- Project Runeberg -  Gutenberg / 1897 /
19

(1892-1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 4.

GUTENBERG

19

palkka, Se tosin saa jäädä faktorien asiaksi,
mutta toisilla työmiehillä en luulisi asian kanssa
olevan niin suuria tekemisiä, että moiseen
hommaan ryhtyvät, Eikä se ole soveliastakaan.
Toisilla keinoilla ruvettakoon juoppouspahetta
poistamaan, tällä tavoin ei suinkaan kenestäkään
raitista miestä saada.

Palkkausperusteissa tulee meidän ajan
mukaan pyrkiä vielä eteenpäin, sillä ei suinkaan
tämä peruste, mikä meillä nyt on tääliäkin, ole
se ainoa oikea ja paras. Tässä hommassa me
tarvitsemme kaikki voimat, ei ketään tule
syrjään jättää. Se on kyllä tosi, että parempaan
päin pyrkiessä on juoppous suurimpana esteenä.
Mutta, niinkuin jo sanoin, koeteltakoon muilla
keinoilla juoppoutta poistaa, mutta ei näin, sillä
se on kuitenkin turha vaiva. Sillä jos nyt
tovereilta, joilla tiedetään olevan juomishalua —
vaikea on tässä täydellistä rajaa löytää
kohtuullisen ja juopon välillä — alennettaisiin
palkkaperuste, niin eivät suinkaan he olisi meitä
perusteen kohottamispuuhissa eteenpäin auttamassa. He
sydämmystyisivät ja tuumisivat vaan, että kyllä
he tekevät halvemmalla, ja näin ei päästäisi puusta
pitkään. Monia muita seikkoja löytyisi vielä,
mutta niitä en nyt lähde kirjoittamaan, koska
tiedän ettei Gutenbergin palstat ole liiaksi suuret,
eikä niitä siis voi paljailla maaseutukirjeiliä
ruveta täyttämään. Kaikissa tapauksissa kuitenkin
pyydän Teitä jättämään moiset hommat, jotka
eivät sovi teille työmiehinä, sillä: Joka luulee
seisovansa, katsokoon, ettei hän lankeaa"!

Vennu.

Liiton alalta. Från förtundsområilet.

— Tampereen kirjaltajain yhdistyksen
toimikunta on valinnut yhdistyksen
virkailijoiksi hrat A. Nordberg’in varapuheenjohtajaksi,
J. R. Carianderin sihteeriksi, O. Vennbergin
rahastonhoitajaksi ja Samuli Snellmanin
kirjastonhoitajaksi.

Huvitoimikuntaan on toimikunta puolestaan
valinnut neiti Hilda Silman in, hrat H. Niemen
ja Samuli Snellman in.

— Oulun Liitto-osaston kokouksessa v. k.
7 p:nä valittiin puheenjohtajaksi herra J. J. Harju
sekä johtokunnan jäseniksi herrat J. \V. Heickel,
A. E. Pesonen, K. M. Astrén ja Väld. Lehtinen.

Johtokunta on keskuudessaan valinnut herra
Heickell in varapuheenjohtajaksi, herra Astrén in
rahastonhoitajaksi, herra Lehtisen kirjuriksi ja
herra Pesosen taloudenhoitajaksi.

Uutisia. Notiser.

— Latojain palkat 1’orissa. Sattumalta
olemme saaneet käsiimme seuraavan, eräälle täällä
työskentelevälle latojalle lähetetyn kirjeen, jossa
pyydetään häntä muuttamaan Poriin sillä hyvällä
syyllä, että hän on Ess-kornetin soittaja. Kirje,
jonka mukaan palkkaakin luvataan ihan
näkemättä ja jonka on allekirjoittanut Porin
raittius-seuran esimies, on näin kuuluva:

„ Sai n kuulla H:lta, että Te olette Ess-kornetin
soittaja. Ja täällä raittiusseura „Alphan"
soittokunnassa puuttuu Ess-kornetistia, niin pisti
mieleeni: ettekö tahtoisi muuttaa paikkaa; täällä
olisi paikka O. Andersin in kirjapainossa.
Palkkaa hän lupaa näkemättä 70 mk, joka kyllä
ylennetään. kun Andersin tulee Teidät persoonallisesti
tuntemaan. Pyydän tämän johdosta Teitä
hyväntahtoisesti vastaamaan".

Latojat, etenkin Ess-kornetin soittajat,
hakekaa paikkaa Porista! Mahtaneeko muissakin
Porin kirjapainoissa vallita niin hyvä luotto latojiin,
että umpimähkää tarjotaan moinen summa, joka
siellä ehkä onkin suurimpia.

— Kävelyretken „Grejukseen" toimeenpanee
Helsingin Kirjaltajain Yhdistys toukokuun 9
päivänä.

— Kirjapaino-osuuden kauppa.
Kirjaltajat J. \V. Hellberg ja J. E. Syrén, jotka yhdessä
faktori G. E. Janssonnin kanssa omistavat „G. E.
Janssonja kumpp. kirjapainon" Tampereella, ovat
ostaneet myöskin faktori Janssonin osuuden
sanotusta kirjapainosta.

— Uutta sanomalehti- ja
kirjapaino-osakeyhtiötä puuhataan parhaillaan Vaasassa,
tietää P:lehti kertoa. Hanke kuuluu saaneen
alkunsa selvältä suomalaiselta taholta.

— Jyväskylän kirjaltajainyhdistyksen
vuosikokouksessa sunnuntaina v. k. 10 p.
käsiteltiin sääntöjen 5 §:n määräämät asiat: luettiin
vuosikertomus ja rahastonhoitajan tilit sekä
toimitettiin asianmukaiset vaalit. Yhdistyksen
esimieheksi valittiin edelleen faktori G. J. Johansson
ja toimikuntaan faktori G. A. Svahn, hrat Kl.
Hake, E. Sundvall, Hj. Mantere ja O. Hirvonen
varsinaisiksi sekä hrat V. Tamminen ja Kl.
Lindgren varajäseniksi. Kuluvan vuoden tilejä
tarkastamaan valittiin pankinjohtaja *) J. Hagelberg
ja sanomal. toimittajat K. Kanniainen ja E. Aarnio
sekä heille varamiehiksi hrat K. A. Nordberg ja
Hj. Rutanen.

Vuosikokouksen päätyttyä pidetyssä
toimikunnan kokouksessa valittiin yhdistyksen
varaesi-mieheksi hra Kl. Hake, sihteeriksi hra Sundvall
ja rahastonhoitajaksi hra O. Hirvonen.

— Uutta, ammattikirjallisuutta. Faktori
H. Sclieibler iltä Kristiaaniassa rupee ilmestymään
Käsikirja nykyaikaisessa Reklaamilatouksessa
vih-kottain å 1: 70 p., nimellä: „Handbog i det
möderne reklainevæsen".

Tilauksia vastaanottaa A. Karjalainen, Helsinki,
Uudenmaankatu 9.

— Gåfvor. Till typografernas sjukkassa har
af direktör A. Arppe förärats 10 mk samt af
doktorinnan H. Gebhard 20 mk, den senare gåfvan
med anledning af färdigblifvit tryckarbete.

Af bestyreisen för den af U. Suometars sättare
den 21 mars anstälda skidtäflan har till samma
fond skänkts 7 mk 60 penni öfverskottsmedel.

— Till intagning i Finska typografernas
understödsförening ha godkänts:

Från Helsingfors: K. J. Aspholm, från H:fors
Centraltryckeri; N. Gavriloff, från Kejs. Senatens
tr.; A. V. Judén, från Tidn. o.
Tryckeriaktiebolagets tr.; A. A. Lindroos, från Victor Pettersson
& C:os tr.; E. M. Lindström, från
Hufvudstadsbla-dets Nya tr. Från Borgå: J. A. Forstén, Werner
Söderströms tr.; K. V. Forstén, Tidn. o.
Tryckeri-aktieboks tr.; A. F. Johansson, Werner
Söderströms tr.; J. W. Kirkkala, d:o d:o; A. W. Malm,
d:o d:o; V. Saarnio (Mattsson), d:o d:o. Från
Uleåborg: A. E. Pesonen, K. F. Lepistö. Från
Jyväskylä: E. Blom.

— En soaré till förmån för typografernas
understödsförenings kassa har föreningens
besty-relse beslutit anställa nästa vinter.

— En utfärd till „Grejus" föranstaltas af
Typografernes förening i Helsingfors den 9 maj.

— Till faktor för det nya tryckeriet i
Kri-stinestad har hr Ahlroos från Helsingfors blifvit
antagen.

— Ny fackliter at ur. Faktor H. Scheibler
har åter börjat med ett större fackarbete. Han
kommer nämligen att utgifva en „Handbog i det
möderne reklamevæsen, saerlig med hensyn til
de grafiske reklametryksager og specielt
annonse-væsenet".

Värket utgifves ifall tillräckligt många
subskri-benter tecknat sig på de utsända listorna. Det
skall utkomma i 6 å 7 häften till ett pris af 1
kr. 20 öre (1 m. 70 p.) pr häfte.

Rekvisitioner emottages af A. Karjalainen,
Helsingfors, Nylandsgatan 9.

— Minkä arvoinen on maa il m ani ehti.

Joku aika sitten myytiin ’/.sn l>sa sanomalehdestä
„Times" 353 punnasta steri. Tämän taksoituksen

*) Jyväskylän kirjaltajayhdistyksellfi mahtanee olla oikein
sekavat tilit päättften siitÄ, että tilintarkastajaksi on valittu
— pankkimies.

Latojan muist.

mukaan tulisi »Times"-lehden siis omistaa milj.
markan omaisuus. .Times" tuottaakin vuosittain
omistajilleen puhdasta voittoa toista milj. markkaa.

— Tanskalaisen sanomalehden
„Soeial-Demokraten’itta" — hyvin toimitetulla ja
tuloja tuottavalla sanomalehdellä — on
päätoimittajana ent. kirjaltaja hra Wingaard. Nyt on lisäksi
taasen kirjaltaja astunut toimitukseen
toimitussihteeriksi, edellisen ent, kirjaltajan sijaan, jonka
kivulloisuuden takia on täytynyt toimestaan erota.

— Työttömyys Lontoossa teki kirjaltajain
kesken lokakuussa v. v. 5 "/„. Edellisenä vuonna
samana aikana teki se 5,7 °/0. Yksistään Lontoon
osalle lasketaan 4,7 %■

— Stil gjutarest räjk. 1 Italien har en
stil-gjutaresträjk pågått under tio veckors tid. Att
kampen varit utomordentligt svår, framgår däraf
att arbetarne i Genua beslutit upprätta ett
eget stilgjuteri. Arbetsgifvarne voro villiga att
gifva bättre aflöningsvilkor men vidhöllo pä
’massreglering af arbetarne, hvarför deras anbud
af-slogs. Senare ha dock en del stilgjuteriegarc
godkänt de af arbetarne framställda fordringarna,
så att denna sträjk i det närmaste är nedlagd.

— Nya sättmaskinen. I „Graphischer
Beo-bachter" beskrifves en alldeles ny från alla andra
hittils uppfunna sättmaskiner afvikande
konstruktion, hvilken sätter ined vanlig stil samt äfven
utsluter. Den lär lämpa sig icke allenast för
tidningssats utan äfven för bättre verksats.
Nyheten kommer från Amerika.

Äfven i Danmark har konstruerats en
sätt-maskin för vanliga typer. Den är så att säga
en efterapning af Lagermanns sättmaskin.
Densamma sätter dubbelt mera än hvad en vanlig
sättare hinner med, men då raderna sedan måste
utslutas för hand så synes maskinen icke vara
af något synnerligt värde.

— En typograf sträjk i Belgrad ändades
sålunda att arbetsgifvarne frångingo sitt först
fattade beslut om nedsättande af lönerna och
arbetarne sina fordringar om höjande af
desamma, Samtliga arbetare intogo därpå sina platser
med de gamla lånebetingelserna.

Reklamer.

På de senaste åren har reklamväsendet fått
ett omfång, hvarom den oinvigde aldrig kunnat
göra sig en föreställning. Bland alla kulturfolk
är det särskildt engelsmännen och amerikanarna,
som fullt hafva uppskattat nyttan af en reklam.
De äro äfven skaparna af densamma och den
saligen afsomnade Bamum gäller ej utan skäl
för att vara reklamernas pappa.

Efter hans död var det den engelska
tvålfir-man Pear, som genom sina jättelika
annonsplakat väckte ett internationelt uppseende. Den
stereotypa underrättelsen: Pears Soap is the best!
(Pears tvål är bäst) kan den resande läsa såväl
på kritklipporna vid Dover i engelska kanalen,
som på husgaflaraa i nästan alla hufvudstäder.
Han må fara till pyramiderna i Pharaos land,
eller klättra bland klippassen i Alperna;
ständigt falla dessa ord för hans ögon.

Denna firma har en uppfflnningsrikhet vid
valet af sätt för sina annonser, som är
häpnadsväckande.

Pear har aflönat gatusångare endast därför,
att de till populära gatumelodier hafva satt en
text, som går ut på ett lofprisande af deras tvål
eller såpa.

För några år sedan omdanades denna firma
till ett aktiebolag och det är denna omständighet
som gör, att vi hafva någon kännedom om, hvad
reklamväsendet kostat, samt om nettovinsten för
de år som förflutit sedan affären grundades.

Ar 1885 utgaf Pear för annonser o. d. 31,159
pd st. — vinsten för samma år blef 95,106 pd st.
År 1886 stego annonskostnaderna till 58,884 pd
st. — vinsten blef 117,565 pd st. År 1887 var
kostnaden för annonserna 82,312 pd st. —
vinsten 128,109 pd st. År 1888 visade 86,491 pd st,
— 133,706 pd st. År 1889: 119,902 pd st. — 149,770
pd st, År 1890: 126,994 pd st. — 165,355 pd. st.
År 1891: 130,596 pd st. — 175,920 pd st. Följande
år hafva summorna varit i förhållande till det
föreg. — stigande år från år.

Till en reklam kan snart sagdt användas
allting och det är märkvärdigt att se, hvad
uppfinningsrikheten härvidlag kan hitta på. Ny du-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1897/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free