Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
GUTENBERG.
N: o 15 (3)
— Nytt boktryckeri jämte kemigraflsk
anstalt kommer faktor H. J. Forsström i liöst att
öppna härstädes. Den kemigrafiska afdelningen
i det nya företaget kommer att förestås af F:s
son, kemigrafen Unto Forsström, som för tillfället
befinner sig utomlands för erhållande af vidare
praktik.
— Blockera dt är. enl. Sv. T.-T. A. A.
Hällgrens boktryckeri i Piteå på grund af att H. först
gifvit en arbetare — den ende utlärde sättare
han sysselsätter — begärd permission för resa
till Stockholm och dit anländ erhåller sättaren
ett telegram, att han icke behöfver återresa till
Piteå, där han har familj, enär hans plats var
upptagen af billigare arbetskraft.
Förbundsstyrelsen uppdrog åt afdelningen att
få den kuriösa uppsägningen återtagen. Hr H.
hade intet annat besked att ge, än anmoda
komiterade „dra àt fanders", ett besked, som äfven
den arbetare, som intagit sättarens plats, fick, då
han begärde få sluta sin nyss antagna kondition.
Hr Hällgren får väl roa sig med att själfva
knåpa ihop sin tidning tills ban tröttnar, ty
någon typografisk arbetare får han naturligtvis icke
förr än han gjort upp sitt mellanhavande med
förbundet.
I följande nummer af nämda tidning ingår
följande meddelande: Blockeradt är A. A. Hällgrens
boktr, i Piteå fortfarande, och ingen uppgörelse
synes kunna ske i godo. Till råga på eländet
har Hällgren lyckats skaffa sig arbetskraft i en
sträjkbrytare. Vi trodde den tid vara förbi då
en typografisk arbetare svek sina kolleger i
deras kamp föi’ berättigade fordringar och lånade
sig till sträjkbrytare. Men så är det också denna
gång en f. d. „boktryckeriförreståndare" som är
framme. Hans namn är Ludvig Nygren.
— I Italien bar regeringen på grund af de i
sommar i särskilda städer förekommande
arbetareoroligheterna upplöst de typografiska
föreningarna i Venedig, Padua, Mailand, Genua, Lodi,
Bologna, Como, Livorno. Florens och Neapel. Af
samma skäl ha icke mindre än 111 tidningar
blifvit indragna.
— Tidnigsstereotypöme i Chikaco
nedlade i början på juli arbetet å samtliga
tryckerier. Allmänheten, som med stor spänning
väntade på nyheter från krigskådeplatsen, fick nu
nöja sig att vänta till dess, att tidningar från
andra orter hunno anlända. De sträjkande fordra
7 timmars arbetsdag (förut 8 timmar) och lönen
förhöjd till 19 à 20 mk om dagen (hittils litet
öfver 16 mk) samt omkr. 4 mk per timme för
öfver-tidsarbete. Dessutom fordra de sträjkande, att
endast en lärling må anställas å fi varje tryckeri.
Sätt inn.skiner na Det engelska
Linotype-Ejere har stiftat en förening, hvilken har till
uppgift, att, samtidigt med att den lär ut
dugliga maskinsättare, bekämpa desses »öfverdrifna"
fordringar.
Särskilda främmande
organisationers årsberättelser
har redaktionen blifvit tillsända, hvarur vi tillåta
oss göra smärre utdrag för att belysa dessa
organisationers styrka och utveckling.
Till först ha vi Svenska ’lypografförbundets
berättelse för 1897, hvilken bör för oss ha ett
särskildt intresse, och då detta förbund med
ingången af 1897 begynte med det andra
decenniet af sin värksamhet. 1892 ansåg sig
förbundet vara så starkt att den kunde begynna med
en lönerörelse öfver hela landet, omfattande
öfver 50 städer, hvilken hade till följd, att lönerna
öfver hela linjen betydligt stegrades. — Vid
tioårsperiodens slut räknade förbundet 1,934
medlemmar och i tillgångar 58,910 kr 27 öre
(sjukkassan och invalidfonden däri inberäknade). —
Under denna tid hade i understöd utbetalts från
reservfonden omkr. 20,000, från sjukkassan 72,000
och från reshjälpskassan omkr. 33,000 kronor,
sammanlagdt cirka 125,000 kronor. — Ur
kassarapporten framgår att förbundet disponerar öfver
nedannämda medel, fördelade å de skilda
fonderna inom förbundet.
Förbundskassan......... 9,657.47
Reshjälpskassan......... 13,505.22
Reshjälpskassans reserverade medel . 2,493.78
Reservfonden.......... 20,380.91
Representationsfonden.......2,981.27
Tillsamman kr 49,018:65.
Typogra/förbundets i Schweiz årsberättelse för
år 1897 innehåller redovisning öfver särskilda
sektioners berättelser och statistiska uppgifter
äfvensom Centralkomiténs affärsredovisning,
statistiken öfver sjukdomsfallen, dödligheten,
reseunderstöden och öfvertidsarbeten, utdrag ur
allmänna kassans, sjuk-, invalid- och
begrafnings-kassans ställning, första årsräkningen öfver
förbundets egendom i Basel och förbundstryekeriets
i Basel årsräkning.
Ur berättelsen göra vi blott ett kort utdrag
ur allmänna kassans ställning och statistiken
öfver sjukdoms- och dödsfallen och invalidernas
antal samt utgifterna för desamma och för
reseunders tödena.
Allmänna kassans inkomster för år 1897
utgjorde 70.526 fr. 91 cts, utgifterna 68,277 fr. 76cts.
Ar 1897 utgjorde utgifterna for sjukdomsfallen,
hvilkas antal var 463 (13,556 dagar), 33,771 fr,
95 cts; dödsfallen, hvilkas antal var 16, 4,400
fr., åt invalider, hvilkas antal var 35, 14,487 fr.
75 cts: för reseunderstöd 4.457 fr.; understöd
åt arbetslösa 4,832 fr. samt flvttningsunderstöd
560 fr.
Medlemsantalet vid årets början utgjorde 1,546,
vid årets slut 1,564.
Förbundet i Schweiz är fördeladt i 21
afdelningar och till detsamma höra 379 officiner.
Första understödsföreningens för typografer i
S:t Petersburg årsberättelse för år 1897
innehåller följande redovisning:
Hufvudkassans kapital den 1 januari 1898
utgjorde 18,393 rub. 74 kop.
Inkomsterna utgjorde 2,218 rub. 58 kop., däraf
utbetalades åt läkaren 150 rub., undsrstöd åt
sjuka 173 rub., understöd åt invalider 300 rub.,
understöd åt enkor 369 rub. 50 kop., för
försäkring af obligationer 20 rub. 30 kop. och till
huf-vudkassan 400 rub., summa 1,472 rub. 80 kop.,
resten 745 rub. 78 kop. blef öfverförd till
utgifterna för år 1898.
Medlemsantalet under året 1897 utgjorde 110,
däraf inträdde 15 nya medlemmar, 4 utträdde
och I dog.
Medlemsafgiften är 1 rub. i månaden.
Understödsföreningens för typografer i S:t
Petersburg årsberättelse för år 1897 innehåller
följande redovisning:
Kassans totalkapital den 1 januari 1897 utgjorde
67,362 rub. 61 kop.
Inkomsterna för år 1897 utgjorde:
medlems-afgifter 7,646 rub.: inträdesafgiter 118 rub.;
procenter på kapitalet och utlåningar 2,796 rub. 92
kop.; vinst af en familjesoaré 1,341 rub. 90 kop.|:
en donation till I. P. Roramyscheffs stipendie 500
rubel.; en donation till N. S. Vorobjefts stipendie
788 rub. 53 kop.; bidrag af särskilda personer 289
rub. 59 kop. och diverse inkomster 162 rub. 18
kop . summa 13,642 rub. 43 kop.
Utgifterna för samma är utgjorde: periodiska
understöd åt 66 sjuka medlemmar 2,132 rub. 50
kop.; enskilda understöd åt 5 sjuka medlemmar
88 rub.: begrafningsunderstöd för 44 medlemmar
830 rub.: pension åt 18 invalider 2,136 rub.;
pension åt 21 barnlösa enkor 1,122 rub.; understöd
åt 67 faderlösa och 7 enkor 1,890 rub.; understöd
till julen åt 4 enkor 20 rub.: stipendier 175 rub.:
för 587 biljetter till privata sjukanstalter 175 rub.
91 kop.: borträknade utlåningar på 9 rubel af
låntagarens död 34 rub.: åt läkaren 480 rub.;
hyra för lokalen, för bokföring och diverse
utgifter 849 rub. 82 kop. och skatt för kuponger och
diverse utgifter vid oblikationsköp 277 rub. 37 kop.,
summa 10,210 rub. 60 kop. Vinsten för år 1897
utgjorde 3,431 rub. 83 kop., så att totalkapitalet
den 1 januari 1898 utgjorde 70,794 rub. 44 kop.
Den l januari 1898 voro 674 personer
medlemmar af kassan däraf inträdde under året 1897, 59
nya medlemmar, utträdde 58 och 14 dogo.
En rötmånadshistoria.
För en tid sedan inträffade det, att en af våra
styfvaste principaler härstädes oförmodat kom på
en af sina promenader i det fria att lägga märke
till att tvänne i hans tjenst varande fruntimmer
ehuru i skilda afdelningar — kommo åkande
förbi honom med velocipeder. Vår bonddryge
principal stannade och med förtrytelsens rodnad
å kinderna återvände han till sin officin för att
med resp. afdelningar föreståndare konferera i
saken. Fisken — principalen ville jag säga,
tykte, att om en arbetare, särskildt ett
fruntimmer, med sin lilla lön är i stånd att skaffa
sig velociped, dennes lön ovillkorligen måste
minskas. Men hur det var, beslöt principalen
anbefalla boktryckeri- och bokbinderiföreståndarne —
i hvilkas afdelningar de båda velocipedåkande
damerna voro anstälda — uppmana
velocipedi-sterna, att genast sälja sina maskiner, motsatt
fall vore de efter fjorton dagar lediga att- söka
annan kondition. Boktryckeriföreståndaren, ja
han — lydde ordern och fruntimret (sättarinna)
måste söka annan kondition: men
bokbinderi-föreståndaren — en karlakarl i mitt tycke — han
lydde ej ordern utan svarade, att så länge nämda
fruntimmer fullgjorde sitt arbete, han ej skulle
afskeda henne, och därmed basta. — Så säger
ryktet åtminstone.
Observator.
Glöm ej Jnvalid/onden!
Torr-stereotypi.
Ett nytt förfarande vid stereotypering, hvilket
betydligt enklare och fortare försiggår än det
nuvarande, säger sig B. von Alvensleben i Wien
hafva uppfunnit. Afklappandet med formborsten,
tomrummens i matrisen ifyllande med papp,
äfvensom matrisens klistrande, bortfalla fullständigt.
Matrisen till »Torr-stereotypin", såsom v.
Alvensleben kallar det nya förfarandet, är ett mjukt
men torrt papp. hvilket genast kan användas,
finnes att fås nos finnan Alvensleben.
Förfaringssättet är följande: den till stereotypering ärnade
formen lägges på »valsprässens" fundament (se
afbildningen), därefter betäckes densamma med
matrispappet, så låter man formen medels
väfning passera under valsen: det flere millimeters
tjocka pappet blifver därigenom sammanprässadt
till kartongtjocklek och fasthet och samtidigt äro
tomrummen i matrisen i fylda, därefter är
matrisen gjutfärdig och kan spännas på
gjutappara-ten. — Vid detta förfarande förekommer ej
någon uppvärmning af stilen.
Kuiva-stereotyyppi.
Uuden menettelytavan stereotyyppauksessa,
joka on paljoa yksinkertaisempi ja joutuisampi
kuin nykyinen, väittää B. von Ålwensleben
Wienissä keksineensä. Sen kautta jää kokonaan
pois puhdistus vormuharjalla sekä matriisin
liisteröiminen. »Kuivan stereotyypin", joksi v.
Ålwensleben menettelytapaa nimittää, matriisi on
pehmoista, mutta kuivaa pahvia, jota heti voi
käyttää ja jota saa Alvvenslebeniltö.
Menettelytapa on seuraavaa: stereotypeerattavaksi aiottu
vormu asetetaan »valssikoneen" jalustalle (katso
kuvaa), jonka jälkeen se peitetään
matriisipape-rilla: sitten annetaan vormun kulkea valssin alle
ja monen millimetrin paksuinen paperi puristuu
siten kartongin paksuiseksi. Samalla aikaa ovat
matriisin tyhjät kohdat täytettyinä. Sen jälkeen
on matriisi valmis ja voi sen pingoittaa
valu-koneeseen. Näin menetellessä eivät kirjaisimet
kuumene.
Svibcl. — Sel<alia.
— Kasarmin pihalta. Vääpeli: Mikä on ollut
toimenne sivälimiehenä, Hotakka?
— Latoja, hra vääpeli.
— Vai niin. Te teette kaikki tempunne niin
virheellisesti, että varmaankin on teitä
kirjapainossa käytetty painovirheiden latomiseen.
— Jäähyväisvirsi. Eräs suuri sielutieteellinen
latoja, jolla oli ..runoilijan" vika kielessä, muutti
paikkaa ja jäähyväisiksi hän kirjoitti entisille
työkumppaneilleen näin kuuluvan runon:
Nyt on minun mitta täysi.
Kauvan se on kestänyt täyttää
ja siihen olette saanut kaikellaisia
keinojakin käyttää.
Mutta nyt saatan toteen näyttää
kuinka oikeutta ja totuutta
voi väärin käyttää.
Finska Typografförbundets Platsförmedlingsbyrå,
Meddelanden:
4 maskintryckare önska nu genast eller
framdeles platsombyte. Goda betyg öfver
skicklighet och ordentlighet kunna presteras. Närmare
med Platsförmedlingsbyrån.
De af afdelningarna valda
referen-terne uppmanas att till Gutenberg
referera om afdelningarnes sammanträden.
Helsingissä 1898.
J. Simeliuksen perillisten kirjapaino osakeyhtiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
