Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gutenberg
N:o 57 (21)
Från världsutställningen
i Paris.
(Ports. fr. n:o 20).
Vi måste naturligtvis äfven bese
Nationaltryckeriet
medan vi voro i Paris ocb skaffade oss därför
tillstånd för ett besök. På bestämd tid
samlades de besökande, ett ganska stort antal af
båda könen till och med barn, i nedre
vesti-bulen, där en äldre man tog band om dem.
Besöken, som tydligen ej äro anordnade för
fackmannen, utan mera för den stora
allmänheten, få mera form af revy, oeh därför kan
jag ej säga mycket mera om detta tryckeri än
ßædecker, som yttrar:
»Nationaltryckeriet är inrättadt i Cardinal de
Rohans palats och erbjuder dubbelt intresse
såsom vistelseort för en af det förflutna seklets
stormän och nu såsom museum för typografiska
typer. Man har införlifvat i samlingarne
bokstäfver, som tillåta sammansättningar på nästan
alla jordens språk. De kinesiska och hebreiska
bokstäfverna blefvo samlade af Ludvig XIV.
Å Cour d’Honneur (hedersgården) finnes en
staty af Gutenberg.
A bottenvåningen: bibliotek, bestående af i
etablissementet tryckta böcker.
Första våningen: direktion, afdelning för
sättning och gjutning af typerna.
I Rohans forna musikrum, med rika förgylda
listverk, finnas stanser till nästan alla kända
typer och matriser".
Hvad som mest förundrade oss var den stora
brist på snygghet, som rådde öfverallt i detta
stora etablissement. Man måste beundra
fransmännens mod att kunna offentligt förevisa så
mycket smuts; och för dem, som besökt
Riks-tryckeriet i Berlin, var franska statens tryckeri
en sorglig företeelse. Nästan öfverallt, på
re-galer och skepp, kunde vi skrifva våra namn
i dammet.
Tryckeriet sysselsätter omkring 1,300
arbetare, däraf 350 sättare och 35 korrekturläsare.
Stilgjuteriet, som tillverkade all erforderlig
materiel, är mycket stort och där inrymmes 14
stilgjutningsmaskiner, förutom en del maskiner
för gjutning at steg, regietter och linier.
Såsom en egendomlighet och ett bevis på
fransmännens konservatism kan framhållas, att
öfverallt användes blvlinier vid tabellsättning, och
vi lyckades ej, oaktadt vi noggrant spanade
inom hela tryckeriet, upptäcka en enda
mes-singslinie. För tryckning af tvärlinier användes
gamla linieringsmaskiner af trä, hvilka drifvas
med handkraft.
Inom bokbinderiet, som var mycket stort,
funnos några moderna maskiner.
Deras tabelltryck var mycket underhaltigt,
men jag såg prof på färgtryck, som var rent
af öfverlägset, och det är förvånande att så
olika alster kunna utföras inom samma
etablissement.
På utställningen
var, med undantag af Amerika, nationernas
boktryckeriafdelningar inrymda i industrihallen
å Marsfältet.
Inom den franska afdelningen dominerade
Marinoni med flera olika konstruerade
rotations-prässar för en och flera färger. I likhet med
de flesta prässar vi sågo i Paris voro dessa
utan falsapparater. Firman lämnar dock
sådana vid beställning. Där fans äfven en liten
rotationspräss för mindre format, som var
synnerligen enkel och sinnrikt konstruerad. En
stor fördel med denna maskin var det lilla
utrymme den upptog.
Dessutom funnos maskiner från flera firmor,
af hvilka en del voro i gång. Alauzet &
Ti-quet litografi- och boktrycksprässar, Jules
Dcr-riey en dubbelrotationspräss med 2 stora
cylindrar, Barre & Payet, Foucher m. fl. Orsini
visar hur det går till att trycka vattenfärgstryck
med 5 färger pä en modetidning. Firman J.
Yoirin, Paris, hade utställning i egen paviljong;
belägen invid entréen till Industrihallen. Där
funnos prässar för boktryck och litografi.
Maskinerna voro vanligtvis i gång på söndagarna
och då kunde man få se en ganska intressant
procedur, nämligen tryckning på plåt, hvarpå
prof utdelades till de besökande. Alla dessa
maskiner voro stora och klumpiga och förde
mycket oväsen under gången.
Inom den tyska afdelningen var det
Schel-ter & Giesecke, som intog första platsen. Där
funnos flera prässar i gång. Phönix och en
med alla nya förbättringar försedd snällpräss,
kallad Windsbraut. Denna är i likhet med de
amerikanska snällprässarna försedd med
ständigt roterande cylindrar och luftbuffertar, som
gör att maskinen arbetar jämt utan några
stötar. Äfvenså kan man med ett enda grepp
höja hela valsverket. Cylindern kan äfven
höjas. I den händelse iläggaren icke hinner
med eller svårighet uppstå vid arkens
särskiljande, trampar iläggaren på en knapp, så att
cylindern höjer sig och icke vidrör formen. För
iläggningen är synnerligt väl anordnadt med
rörliga hållare, som gå tillbaka ungefär 1
centimeter strax innan griparna fattar arket. Detta
gör att iläggningen kan ske mycket hastigt och
ändå noggrannt. Dessa prässar garantera
liksom sina förebilder, de amerikanska prässarna,
starkare produktionsförmåga och större
pappersbesparing än de vanligast förekommande
snällprässarna.
I Phönixprässarna utfördes tryckning på
kartong, samtidigt med att prägling och skärning
verkstäldes.
Dessutom var anordnad en vacker
utställning af materiel, såsom uppsatta formar, större
klichéer i koppar, etsningar med 3 plåtar för
olika färger, ornamenter och en hel del
bok-binderimateriel.
Äfven i tyska paviljongen hade firman
utstält bland annat en pyramidformig stilmonter
med 28 grader stilar af samma snitt på hvarje
sida.
Den största tryckpräss, som fanns på hela
utställningen, kom inoln Tysklands område,
nämligen en jättestor färgtrycksrotation från
Ausburgs fabrik. Det var en kolossal pjes med
6 färgställningar. Maskinen lyckades man ej
få i gång medan vi voro kvar, men sista dagen
såg ja att de höllo på och lappade upp en
form, hvadan tryckning omedelbart förestod.
, Denna maskin stod utom täflan och uppgafs
■ vara såld till en firma i Paris för 100,000
mark. En snällpräss med broms på cylindern
och rörlig iläggningsskifva fanns äfven här.
(Forts.).
Från förbundsområdet. Liiton alalta.
— Helsinki. H:gin Kirjaltajayhdistyksen
kuukausikokouksessa lokak. 21 p:nä oli esillä
kysymys n. s. luopioista. Pitemmän
keskustelun jälkeen asia jätettiin toimikunnan huostaan,
joka saa koettaa asiata auttaa miten parhaaksi
näkee.
Johtokunnasta on ajan puutteen takia
eronnut hra J. Holmberg, ja on hänen sijaansa
kutsuttu varajäsen hra R. Drockila. —m—
Notiser. Uutisia.
— Dödsfall. Tisdagen den 16 oktober
afled i sitt hem i Wasa typografen Verner
Alexander Nyfors 30 år gammal.
V. A. Nyfors visade redan vid mycket unga
år afgjord fallenhet för sättareyrket genom en
ovanligt god uppfattning och förståelse af de
arbeten som förelades honom och en utmärkt
teknik, hvarför ock hans lifligaste önskan städse
var att blifva i tillfälle att i utlandet utveckla
sig för yrket. Efter fullgjord värnepligt vid
reserven begaf sig N. därför hösten 1896 till
Stockholm, hvarest han så godt som bela tiden
haft anställning vid Beckmanska boktryckeriet
äfvensom en tid vid akademiska boktryckeriet
i Uppsala. Dessförinnan var Nyfors äfven par
år anställd som förste man vid L. Holmbergs
accidenstryckeri i Wasa, från hvilken officin
rätt snygga arbeten utgingo under hans tid.
När N. i början af innevarande år skref hem
till ålderstigen moder och syskon, att han
insjuknat och att sjukdomen var lungsot, var det
nästan som man icke ville tro det, enär den
aflidne under helsans dagar egde en mycket
stark fysik och, menskligt sett, utan alla
tecken till bröstsjukdom eller andra lidanden, som
i så unga år skulle bryta den kraftiga
gestalten. Men med ytterst medtagna krafter och
hopplös bruten helsa anlände Nyfors, efter att
redan under 2 månaders tid varit oförmögen
till arbete i Stockholm, den 3 juli till hemmet,
där han strax fick intaga sängen, tills
befriaren kom.
Nyfors var medlem af svenska
typografförbundet och dess sjukkassa och har sålunda
äfven här hemma åtnjutit understöd ur sagda
kassa.
Äfven egde den aflidne naturliga anlag för
musik och sång samt disponerade öfver en
vacker bas. Hans älsklingsinstrument var kantele,
på hvilket instrument N. inom finska
föreningen i Stockholm uppträdt offentligt.
Söndagen den 21 okt. nedbäddades stoftet
för den eviga hvilan under slort deltagande
från vänners och kamraters sida, hvarvid en
dubbel manskvartett sjöng viel grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
