Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 35 (11)
GUTENBERG
05
Bref från Berlin.
Från vår specielle korrespondent.
I.
Slutet af juli 1899.
Enligt vid min afresa från Helsingfors till
»Gutenbergs" redaktör gifna löfte skall jag
härmed meddela något om tryckeri förhållandena i
Berlin och om tyska typografförbundet. Det
torde intressera finska typografer att få veta huru
förhållandena gestaltat sig i Gutenbergs och
typografkonstens hemland.
Om sommaren äro de här alt annat än
lysande i följd af det stora antal arbetslösa, ty
här får man också „sommarfrihet" i fall det inte
finnes arbete, men utan att. önska det och utan
lön. För närvarande hafva konditionslösa i
Berlin blifvit uppskattade till omkring ett tusen och
så är det nästan hvarje sommar. I de flesta fall
gå konditionslösa „auf Walzer", såsom det här
heter, att vandra till fots från stad till stad och
söka arbete, hvilket icke ofta lyckas, men på
detta sätt behöfva de åtminstone inte svälta
ihjäl, ty förbundsmedlemmarne erhålla reshjälp.
Tusende äro de kolleger, som hvarje sommar
»valsa" omkring i Tyskland och på detta sätt
njuta af naturens skönhet. Under sådana
förhållanden är det ett under att lönerna ändå
hållas så pass höga som de äro (lägsta veckolön i
Berlin utgör 26: 25 Rmk, omkring 33 Fmk) och
är detta endast förbundets förtjänst.
Den tyska tariffen är ungefär densamma som
förslaget till ny tariff för Finland och omfattar
äfvenledes hela landet. Lönerna utbetalas
öfveralt hvarje lördag. Arbetstiden är genom tariffen
bestämd till 9 timmar (för tryckerier med
genomgående arbetstid 8 s/4 t), vanligen från ’/» 8— 6
med 1 timmes middagstid och ’/« t. frukost och
eftermiddagsrast: den s. k. engelska arbetstiden
(’/»8—5 med ’/? t- middags- och ’/«t. frukostpaus)
är dock redan ganska allmän.
1 allmänhet är det mycket strängt inom
tryckerierna här, arbetet börjas och slutas med
klockringning och hvar och en måste infinna sig
punktligt. 1 hvarje tryckeri finnes en af personalen
väld förtroendeman, som har att föra sina
arbetskamraters talan hos faktorn och förmedla
förekommande tvistigheter mellan personalen och
principalen eller faktorn. Ofta nog förekommer
det häftiga scener mellan dessa, och i fall de
icke kunna komma öfverens, måste
förtroendemannen sammankalla tryckeripersonalen till möte,
å hvilket beslutes om nödiga åtgärder.
Vidare finnes det den s. k. »Bierverwalter",
som har ölhandeln inom tryckeriet i händerna.
I hvarje tryckeri i Tyskland bildar personalen en
konsumtionsförening för öl, och hvar och en får
sedan öl på kredit till lördagen, då
»Bierverwalter" har att göra upp räkningen. Dividenden af
vinsten utdelas vanligen två gånger om året.
För eleverna är det också tillåtet att dricka öl
inom tryckeriet.
Sättarinnor finnes här endast i ett tryckeri,
som har blifvit grundadt till anskaffande af
passande sysselsättning för fruntimmer, eljest
användas fruntimmer endast som iläggerskor.
Tyska kollegerna äro i allmänhet mycket
tillmötesgående och vänliga mot utlänningar, ifall
de äro förbundsmedlemmar, och första frågan är
vanligen: »Herr Kollege! Sind Sie
Verbandsmit-glied". Är svaret jakande, så underrättar han
med största beredvillighet hvar stilarna och
kasterna ligga o. s. v.
Här kan man träffa kolleger af nästan alla
nationer, fransmän, engelsmän, skandinaver,
ryssar o. s. v., undertecknad torde emellertid vara
den enda finska typografen i Berlin.
Utlänningar hafva här svårt att få kondition som tyska
sättare, om de också beherrska språket
någorlunda, ty de kunna vanligen inte läsa korrekt
tysk fraktur handskrift, för det mesta sätta de
främmande språk. Jag råder därför inte någon
att resa hit utan att kunna sätta korrekt tysk
frakturhandskrift eller också franska, engelska
eller ryska, ty eljest får man inte någon
kondition als här, och då häller är det inte säkert.
Tryckerier finnas i Berlin enligt adressboken
omkr. 700, således lika med antalet medlemmar i
Finska Typografförbundet, Däri äro dock alla
små visitkortstryckerier o. dyl. inberäknade, men
i alla fall en respektabel summa, om man ville
söka upp dem alla.
Det torde utan tvifvel vara af intresse för
finska typografer, i synnerhet nu före första
förbundsmötet, att få veta något om Tyska
Typografförbundet, eller som det på tyska heter:
..Verband der Deutschen Buchdrucker", hvilket är ett
af de starkaste och rikaste
arbetareorganisationer i världen. Grundadt år 1866 har det genom
svåra förhållanden och ofta nog heta strider
växit till hvad det nu är. man kan tryggt säga
Europas förnämsta arbetareorganisation. I
Tyskland liksom nästan öfveralt äro typograferna de
bäst organiserade arbetare. Förbundet räknade
enligt sista årsberättelsen d. 31 december 1898
2(i,377 medlemmar inom 960 tryckorter och
förfogar öfver 3,654,174: 26 Rmk med
afdelnings-och alla andra kassor. Understöd utbetades år
1898: reshjälp 115,177: 51 Rmk, understöd åt
ar-hetslösa å orten 141,688 Rmk, flyttningsbidrag
49,154: 20 Rmk. sjukhjälp 372,138: 13 och
invalidunderstöd 67,949 Rmk och under de fyra
sistförflutna åren har understöd utbetalats till ett
belopp af 3,202,865: 14 Rmk.
För uppfyllandet af sina solidariska plikter
bar förbundet till andra organisationer, inhemska
och utländska, vid arbetsinställelser under år
1898 utbetalat 63,216: 85 Rmk och som lån 108,000
Rmk. Förbundets ordförande, sekreterare,
kassör, fyra hjälpsekreterare o. s. v. äro alla
aflö-nade. Ordföranden är E. Döblin, sora beklädt
denna post redan i öfver 10 år.
Förbundsafgiften utgör 1: 10 Rmk i veckan
(i Berlin 1: 75, i följd hvaraf understöden här
också äro större än inom andra afdelningar),
som nog synes ganska hög, men man måste
betänka huru stor nytta man liar däraf.
Reseunderstödet utgör enligt den i juni detta år i Mainz
församlade generalmötets beslut 1 Rmk per dag
åt medlemmar, som tillhört förbundet och betalat
sina afgifter i 6 veckor (förut 75 Ff. och 13
vekkor), för 75 veckor 1: 25 Rmk (förut för 100
vekkor 1 Rmk). Ortsunderstödet vid inträdande
arbetslöshet utgör 1: 25 Rmk (förut 1: —) per dag
åt medlemmar, som betalat afgifter i 75 veckor
(förut 100) och 1: 50 för 100 veckor (i Berlin 12
Rmk i veckan). Flyttningsbidrag (till annan ort)
utbetalas åt gifta medlemmar, som betalat 100
veckor bidrag 60—100 Rmk. Sjukhjälp betalas
1: 40 Rmk per dag (i Berlin 14 Rmk i veckan).
I begravningshjälp utbetalas 150—200 Rmk (förut
100), invalidunderstöd vid 200 veckoafgifter 1: 25
Rmk per dag. Vid inträdande konditionslöshet
äro medlemmarne befriade från erläggandet af
förbundsafgifterna.
Förbundets organ, »Correspondent ftir
Deutsch-lands Buchdrucker und Schriftgiesser", utkommer
tre gånger i veckan i Leipzig.
Hvarje arbetare i Tyskland måste enligt lagen
tillhöra ännu statens sjukhjälps- och invalidkassa,
vid hvilken afgiften för utlärd typograf utgör
65 Pf. i veckan. Vid sjukdomsfall utbetalar
kassan 10: 50 Rmk i veckan (läkare, medicin och
alla instrumenter gratis), hvilket med
förbunds-understödet utgör 24: 50 Rmk (omkr. 30 Fmk) i
veckan, så att nog är man ju någorlunda
tryggad vid sjukdomsfall. Men för det goda måste
man också betala -2:40 Rmk (omkr. 3 Fmk) i
veckan.
Tyvärr finnes det också inom tyska
typografkåren individer, som hafva till uppgift att,
så-snart tillfälle gifves, uppväcka hat och misstroende
mot förbundet och på alt sätt söka förringa dess
betydelse. Isynnerhet är förbundets till mer än
3 miljoner Rmk uppgående förmögenhet föremål
för deras afundsjuka. Först är att nämna
»Gutenberg Bund", som grundades af sträjkbrytare
vid sista stora sträjken år 1891 och nu räknar
omkr. 1,000 medlemmar, har till uppgift att alltid
och öfveralt motarbeta förbundet, isynnerhet vid
af det sistnämda proklamerade arbetsinställelser,
men i fall förbundet vinner någonting, då äro
dessa herrar nog färdiga att njuta af dessa
förmåner. Vid arbetsinställelsen i »Berliner
Lokal-Anzeiger". hvarom tidigare i »Gut." redogjorts,
anmälde sig flere medlemmar af »Gut.-Bund" som
arbetsvilliga och blefvo antagna. Men den
gången blefvo de grundligt bedragna, ty nämda
tidningsägare, herr A. Seherl. måste dock slutligen
gå in på förbundets fordringar och nu betalar
herr Seherl åt förbundsmedlemmar högre löner
än åt »Gutenberg-Btindler".
Vidare är att omnämna den radikala
»Ge-werkschaft", som grundades år 1897 af f. d.
förbundsmedlemmar, som 1896 blefvo uteslutna från
förbundet på grund af orättvisa beskylningar
mot förbundsstyrelsen och nu räknar omkr. 300
medlemmar.
Trots dessa båda föreningars ansträngningar,
har förbundet dock vuxit och växer ännu år för
år, hvilket är det bästa beviset för att förbundet
har valt den rätta vägen för sitt arbete och
framåtskridande.
Förbundet har hvart 3:dje år sitt
förbundsmöte eller generalförsamling. Detta år höllos
det i Mainz d. 19—24 juni, och om dess beslut
skall jag närmare redogöra i nästa brefvet. Ju f
Wiederseheu!
Hj. H.
Kirje Helsingistä.
Sisältö: Työväenedustajain
kokous Turussa. Takaperin kuin . . .
Liittokokouksen edustajat. —
Jarru-miehiä.
Kuten tiedämme, pidettiin tässä tuonoin
työväenedustajain kokous Turussa. Silmätkääpäs,
veikkoset, vähäsen tuota edustajalistaa, niin
kummaksenne huomaatte että »ompas siinä villaa että
puolivillaa", on tohtoreita, maistereita,
sanomalehden toimittajia, liikemiehiä, työnjohtajia ja muita
»pikku pomoja", jotka edustavat Siwmen työväkeä?!
Eikö tämä jo ole suora ja selvä tunnustus siitä
paljon huudetusta heikkoudesta, ettei työväestö
muka vielä ole kypsynyt omia asioitaan
hoitamaan? Jos kerran tahdomme olla avullisena
hirttonuoraa kaulaan asetettaessa, niin miksei sitten
kerrassaan valittu vielä korkeampia henkilöitä
eduskuntaan. Ajatelkaammepa esim. filosofian
tohtoria ruumiillisen työntekijän edustajana, Hän
voi kyllä olla etevä tiedemies, vaan kerrassaan
kelpaamaton on hän edustamaan vaikkapa esim.
kivityömiestä. Vai oliko tarkoitus tällä hienon
hienolla eduskunnalla peittää edustettavien
repaleista joukkoa. Silmät auki, työmiehet, toisten.
Tämmöisistä aineksista kokoonpantua kokousta
olisi oikeimmiten kutsuttava »pomo-kongressiksi".
Keskustelukysymyksistä olisi useampi
ansainnut laajempaa ja seikkaperäisempää valmistusta.
Tuo liika hätäileminen ei myöskään ollut asioille
eduksi, se vaan tuottaa ylimääräistä parsimis-ja
paikkailutyötä.
Meikäläisistä tapaamme edustajina »Suomen
suurimman teoreettisen sosialistin", kuten eräs
räätäli lausui, hra Hellbergin Tampereelta.
Sivumennen voin tässä mainita että hän ei edes kuulu
liittoomme, siksi punanen hän on. Hyvä tässä
onkin muille saarnata kajahutella parannuksia,
se kun ej koske omaan kukkaroon, vaan että
käydä käsiksi harjoittamansa ammatin
kohottamiseen ja työväestön — tarkoitan etupäässä
Tampereen kirjaltajia — aineellisen tilan
parantamiseen, se ei näy soveltuvan samaiseen sosialismiin.
Ei, ei! Se keventäisi rahapussia ja . . . siksipä
pau-haankin sosialismia vaan muille ammattikunnille.
Kuopiolaisia edusti m. m. faktori Wainio. Vai
niin! Vuosisadan viimeisellä vuosipuoliskolla on
siis tullut kumottua väite että »mahdotonta on
kamelin käydä neulan silmän lävitse". Meitä,
jotka aina olemme laskeneet veli Wainion
pahimpien vastustajiemme joukkoon, todellakin
kummastuttaa nähdessämme hänet työväestön
edustajana. Lieventävänä asianhaarana tässä kai on
pidettävä sitä, että hän edusti »Kuopion
työväenyhdistystä", jota olen kuullut väitettävän
suomalaisiksi »Työnystäviksi".
kartuttakaa J2iitcn WararaRastoa! *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
