Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 GUTENBERG.
N:o 24 (12)
kannattamiseen. Mutta sitten vuoden varrella,
kun liitto oli jo toiminnassa, alkoi vilkkaampi
osanotto maaseudullakin: Uusia
paikallisyhdistyksiä eli klubeja perustettiin eri kaupungeissa
ja yhdyttiin liittoon oikein miehissä, joten se on
nyt sitä myöten valmista. Kuitenkin on vielä
joitakin kaupunkeja liittoon ilmoittamatta, vaan
toivomme, että nämätkin tekevät sen aivan ensi
tilassa.
Liitto on siis nyt kuluneena vuotena
ottanut ensimmäiset askeleensa ja kulkenut kautta
koko Suomen niemen. Sillä on osastonsa 13:sta
eri kaupungissa, ja melkein koko Suomi siis
yhtenä teräsköytenä eli renkaana. Mutta sen
tulevaisuus ja kestävyys riippuu siitä, kuinka
vahvaksi sen eri säikeet ovat punotut ja kuinka
innokkaasti me hoidamme ja suojelemme sitä sekä
ruostumiselta että rappeutumistilaan joutumasta.
Ollen suomalaisia, joitten sitkeys ja kunto on jo
ammoisista aj oista tunnettu, näyttäkäämme mekin,
että vielä elää isäin henki ja tarmo, jotta voimme
alkuunpanemamme asian hoivata ja lujana
pysyttää.
Liiton ensimäisen vuoden toiminta on
supistunut kokonaan n. s. alkuvalmistuksiin: Ensimäinen
ja tärkein tehtävä oli saada liiton päähallitukseen
kyvykkäät, tarmokkaat ja aikansa uhraavaiset
miehet, sitten eri osastojen ja kirjojen
järjestämiset ynnä monet muut tehtävät ovat vieneet
tämän ensimäisen vuoden ajan, ja siinä onkin
työtä ollut tarpeeksi. Liiton varsinaisen
toiminnan voi sanoa vasta nyt alkavaksi, ja toivomme
sille hyvää mynestystä nyt alkavana vuotena.
Samassa määrässä kuin sivistys leviää,
kasvaa myös kirjapainojen luku maassamme. Viime
vuonna perustettiin näet kirjapainoja seutuihin
semmoisiin, joissa niitä ennestään ei ole ollut,
kuten esim.: Kemiin ja Iisalmelle. Edellisen
perusti kirjaltaja J. E. Asvik Oulusta ja
jälkimäisen hra O. W. Backman Kuopiosta, jossa hänellä
ennestään on oma painonsa. Niinikään perusti
fil. kand. T. M. Dahlgren Käkisalmelle ja maist.
K. J. Gummerus Jyväskylään uuden kirjapainon.
Ja tietysti jokaisen näiden painon matkassa on
tullut uusi sanomalehtikin, paitsi Jyväskylään,
levittämään valoa kansalle. Tämä kirjapainojen
luvun lisääntyminen ei ole vähäinen yhden
vuoden ajalla.
Tariffrågan.
Som kändt upptogs å Typografernes förenings
i Helsingfors månadsmötes program i november
1897 frågan om utarbetande af aflöningstariff,
omfattande hela Finland. Frågan blef dock denna
gång bordlagd till ett kommande möte, dels af
att en hvar för sig finge öfvertänka frågan
närmare, dels ock af det ringa medlemsantalet vid
nämda möte.
När denna fråga blef upptagen på föreningens
månadsmötes program, hade vi väntat större
liflighet och deltagande från medlemmarnas sida, än
hvad nu var fallet, men våra förhoppningar
gäckades nu, som så ofta tillförene, hvaraf man kunde
få den falska föreställningen att dessa medlemmar
äro nöjda med de nuvarande förhållandena och
med sin frånvara från mötet vill bevisa sin
likgiltighet för hela frågan, hvilket emellertid ej är
fallet! — Personer, hvilka äro de första att ropa
på bättre löneförmåner och reformer i den nu
gällande aflöningstariffen, lyste nu vid detta möte
med sin frånvara, tänkande, att de medlemmar
som vanligen bevista föreningens möten nog kunna
besluta i denna, som mången gång förut skett i
andra frågor. Men så får ej ske! Denna gång
bör hvarje medlem inom H:fors afdelning rycka
upp sig ur sin oförklarliga slöhet och mangrant
närvara vid denna, den viktigaste hos oss
förekommande frågas diskussion vid månadsmötet i
januari.
Som ett förslag till frågans lösning föreslå vi
till mötets afgörande att det utser en komité
bestående af t. ex. femton personer, hvartill skulle
utses fem civilsättare, fem tidningssättare och
fem maskinmästare, hvilken komité, sålunda
sammansatt, skulle dela sig i tre skilda utskott, hvilka
hvarann gång skildt för sig skulle sammanträda
under ordförandeskap af den person, som därtill
utses af utskottets medlemmar, och hvarann gång
skulle hela komitén sammanträda under
ordförandeskap af den person som af komitén därtill
utses och protokollet föres af därtill väld
sekreterare. Vid detta sammanträde diskuteras samt
godkännes eller ej de förslag, hvilka af de skilda
utskotten blifvit utarbetade och af dem föreslagits.
Denna komité måste arbeta med stöd af de
uppgifter öfver lefnadsförhållanden o. dyl. som
Förbundsstyrelsen samlat från de skilda orterna i
landet. När då komitén slutfört sina arbeten
öfverlämnar den sitt förslag om gemensam
betal-ningstarifl’ för hela landet åt Typografernes
förening i Helsingfors hvilken i sin tur öfverlämnar
den till Förbundsstyrelsen, hvars sak det är att
därmed så förfara som §§ 12 och 13 i Förbundets
stadgar det bestämma.
Vidare anse vi, bör denna komités uppgift
vara, att utarbeta förslag om reglering af
elevförhållandena å landets tryckerier och framlägga
detta till Förbundets afgörande.
Bedömd med points för Summa points
Motto. Originalitet Totalvärkan Satsteknik Lätthet i utf. Stil i utf. Färgharmoni
0. - A........ 18 17 16 16 16 18 101
Arbetet adlar. . . . 23 24 23 18 23 23 134
E—n......... 13 20 16 22 20 20 111
Okunnig....... 13 12 13 8 9 12 67
Ett försök...... 16 17 18 12 15 17 95
Vapaus........ 19 11 16 9 9 9 73
4 12 12 16 11 11 66
Atos.......... 20 12 9 6 9 13 69
47,04 cm2...... 13 16 16 13 17 16 91
Markus........ 9 12 9 14 11 10 65
Jean......... 12 13 10 14 9 14 72
Jack May ...... 19 16 17 9 15 16 92
Oceana........ 21 19 16 16 18 18 108
Zefyrinus...... 19 16 18 11 18 18 100
Aksidenstäflingen.
Vid ordinarie möte den 13 december 1896
tillsatte Typografernes Förening i Helsingfors en
komité, som fick i uppdrag att anordna en täfling
i aksidenssättning bland hufvudstadens
typografer. Komitén satte sig i förbindelse med
framstående fackmän i de skandinaviska länderna
och lyckades komitén till prisdomare vinna så
erkände fackmän som hrr E. Oldenburg och C.
F. Bernström i Stockholm, hr. W. Zachrisson i
Göteborg, hr H. Scheibler i Kristiania och hr M.
Truelsen i Köpenhamn. Denna omständighet har
förlänat täflingen en särskildt stor betydelse och
Typografernes Förening skall städse stå i djup
tacksamhetsskuld till bemälde fackmän för deras
storartade tjänstvillighet.
Den 31 september 1897 — den sista dagen då
till täflan afsedda kort fingo inlämnas —
inkommo icke mindre än 14 särskilda förslag. Detta
oväntadt lifliga deltagande visar till fullo hvilket
intresse för fackets förkofran, som f. n. råder
bland hufvudstadens såväl principaler som
arbetare. I sina utlåtanden framhålla alla
prisdo-marne det utmärkta resultatet och den sällsynta
jämnheten bland de täflande, och att det
ingalunda varit lätt för prisdomarne att skipa
rättvisa inser hvar och en. Det bevisas äfven bäst
däraf att ett kort (sign. Ocean a), som af en
prisdomare stälts främst af alla af en annan ansetts
vara det — sämsta. Den 17 december 1897
inkom det sista protokollet och erhöllo de täflande
vid sammanräkningen följande antal points:
På grund häraf tilldelades vid föreningens
extra möte den 19 december 1897:
l:sta pris, 100 mk, sign. »Arbetet adlar", hr
E. Eriksson, Weilin & Göös tryckeri, med 134
points;
2:dra pris, 50 mk, sign. „E—n", hr E. Packalen.
Hufvudstadsbladet® nya tryckeri med 111 points;
3:dje pris, 30 mk, sign. „Oceana" med 108 points;
(Vid öppnandet befans namnsedeln innehålla
endast „ Fi n ska Literatursällskapets tryckeri" af
hvilken orsak priset öfverlämnades till
aksidens-täflingsfonden);
4:de pris, 20 mk, sign. „0— A." hr O. Schmidt,
Huvudstadsbladets nya tryckeri med 101 points.
Ur de vänliga skrifvelser prisdomarne tilisändt
komitén med anledning af täflingen tillåta vi oss
aftrycka det. som är af allmännare intresse, på
det att våra läsare må kunna erhålla kännedom
om det totalomdöme de afgifvit om täflingen.
Hr E. Oldenburg skrifver:
Ofversändande protokollet, i fyldt med de
siffror som jag ansett böra tillkomma de
täflandes arbeten, kan jag ej underlåta uttrycka den
glädje jag känt vid granskningen af dessa
täflingsprof. Ingen af de aksidenstäflingar, uti
hvilka jag förut deltagit som bedömare, har
haft att uppvisa så många goda och så få
underhaltiga aksidenssättningar som denna finska
täflan. Min aktning och beundran för så goda
bevis på framsteg för vår konst inom Edert land!
Måtte denna täfling ock komma att värka
välgörande för yrket så till vida att de vunna
segrarne skola sporra dem som vunnit till fortsatt
framåtgående och egga dem som ej lyckats och
dem som denna gång ej deltagit till sträfvan
efter att en gång hinna så långt i smak och
teknik som de nü prisbelönta kommit. —–
Hr C. F. Bernström skrifver:–-Jag må
säga att. samlingen var öfverraskande. Där
finnas ovanligt många förtjänstfulla ansatser. Jag har
förut varit prisdomare i dylika täflingar och valet
var alltid snart afgjordt. Alltid var det något
som bestämdt tog försteget framfor de öfriga.
Men här — om man fäster sig vid totalintrycket
— är det många som äro jämngoda. Då’ man
återigen så godt som möjligt åsätter points för
hvar och en efter de olika betingelserna och
slutligen sammanräknar dem — ja, då kommer
man till ett resultat, som säkerligen skulle blifva
orättvist. Man nödgas därför, ehuru ogärna, till
en del frångå detta för öfrigt utmärkta sätt för
prisbedömandet, och genom nedsättning af
points-talet för en och annan åstadkomma ett
slutresultat, som mera öfverensstämmer med den
totalvärkan kortet ger och den praktiska nytta som
kortet har för beställaren och hans affär.
1 allmänhet tyckes de resp. täflarena kanske
något för mycket satt sin tillit till grafstickeln
i stället för att, som varit bättre, uteslutande
använda den materiel, till hvilken typografen är
hänvisad. När jag således tillerkänner »Arbetet
adlar" l:sta priset, så ligger den tanken bakom
och lurar, att den präktiga effekt, som han
åstadkommit i namnet, ej är frambringad genom
typer. Men han delar samma synd med flera
andra. ––-
Hr W. Zachrisson skrifver: — — — — Det
var en ovanligt vacker och jämn täflan, som
tyder på att den typografiska’ konsten är väl
omhuldad i gamla Finland.––-
Hr H. Scheibler skrifver:
Först och främst vill jag framföra ett tack
till Typografernes Förening i Helsingfors för att
den på ett så kraftigt sätt befrämjat facket i
Finlands hufvudstad; därnäst vill jag lyckönska
deltagarena i täflingen till det utmärkta arbete,
de vid detta tillfälle presterat. De visa en
mycket berömvärd sträfvan efter att nå de högsta
effekter, som kunna nås med vanlig typografisk
materiel.––-
Hr M. Truelsen skrifver:–-Jag sänder
härmed resultatet och samtidigt min lyckönskan
till kollegerna i Helsingfors. Täflingen framvisar
ett utomordentligt vackert resultat, hvaraf Eder
stad kan vara stolt. Att det i en stad af
Helsingfors storlek kan presteras så många vackra
resultat är enastående och beundransvärdt. I
hela samlingen finnes ej ett enda kort, som icke
i en eller annan riktning visar flit och duglighet,
likasom man också måste förvåna sig öfver det
stora antalet deltagare.–-
Hr Truelsen har vidare haft vänligheten bifoga
en längre intressant utläggning af sina åsikter
om de täflande förslagen, hvilken det är oss ett
nöje att här återgifva i öfversättning:
’ K—n. Detta kort måste anses vara det bästa
i hela samlingen. För det första på grund af
dess nobla utseende och därnäst på grund af
dess enkelhet och fina färgsammanställning.
Stilen är något mager hvilket dock kan hafva sina
skäl, då man betänker att ett adresskort är
afsedt att ses på nära håll och ej behöfver några
skrikande grofva bokstäfver som ett plakat,
hvilket skall ses på afstånd. Arrangementet af
raderna är mycket godt. Att arrangera
begynnelsebokstäfverna i namnet som ett ornament
Hien nätt idé. Oaktadt alt visar en mycket dugtig
sättare, har jag dock ej kunnat gifva mera än 4
i satsteknik, då uppställningen icke har gifvit
tillfälle till några svårigheter, likasom man icke
häller kan kalla kortet originelt, men väl
praktiskt och duktigt.
Zefyrinus. Hela behandlingen af detta kort
är god. Det är vackert att den gula tonen är
använd öfver den blå för att antyda länderna
på globen. Färgharmonin är utmärkt. Satsen
är också mycket god med undantag af
hufvud-linjerna upptill, som äro något spridda; hade
de stått mera samlade, vore balansen i kor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
