Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g:s vuosik. g:de årg.
Tammik. 15 Januari
1901
GUTENBERG
Suom. Kirjaltajaliiton äänenkannattaja
N:o 2
Finska Typografförbundets organ
Tilaushinta - Prenumerationspris Toimitus — Redaktion Ilmoitushinta - Annonspris
Koko vuosikerta - Helt år .... sm. ».,»,.„,»., , ■ Petuti-rmlU ! 25 p.
Puoli vuosi - Hälft år 3 „ Vastaava O. A. NYMAN Ansvarig Per petitrad / J
Postim. siihen luettuna. ■– Postportot inber. n . dcdmctdhu ™ , , . , i , ,-. i ,»
Irtonaisnuinero - Lösnummer k 30 p. C. A. BERNSTRÖM Os. : Riioholahdenk. 10. Adr. : Grasviksg. 10.
Suomen Kirjaitajaiiitto. Finska Typografföroundet.
Förbundsstyrelsens meddelanden.
Med anledning af gjorda förfrågningar
meddelas att Förbundets Sjukhjelpskassas stadgar
ej ännu vunnit K. Senatens sanktion ehuru
stadgarne inlämnades till Senaten den 28 April
1900.
Förbundsstyrelsen.
Liittohallituksen tiedonantoja.
Tehtyjen kysymysten johdosta ilmoitetaan,
että Liiton Sairasapurahaston säännöt eivät vielä
ole saaneet K. Senaatin vahvistusta, vaikka
säännöt jätettiin Senaattiin 28 p:nä Toukokuuta
1900.
Liittohallitus.
Anmälda medlemmar. — Ilmoitettuja jäseniä.
Från Helsingfors afdelning: — Helsingin
osastosta: Liljeström, Karl Viktor, hjelparb.,
apul., Vt
73-Från Jakobstads afdelning: — Pietarsaaren
osastosta: Huima, Hjalmar Erik, faktor, faktori,
s«/ n 71 . — Lillqvist, Johannes Ferdinand, s., 1.,
10 /, 72. — Backlund, Jakob Villiam, s., 1., “/ 8 69.
— Dahlsten, Alfred, s., 1., -p. 79*)-
Inträdande medlemmar. — Yhtyneitä jäseniä.
Från Borgå afdelning: — Porvoon osastosta:
1339. Vikeström, Arthur Vilhelm. — 1340.
Kainulainen, Henrik Leonard. — 1341. Ekman, Johan
Arthur. — 1342. Karlsson, Johan Frans. — 1343.
Sneck, Otto.
*) Bosatt i Nykarleby. — Asuu Uudessa Kaarlepyyssii.
Disciplin
är ett oid som icke har synnerligt god klang
för finska öron, icke minst för finska
typografers. — Hvaraf detta? Missförstår man
måhända ordet?
Allt i naturen har sina gifna lagar.
Samhällena, större som mindre, ha också
sina lagar, dels till efterlefnad i allmänhet,
dels för någon speciell del af samhällena. Så
t. ex. ha vi en allmän lag som skall gälla för
samtliga ett lands innevånare ; regeringen i sin
helhet har sin lag: regerings formen;
landtdagen: landtdagsordningen; krigsmakten:
krigslagarne; ämbetsmännen, prästerna, läkarne och
så vidare ända till de af arbetarena bildade
föreningarna, hvilka hafva sina reglementen
eller stadgar. Dessa lagar äro naturligtvis
tillkomna för att lända individen till efterrättelse
och efterlefnad.
Men icke nog med att de till en högre
utveckling komna krypen ha sina skrifna eller
tryckta lagar; äfven de i ett lägre tillstånd
lefvande varelserna hafva sina lagar hvilka vi
genom studier och iakttagelser kunna lära oss
begripa och inse. Mera allmänt torde vi ha
iakttagit detta hos bisamhällena, myrsamhällena
m. fl.
Där nu en lag gifven är har man ju också
tillsatt särskilda väktare, som hafva att
öfvervaka lagarnas efterlefnad. Någon absolut
individuell frihet finnes således icke och lär nog
häller icke, till lycka för det stora hela, komma
att finnas. Men lagarna äro af flerahanda slag:
den despotiska maktens, fåväldets, kastväldets
m. fl. af den mast elakartade och förkastliga
natur. Till sist hafva vi ock majoritetslagarna,
i rådslagen om hvilka en hvar, tillhörande det
samhälle, för hvilket de skola stiftas till
efterlefnad, äger rätt att deltaga. Dessa lagar torde
utan gensägelse vara de naturligaste, därmed
dock ingalunda sagdt att icke missgrepp äfven
här kan förekomma. Men om i dessa lagar
något sådant gifver sig tillkänna, så är det i
allmänhet lätt nog att få sådant afhjälpt, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
