Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
N:o 5
45
Skandinavisk tidskrift för de grafiska yrkena,
framställt ett förslag till en stor skandinavisk
pristäflan, hvartill medel till prisen skulle
samlas i hela Norden. Detta visserligen stora
företag är all uppmuntran värd och enhvar
uppmanas härmed att göra sitt bästa för att
täflingen verkligen skall kunna komma till stånd.
En sådan pristäflans stora betydelse inses lätt
och kan den fullföljas enligt det förslag, som
af Nordisk Boktryckarekonst framlagts, är
därmed ett talande bevis åstadkommet, att det
finnes intresse i norden för yrkeskonsten.
Att man äfven i Finland skall visa intresse
för saken, äro vi förvissade om, hvarföre vi
föreslå att man inom de olika tryckerierna i
landet föranstaltade insamlingar för ändamålet, hvilka
antingen sändes direkt till Redaktionen af
Nordisk Boktryckarekonst eller till tidskriftens
ombud i Helsingfors, hr K. J. Mandelin, adress:
Skarpskyttegatan 7, eller Simelii arfv. tryckeri.
Nästa nummer af Nordisk Boktryckarekonst
kommer att innehålla vidare meddelanden
angående pristäflan, på grund af en hel del
förfrågningar, som red. fått mottaga från
intresserade.
berättelse
öfver Wasa Typografförenings verksamhet
under år 1900.
Årets största och mest betydande tilldragelse
inom landets typografkår är antagandet af den
nya lönetariffen, som trädde i gällande kraft
den 1 april vid landets samtliga tryckerier. Om
ock denna tariff icke blef sådan, som
typograferna helst hade sett och så som den
upprättades och antogos af allmänna Förbundsmötet
sommaren 1899, så är ändock i och med en för hela
landet gällande tariff ett länge kändt behof till
sin väsentligaste del uppfydldt och således ett
stort steg taget i arbetet för förbättrandet af
typografernas materiella tillvaro.
Nyttan och nödvändigheten af en
aflöningstariff erkändes ju också i princip af
arbetsgifvarene – det var om detaljerna striden gällde.
Och att detaljbestämmelserna icke nu kunde
blifva gällande så som de formulerats af
typograferna och antagna till efterrättelse som ofvan
sagts och förhållandena kraft, borde icke pä
ett klandervärd sätt från dessas sida, som i
första och sista hand hade sig förelagdt att
föra arbetarnes talan, utan på det mest
hårdnackade motstånd af principalerna med hot om
lockout och utestängningar från arbetet för
alltid om ej tariffen antoges såsom den af
principalerna vid gemensamt möte uppgjorts och
gillats och härför hade principalerna hela landets
tidningspress på sin sida, som — sorgligt nog
— påstodo det typograferna nu beslutat
genomföra en högre lönetariff, blott för att omöjlig-
göra tidningames utgifvande och således tjena
låga syften, hvilka falska påståenden under dessa
politiskt oroliga tider skapade en ytterst,
fullkomligt oberättigad hetsig stämning gentemot
typograferna från allmänhetens sida. Pressens falska
beskyllningar mot typograferna ådagalades ju
bäst däraf, att alla svaromål från dessas sida
envist nekades plats, och läsarena fick således
blott veta hvad herrar redaktörer ville säga för
att få allmänheten afvogt stämd mot
typograferna att nedlägga sina berättigade fordringar
och därmed tvinga dem. Vidare är det nog
v r älbekant för hvar och en som står de
typografiska förhållandena i landet nära — och det
gör ju herrar redaktörer nog — att tariffens
utarbetande med insamlande af uppgifter m. m.
från landets alla städer och boktryckerier
vidtog redan för tre å fyra år sedan, således
under en tid då nuvarande förhållanden icke
kunde förutses, utan tvärtom allt tedde sig
ljust för framtiden. Och ännu mera: att
principalerna i Helsingfors vid en tidigare tariff
reglering därstädes förklarade sig nog villiga till
förhöjningar, blott typograferna kunde utarbeta
äfven en landsortstariff, emedan, sålänge en
sådan icke finnes, tryckarbeten göras så billiga
vid många landsortstryckerier, att dessa draga
arbeten för sin prisbillighetsskull från
hufvudstaden och således göra det omöjligt att öka
arbetspriset i hufvudstaden, ehuru en
löneförhöjning därstädes med höga hyror och
lefnadsförhållanden i öfrigt nog kräfde en högre
inkomst för arbetaren, om han skulle kunna reda
si s- ....
Men, hoppas vi, detaljerna skola nog
framdeles reglera sig själfva till ett bättre och
således äfvén kunna lättare än denna gång
formuleras och bestämmas.
Den tryckta ställningen, som omnämndes i
fjorårets berättelse, i följd af de politiska
förhållandena i landet och som tog sin början med
1899, nådde, kan man säga, sin höjdpunkt under
senaste sommar och höst då ett flertal
tidningar upphörde att utkomma. Den häraf
minskade arbetstillgången måste ju själffallet hafva
de mest sorgligt kännbara följder för
typograferna som härigenom miste allt — sitt dagliga
bröd för sig själf och sin familj. Att
Förbundets kassor äfven varit starkt anlitade på grund
af den stora arbetsminskningen är en naturlig
följd. Så har t. ex. från denna afdelning
utbetalts under sistlidne år 68 mk i reshjälp och 169
mk i understöd åt arbetslösa typografer. Vid
landets mera centrala afdelningar måste
understöden själffallet uppgå till vida större belopp.
Den stora verksamhetslust och intresse som
i början af fjoråret gjorde sig gällande inom
föreningen härstädes har i märkbar grad
sjunkit, närmast en följd af den enerverande
stämning som tariffstriden framkallade hos alla och
förtog all håg till initiativ för framåtskridande.
Men detta stillestånd, skola vi hoppas, är af
öfvergående natur och att intresset för nytta
och nöje snart åter hos enhvar vaknar till
lifs. Om någon tänker, att ingenting mera
står att vinna sedan tariffen blef antagen och
därmed detta behof af hjälpt, må han besinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
