Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N: o 18 (6)
GUTENBERG
3
tet. bättre. För lätthet i utförandet har jag
kunnat gifva endast 3, då det blifver ett
jämförelsevis dyrt kort att sätta.
Arbetet adlar. Detta kort hade jag stält högre
om färgharmonin varit bättre. Det är ett duktigt,
värkningsfullt. arbete, men hvad
satsarrangemen-tet beträffar, måste vi snart komma från att låta
en bit af en pelare sticka upp på pappret; det är
icke korrekt och kan ej tänkas. Det öfversta
rosapartiet af vasen värkar ofint, och kunde till
och med ha undvikits, om sättaren låtit den röda
och den blå tomplattan falla öfver hvarandra på
detta ställe;’ han hade då fått en fin variation
och öfvergång utan att använda flera färger.
Oceana. Här är ett värkligen godt stoff till
ett originelt kort. Arrangementet visar talang
och oaktadt jag icke har kunnat gifva detta
kort 5 för originalitet, är det dock mycket
intressant. Satsen är däremot altför klumpig, kortet
är för öfverfyldt af typerna och den röda färgen ’
alt för dominerande.
Jack-May. Detta kort är ganska
värkningsfullt med en mycket god färgharmoni, men aet
kräfver mycket arbete att sätta och för stilen
kan gifvas endast 3.
Ett försök. Originelt är detta kort icke, men
totalvärkan och satstekniken är mycket god. Det
är långt ifrån lätt att sätta och hvarken stilen
eller färgharmonin är värd mera än 3. Dock
måste det sägas, att detta försök är en utmärkt
början.
47,o i cm*. Icke häller detta kort är originelt
till utförandet, men totalvärkan är mycket god;
hela arrangementet värkar ganska lifligt, men
färgsammansättningen är för skrikande och
otreflig.
O.-A. Originaliteten kan bedömas med endast
3, hvarken stil eller totalvärkan äro
framträdande, men färgsammanställningen är fin. Hela
arrangementet värkar något oroligt.
Jean. Det gröna hörnet och den svarta fågeln
äro misslyckade och omotiverade. Det svarta
arrangementet på lampan är äfven misslyckadt.
Okunnig. Detta kort har icke mycken stil och
är icke lätt att utföra i förhållande till resultatet.
Färgsammanställningen har kunnat vara bättre.
Atos. Man måste erkänna att detta kort är
originelt och det hade kunnat blifva något
värkligen godt utaf det, om totalvärkan hade
motsvarat sättarens tanke, men satstekniken är icke
god och det hela är icke lätt att utföra.
Färg-valet är dåligt. Jag fäster mig nu icke vid att
tryckningen är dålig.
Vapaus. Originaliteten är icke öfverväldigande.
Totalvärkan ännu mindre. Satstekniken är god,
men kortet är icke lätt att utföra; icke häller
finnes där mycken stil och färgvalet har icke
utfallit bra.
Hiibsch. Detta kort saknar fullständigt
originalitet. Totalvärkan är obetydlig. Satstekniken
är god och det är lätt att utföra" Stil i
utförandet fins ej als och färgvalet hade icke gärna
kunnat vara mera misslyckadt.
Markus. Totalvärkan är ovanligt liten, när
man tar i betraktande att det användts fem
färger. Det är mycket misslyckadt att anbringa
firmanamnet, det viktigaste, i en ton.
Hufvudtonen öfver korter kommer icke till sin rätt.
Generalagentur o. s. v. borde ryckas ned så att
det ej trycker namnet.
Som synes äro prisdomarnes uttalanden om
vår typografiska konst så smickrande, att vi
med alt skäl kuuna känna oss stolta, ingen af
dem hade väntat ett så godt resultat frän
Finland. Att vi med heder bestått profvet inför
våra kolleger i utlantet är måhända det. bästa
resultatet af denna täflan.
Komitén som anordnat täflingen har bestått
af: hrr V. Petterson, ordf., C. Blomfeldt, v. ordf.
Carn. Schauman, sekr., J. A. Kosk, E. Mustonen,
K. Johansson, E. Tötterman med hrr K. Mandelin
och A. Karjalainen som suppleanter.
Hufvudstadens tryckeriegare hafva genom
frivilliga bidrag betäkt omkostnaderna för täflingen
och sålunda äfven på detta sätt visat sitt stora
intresse för saken.
Jyväskylästä.
Marraskuulla 1897.
Tämän lehden 11 n:ssa löytyy kirje tältä
paikkakunnalta, jonka luultavasti siinä yhdeksän
alle-merkinnyttä kysymysmerkkien omistajaa
yhteisesti ovat kyhänneet.
Hauskaa on, että meidänkin paikkakunnalla
ammattimme nuoret, virkeät voimat yhdistyvät,
yhteisvoimin yhteistyöhön ja alkavat harkita ja
punnita omia yhteisiä asioita, ja niistä
äänenkannattajassamme Gutenbergissa ilmaisemaan; mutta
että se käy tavalla, kuin mainittu kirje osoittaa,
ei mielestäni ole oikein paikallaan. — Tässä
mainitussa kirjeessä, niinkuin arv. lukijat ovat
huomanneet," kerrotaan ammattikehityksestämme, sen
puutteellisuuksista, sekä mainitaan löytyvän
korjausta kaipaavia puolia ja miten meidän tulisi
rientää toisten ammattilaisten edellä. Samalla
kerrotaan myöskin, miten aikoinaan tänne
Jyväskyläänkin on »pujahtanut" tuota henkistä ja
vapaata aatetta ja että täälläkin on hyvillä toiveilla
perustettu kirjaltajayhdistys. ja kerrotaan osaksi
kursiveerattuna vndistyksemme sääntöjen 1 §:lä
— tietysti asian valaisemiseksi. Tämä kyllä on
paikallaan ia kirjeen alussa olisi lukija luullut
kyhääjän eli kyhääjien pysyvän enemmän
maltillisuudessa; vaan niin ei ole valitettavasti
tapahtunut.
Loppu eli suurempi osa tätä mainittua kirjettä
on yksityisesti omistettu allekirjoittaneelle,
täkäläisen kirialtajayhdistyksen vieiä virassa olevalle
esimiehelle. Tämän syyksi panee kirjoittaja eli
kirjoittajat kaiken yhdistyksen jäsenten
innostuksen. laimenemisen, y. m. hyvien pyrintöjen
harrastuksen masentumisen.
Niinkuin täkäläisen yhdistyksen jäsenet
vaalitilaisuudessa minua esittäessä esimieheksi
muistavat, niin kieltäydyin minä tykkänään
vastaanottamasta mainittua tärkeätä esimiehen tointa,
tunnustamalla, etten ainakaan nyt, kiireellisten
toimieni ja murheellisten olosuhteiden takia
kodissani, tule sitä virkaa niin täyttämään ja siinä
niin innokkaasti toimimaan, kun sen pitäisi, ioka
esimiehen toimen vastaanottaa. Ikäväksi itselleni
ja harmiksi asialle ja jäsenille tulin kumminkin
valituksi esimieheksi! — Että niinkin 011 käynyt,
miten jo mainitussa kirjeessä kerrotaan, ettei
kesäinen vuosijuhla, yhtey dessä jonkun aijotun
huvimatkan katissa tullut vietettyä, on kyllä tosi ja
harmillinen asia; mutta ei kaiketi mahtane olla
semmoinen asiå, ettei moista koskaan ennen olisi
tapahtunut.
Jos erityistä intoa ja harrastusta olisi yhd.
jäsenillä ollut, niin olisivathan he voineet tämän,
niinkuin ehkä jonkun muunkin asian toimia
varaesimiehen kanssa, ilman vakinaista esimiestä.
Olisihan varaesimies, nuorilla voimilla ja
otaksuttavasti suurella innollaan voinut saada toimeen sen
verran, että olisi vakit. esimiehelle ilmoittanut;
asian tärkeyden ja kuulustanut, onko minulla
aikaa pitää varmaan silloin ja silloin kokous, vai
saako hän sen toimia. Jonon viimeiseen olisin
kernaasti ollut myöntyväinen ja antanut hänen
pitää kokoukset, j«tta asiat olisivat menneet
oikeata laatuaan ja järjestyksessä. Mutta
tämmöistä pyyntöä ei hra varaesimies ole minulle
tehnyt, vaikka muistelen, että hän pari kertaa
kokouksen pidosta huomauttamalla on ..rauhaani"
häirinnyt — niinkuin kirjeessä mainitaan.
Mitä »liitto-asiaan" taas tulee, niin löytyy
yhdistyksen pöytäkirjassa siitä päätös, että Suomen
Kirjaltajaliittoon ei liitytä yhd. nimessä, vaan
yksityisesti. Tästä päätöksestä on aikanaan myöskin,
muistaakseni Liittohallitukselle Helsingissä tieto
annettu. Siis niinkuin näkyy, ei asia ole
kulkenut »pöydältä pöydälle", vielä vähemmin, että
«veikkoset* löytäisivät sen pöydän alta! —
Äskettäin Liittohallituksesta saapuneen
kehoituskirjel-män johdosta pidettiin uusi kokous, jossa
yhdistyksemme päätti liittyä yhdistyksenä
Kirjaltaja-liittoon jäseniksi.
Mitä taas arv. kyhäyksessä mainitaan minun
virasta eroittamisesta, niin olen jo ennen
maininnut, kuinka vastahakoisesti sen jo kerrottujen
syitten nojalla vastaan otin, sekä* luovutan sen
kernaasti minä päivänä hyvänsä innokkaammalle
ja toimivammalle jäsenelle toivolla, että kun hän
sen viran kerran jättää, hän silloin tulisi
kruunatuksi ..elämän kruunulla" ja kautta Suomen
enemmän tunnetuksi kuin minä vähäpätöinen henkilö
täällä pienessä Keski-Suomen kaupungissa.
Mitä lopuksi suureen kekseliäisyyteeni tulee,
niin näkyy sitä myöskin arv. kirjoittaja eli
kirjoittajat omaavan suuressa määrässä. Ero
kumminkin on suuri keksinnöillämme. Minun
keksintöni ei ainakaan tule loukkaamaan ketään ja on
siis hyödyllistä eikä ivattavaa laatua.
G. I. Johansson.
Ur dagkrönikan.
Å Ekenäs tryckeri utföres som bäst vissa
arbeten för fru Trygg-Helenius från Helsingfors,
hvilka arbeten vore lättare utförda härstädes,
men ej så billiga som i Ekenäs. Men nu
fattades material, bl. a. mellanslag och arbetet kunde
ej utföras på bestämd tid. Nu voro goda råd
(lyra. Men vår fru ansåg sig vara saken vuxen.
Som god bekant insteg hon pä ett härvarande
tryckeri och anhöll om några mellanslag som lån,
hon skulle bara sända dem till Ekenäs. Ledaren
å tryckeriet ville ej stöta sig med »låntagaren"
utan gaf henne anvisning på ett annat härv.
tryckeri, dit hon också genast styrde sina steg, och
upprepade samma anhållan med samma resultat
naturligtvis som å det föregående. — Nog
halden frun geni.
Ofvanstående är åter ett exempel på huru
arbetena bortföres från Helsingfors tryckerier til
landsorten, hvarest de utföres för en
spottsstyf-ver. — Detta och andra liknande fall bör mana
oss att med det snaraste få införd en hela’
landet omfattande sättningstariff.
Dagen fore juldagen begaf jag mig till
Gahn-ströms barberarstuga för att snygga upp mig litet
till hälgen. Medan jag väntade på att min tur
skulle bli, satt jag i en knut och orienterade mig
emedan jag för första gången befann mig pa
detta ställe. Då får jag syn på en apparat eller
hvad det kunde vara, tänkte jag i första
ögonblicket. Jag kom att tänka på Stockmans
annons, hvari han tillkännager att han utsläpt i
handeln en ny uppfinning på rakknifvarnas
område, benämd »Figaro säkerlietsrakknif". Jag
gick närmare pianot, där den var uppstäld,
troligtvis som prydnad, för att närmare taga tingesten
i betraktande, ty jag har alltid önskat mig en
egen rakknif. Det första märkvärdiga jag får
syn på är en inskrift inristad på en messingsplåt
med ungefJiiiigen följande lydelse; „2;dra priset
vid Ekenäs sångfest åt Typ. för:s sångkör i H:fors".
— Hå, f -n — det var en nyhet för mig. Mig
vetandes, har föreningen ej fått någon rakknif,
som pris åtminstone. Snabb som blixten
öppnade jag locket för att se in i dess innandöme.
I Hvad får jag se? Jo, vår egen förenings kära
metrononi. som i flere års tid stått som prydnad
i föreningslokalen på den tomma buffotthyllan.
Jag tänkte hit och dit, huru den kommit till
barberarn, men kunde ej komma till någon klarhet
i saken, så att jag måste vädja till någon som
kan gifva mig besked i den saken.
#
Som auktionsmånglare till profession har jag
mycket att göra med pantinrättningen. Par dagar
fore jul begaf jag mig som vanligt till nämda
inrättning för att höra åt, om jag kunde få några
godbitar för skäligt pris. — Jag liar alltid större
rättigheter än andra vanliga dödliga på
»Stampen". — För den skull blef jag insläpt för att
undersöka »varorna". Det första jag fick syn på
i den stora samlingen var tvänne-glittrande
föremål, hvilka vid närmare påseende betans vara
horninstrument, en S-bas och en S-alt, tillhörande
Typ. förening.
Månne föreningen endast för den skull har
lagt sig till dyra horninstrument för att vissa
personer inom föreningen kunde ^stampa" dem
och föreningen vara utan musik?
Snart, tänker jag, hamnar hela föreningens
egendom till ofvan nämda inrättning, men inte
vet bestyreisen mera om detta än om
horninstru-menterna, antar Obs.!
Från förliundsområdet. Liiton alalta.
— Typoyrafernes förening i Helsingfors
hade den 12 dec. extra sammanträde för val af
funktionärer till förbundsstyrelsen. Härvid valdes till
ordinarie bestyrelsemedlemmar hrr K. J. Mandelin,
A. J. Jakobsson, F. Saastamoinen och A.
Stam-pell. Till deras suppleanter utsågos hrr A.
Henriksson, K. Skogster, J. E. Ehnberg, V. A.
Forsström och A. Söderlund. Ordinarie revisorer
blefvo hrr E. Tötterman, A. Finander och O.
Savolainen. Till revisorssuppleanter valdes hrr
H. J. Forsström, K. E. Mustonen, L. Lanér, K. E.
Rosenberg och G. A. Blomfelt,
Ordinarie medlemnarne valdes för två och de
öfriga för ett år framåt. Samtliga i landsorten
existerande typografföreningar hade äfven
samma dag föranstaltat enahanda val.
Notiser. Uutisia.
— Akaidenssikilpailu. Kokouksessaan
joulukuun 13 p:nä 1896 asetti Kirjanp. Yhdistys
Helsingissä komitean, joka sai toimekseen järjestää
kilpailun aksidenssiiatomisessa Helsingin
kirjalta-jain kesken. Niinkuin ennen jo olemme
maininneet, ryhtyi tämä komitea yhteistoimintaan
skan-dinaavian etevimpien ammattimiesten kanssa ja
onnistuikin komitealle palkintotuomareiksi saada
niin eteviä ammattimiehiä kuin ovat hrat E.
Oldenburg ja C. F. Bernström Tukholmassa, hra AV.
Zachrisson Göteporissa, hra H. Scheibler
Kristiaa-niassa sekä hra M. Traelsen Kööpenhaminassa.
Tämä onkin antanut kilpailulle erityisen
merki-| tyksen ja Kirjanp.-Yhdistys on sen vuoksi
edellä-mainituille eteville ammattimiehille tästä
palveluksestaan suuresti kiitollinen.
Osanottajia olikin määräajan kuluessa
ilmoittautunut 14, ja osoittaa tämä lukuisa osanotto,
että ammattitaito on edistymässä pääkaupungin
kirjaltajilla. Palkintotuomarit olivatkin
kilpailijoille antaneet täyden tunnustuksen, erittäin
kiitettävät arvolauseet, ja saivat yhdistyksen yli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
