordt och
bevisar att klubben allvarligt önskar Förbundets
välgång.
— Skridskotävling. Typografernes förenings
sportklubbs’ t>krinntäfling försiggick Mariedagen
på morgonen å skridskobanan i Södra hamnen,
som af sin innehafvare hr F. 0. Åkerman stälts
till klubbens disposition.
Distanserna vid täflingarna utgjorde 500 och
5,000 meter. Till täflingen hade anmält sig ses
deltagare.
Rekorden voro följande:
På 500 meters bana: Första priset tillföll hr
E. Johansson för 552/6 sek.; andra priset hr A.
Nyholm för 56 sek.: tredje priset, br. 0.
Liukkonen för 56 */6 sek.
På 5,000 meters bana: Första priset tillföll
hr O. Liukkonen för 10 min. 33 sek.; andra
priset lir A. Nyholm för 10 min. 40 sek.; tredje
priset lir E. Johansson för 10 min. 54 4/5 sek.
Prisdomare voro typograferna hrr A. Kosk, 1.
Kurvinen, och P. Ahlroos, samt kontoristen R, V.
Nordin. Prisen utgjordes af medaljer.
— Typografer nes i Wasa skidtäßan
försiggick den 14 februari under goda väderleks-
| förhållanden. Af 20 som anmält sig deltogo 16
och af desse fullföljde endast nio. Banan var
10 kilometer och sträkte sig från stenkrossen
omkring ..Svartstenarna" ocli samma väg tillbaka.
Klockan 9,2 skedde starten, och togos de utfästa
prisen af följande personer, nämligen l:sta priset
40 mark af Edv. Haggrén för en tid af 48 min.
55 sek.; 2:dra priset 25 mk af Aug. Nyqvist för
51 min. 3 sek.; 3:dje 20 mk af David Joensuu,
53 min.; 4:de 10 mk af Emil Vikström, 53 min.
5 sek. och 5:te priset 5 mk af Frans Laakso för
54 min. 31 sek. — Såsom prisdomare fungerade
hrr E. Bergh, O. Hassén, G. A. Hällsten, V. Heyno,
G. Liljeström, A. Pethman och A. Träskback.
— Nytt tryckeri i Jyväskylä. Mag. K.
J. Gummerus, som haft gemensam
boktryckeri-affär med lektor Länkelä i JyväSKvlä, har försålt
sin andel i detta tryckeri till hr Länkelä och
kommer att grundlägga eget tryckeri därstädes.
— lies icke till Stockholm’. På grund af
ovissheten om utgången af de underhandlingar
i tariff-frågan, som f. n. pågå, vilja vi uppmana
typografer att icke resa till eller antaga
kondition i Stockholm, förrän närmare meddelas.
S. T.-T.
— Resultatet af den Scheiblerska
annonssättnings täflingen i Kristiania är följande:
l:a priset (50) kr.); Sign. „Helené", tillföll br
Olaf Wallin. Aktiebogtrykkeriet, Kristiania.
2:a priset (30 kr.): Sign. .Forsoget", tillföll hr
A. Amundsen, W. C. Fabritius & Sønners
bog-trykkeri, Kristiania.
S:e priset (20 kr.): Sign. „Gavn er bedre end
Navn" tillföll hr H. C. Jørgensen, Axel Holms
trykkeri, Kjöbenhavn.
4:e priset (H. Sclieiblers Lære- og Mønsterbog
for Typografer): Sign. „Annoncer", tillföll hr
Sigurd Jacobson. Aktiebogtrykkeriet, Kristiania.
5:e priset (D:o): Sign. „E. 1896", tillföll hr Emil
Tötterman, Tidnings- & Tryckeri-Aktiebolagets
tryckeri, Helsingfors. Tbl.
— Till Svenska Typografförbundets
styrelse har blifvit väld hrr P. V. Hellgren m. 1,400
röster, Th. Cedergren ni. 944 r., L. A. Mårtensson
m. 936 r., J. B. Lanttö (finné) m. 905 r., Otto
Lindström m. 895 r., A. W. Öhman m. 695 r., Fr.
Nilsson m. 473 r., (’. O. Liiöf, m. 458 r. och Gustaf
Lindberg ni. 346 r.
— Medlemsantalet i Engelska
typograf-förbund. Enligt uppgift räknade „Typographial
Association" i England år 1887 endast 7,498
medlemmar, men vid 1896 års slut hade antalet
stigit till 13,700; en lika konstant oafbruten tillväxt
visar också Englands näst största typograf
organisation .London Society of Compositors", hvars
medlemsantal frän 7,025 år 1887 steg till 10,500
vid 1896 års utgång. Utom dessa Britanniens
två största typografförbund, voro vid en
kongress i Edinburg ännu fem mindre föreningar
representerade. Totalsumman af de i Britannien
organiserade typograferna kan på grund häraf
uppskattas till 33,000.
— Fin kollega. .Kungliga typografer"
håller nian sig med i Stockholm, men hvad är det
mot i Berlin, där det finnes en kejserlig typograf.
Enligt en notis, som i dagarna gör sin rund i
prässen, skall kejsar Wilhelm nämligen ha lärt
sig konsten att sätta, och naturligtvis kunna
samma tidningar äfven uppgifva att han är en
skicklig sättare. S T.-T.
— 9-tiintinen työpäivä otettiin tämän
vuoden alusta käytäntöön Itävallassa. Tämä päätös
tehtiin marraskuussa v. 1895 pidetyssä
kirjanpainajani edustajain kokouksessa,
— Lontoon latoja yhdistyksellä oli viime
vuoden loppupuolella 10,950 jäsentä ja noin 800,000
kruunun omaisuus.
^jX Ä Amerikkalaisia,
Englan-(ja/fWi tilaisia ja Saksalaisia pyö-
■ riä myy huokeimmalla
Köydenpunojank. !3. K. Skogster.
Om färgtryckets praktiska natur.
(Forts, från n:o 1).
Många trycka ännu tonen först och satsen
efteråt, men detta förfarande är afgjordt oriktigt.
Genom att trycka tonen på satsen, kan man
lättare bestämma färgschatteringen och uppnå en
bättre färgharmoni, hvarjämte äfven optiska
misstag då kunna förekommas. Den genomskinliga
tonfärgen (lasuren) värkar icke försämrande pà
de förut trykta konturerna, utan tvärtom gör den
det hela lifligare och mera glänsande. Innan tonen
tryckes, måste de förut trykta färgerna
naturligtvis vara fullkomligt torkade.
Att framställa tonplattor af kartong är icke
fördelaktigt, ty för det första ha med dessa
uppnått mycket tvifvelaktigt resultat, och för det
andra står icke den till detta ändamål använda
tiden i något jämförligt förhållande till de erhållna
tonplattornas duglighet. Den modärna tekniken
frambringar f. n. utmärkta material till tonplattor,
hvilka lämna föga öfrigt att önska. Bearbetningen
af tonplattan tillgår sålunda, att på densamma
öfverföres ett positivt afdrag af den önskade
satsen, hvarefter plattan, 0111 den icke förut; är
försedd med fot, upplimmas på en träkloss.
Bilden öfverföres till tonplattan genom ett af satsen
på glättadt papper taget afdrag, som genom
präss-ning mot plattan öfvergår till den sistnämda.
När sedan de obehöfliga partierna blifvit utskurna,
är plattan färdig. Framställningen af tonplattor
är, såsom synes, så. enkel, att hvar och en som
vill kan uppnå de vackraste resultat. Isynnerhet
är användningen af strimmiga och kornäga
mönster att rekommendera, ty med dem kan man uppnå
utomordentliga effekter.
Ytterligare kunna några exempel på
färgharmonier framhållas, som i praktiken ej äro ur
vägen att hafva i minnet:
I.
1) Grundfärg: svart,
2) Prydnadsfärg: rödt,
3) Ton: ljusblått.
1) Grundfärg: svart,
2) Prydnadsfärg: sidengrönt,
3) Ton: rosafärg.
111.
1) Grundfärg: svart,
2) Prydnadsfärg: orange,
3) Ton: stålgrått.
IV.
1) Grundfärg: svartgrönt,
2) Prydnadsfärg: weichselrödt,
3) Ton: hafsgrönt.
1) Grundfärg: svartblå,
2) Prydnadsfärg: rödt,
3) Ton: grått,
VI.
1) Grundfärg: svartbrunt,
2) Prydnadsfärg: ljusblått.
3) Ton: chamois.
VII.
1) Grundfärg: brunt,
2) Prydnadsfärg: violblått,
3) Ton: citrongult.
Till dessa färger kan ännu tagas guld, om
man vill uppnå ett större intryck.
Två med hvarandra närbeslägtade färger må
icke användas; ett undantag därifrån utgör
tontrycket, som icke behöfver afvika från
grundfärgen; ja, man åstadkommer en .diskret effekt",
om man till tonfärg använder tunn grundfärg.
Denna sats gäller äfven angående
enfärgstryek-saker, där tontrycket ersattes af färgadt papper:
på ljusgrönt papper mörkgrönt tryck, på
cliamois-papper brunt tryck, o. s. v.
Af det sagda torde framgå, att färgtrycket
vid systematisk indelning, tillräcklig insikt och
säkert förfarande dock icke är ett så otacksamt
arbete, som många tro och påstå. I inget fall är
i det påståendet hållbart, att beställaren icke
honorerar boktryckarens möda och omkostnader för
färgtryck, om blott arbetet utföres till den
förtnämdes belåtenhet. Vi se i det dagliga lifvet,
att publiken alt mer och mer visar större
förkärlek till de vackra, i modärna färger utförda
tryckarbetena och att sådana arbeten dag för
dag eröfra ett alt större territorium.
Helsingissä 1897.
J. Simeliuksen perillisten kirjapaino osakeyhtiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
