Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 9
GUTENBERG
79
fått en mycket låg tanke om typografins
ståndpunkt hos oss, genom detta rubrikcharlataneri.
Vanligen har hvarje tidning sina egna
rubrikstilar, hvilka variera obetydligt. Högre stil än
tertia får man ej begagna. Man utmärker icke
den ena artikeln mera än den andra. Och detta
med rätta. Fall kunna väl förekomma då så
utomordentliga saker skett, att man särskildt
vill utmärka dem med högre, fetare stil, men
sådant sker mycket sällan. Äfven i följetonger
understräckare) kan man ju, om rubriken är
kort, sätta den med bred och fetare stil.
Regeln är likväl alltid den: man måste, om sig
göra låter, få rubriken att gå in på en rad.
Skulle flera rader fordras, så sättas de helst
med mindre stil och alltid så, att de första
raderna äro alldeles fulla, utan något indrag
och den sista raden på midten. Den gamla
föråldrade metoden att sätta rubriken
triangelformigt, är öfverallt afskaffad, — utom på
Hufvudstadsbladet.
Hvad jag här yttrar om rubriker, gäller
hufvudsakligast dagliga tidningar, icke illustrerade
eller andra tidskrifter, hvilka kunna utstyras
huru sköna som helst.
L A. L.
feärlingstariffen i Sverge.
Förestår konflikt mellan Boktryckarnas och
Typografernas organisationer?
Då iärlingsfrägan äfven står på
dagordningen hos oss, torde det vara af intresse att
erfara huru densamma har avancerat i vårt
västra grannland. Vi anföra här nedan i korthet
hvad Sv. Typ.-Tidning refererar i frågan.
Sedan många år tillbaka har samarbete
pågått för upprättandet af en lärlingstariff, och
har för detta ändamål den ena komitén efter
den andra varit tillsatt, hvilka framkommit med
sina förslag. Sålunda förelåg vid 1898 års
förbundsmöte två olika förslag, ett från
boktryckarna och ett från typograferna, och
förbundsmötet beslöt, tydligen i afsigt att en gång
få slut på den segslitna härfvan, att uppdraga
åt sin förbundsstyrelse att på grundvalen af
de föreliggande förslagen utarbeta en tariff,
som vore antaglig. Så skedde äfven, men
Boktryckareföreningen synes hafva hyst den
uppfattningen, att ingen brådska förelåg, ty år
efter år behandlades frågan vid dess möten
och — bordlades; dock blef frågan afgjord för
Stockholm, så att under förra året en
lärlingstariff där blef antagen. För landsortens
vidkommande blef emellertid frågan äfven vid
Boktryckareföreningens senaste årsmöte bordlagd,
ehuru Typografiörbundet sedan flera år tillbaka
hade lärlingstariff införd å enstaka orter.
Förbundsstyrelsen, lika väl som en del
afdelningar, fann emellertid detta sätt att behandla
frågan icke vara i sin ordning, hvadan tariffen
efter hand infördes å en hel mängd orter och
rönte icke något skarpare motstånd förr än de
typografiska arbetarna i Malmö och Falun, med
Förbundsstyrelsens medgifvande, för fjorton
dagar sedan uppsade sina platser, då det blef
rörelse i boktryckarnas läger.
Förutom de skrifvelser, som växlades
mellan boktryckarnas och typografernas
organisationers styrelser, inspirerades prässen, och en
mängd tidningar innehöllo artiklar, hvilka
härflöto från Boktryckareföreningens styrelse.
Följer så en mycket liflig brefväxling
organisationerna emellan närmast i anledning af
förslag från principalerna att hanskjuta frågans
afgörande till en skiljenämd hvilket förslag dock
ej af Typografiorbundets styrelse godkännes
annat än på följande vilkor:
att Nämden endast eger att uttala sig rörande
frågan om det berättigade i att uppsäga
platserna på 14 dagar;
att Nämden sammansättes af 5 personer
utsedda 2 af hvardera organisationen, hvilka 4
gemensamt utse den femte;
att Boktryckareföreningen erkänner de aftal
i lärlingstariffen som redan äro träffade mellan
Svenska Typografförbundets Styrelse och
enskilda boktryckare på skilda orter samt samma
tariff för städerna Malmö, Lund och Falun, där
redan enskilda boktryckare godkändt
densamma; samt
att Boktryckareföreningen för sin del uttalar
sig för den nu å ett 30-tal tryckorter antagna
lärlingstariffens införande fr. o. m. I inst.
oktober å öfriga orter i riket.
Dessa vilkor ansåg Boktryckareföreningen sig
ej kunna acceptera hvarför frågan allt mer
tillspetsat sig isynnerhet som Förbundsstyrelsen
fast vidhåller de vilkor som den här ofvan
framhållit. Emellertid har senare ingått
telegram från såväl Malmö som Falun att
därvarande boktryckare den 13 april ingått på
tariffen hvarför de gjorda uppsägningarna återtagits.
Så står saken för tillfället.
Vi vilja dock hoppas och tro att de bägge
parterna nu, som flere gånger förut, söka att
genom enighetens och samarbetets bibehållande
öfvervinna tvistigheterna ty därigenom hafva de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
