Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - „Den vilde Horstman“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På vallen stod „den vilde Horstman“ framför
en häst, som låg störtad på gräsmattan och inte
ens orkade lyfta sitt hufvud.
Han bearbetade det arma djuret med både
fotterna och knytnäfvarna.
— Fördömda djurplågare, låt bli det där! —
röt jag.
— Djäfvulstyget vill inte stiga upp, — svarade
„den vilde Horstman“ utan att sluta sin misshandel.
Min hustru störtade upp, fram till barriären.
— Ni usla människa, — ropade hon. — Om ni
inte slutar på ögonblicket, så kommer jag ned och
piskar upp er.
Jag sköt min hustru åt sidan.
— Det är jag, som sköter detta, — sade jag.
Så rusade jag ut i sofrummet.
Hämtade ridpiskan.
Sprang hastigt jag ned för trappan, barhufvad
i det väldiga solgasset.
Tvärs öfver gräsplanen sprang jag.
Ned till vallen.
Just som jag kom fram, måttade „den vilde
Horstman“ ett slag med knytnäfven mot hästens
mule.
Slaget föll.
Det arma djuret lyfte på hufvudet med ett stön
af smärta.
— En gång till, — skrek jag, — och ni får
känna på piskan.
Horstman gaf mig en dolsk blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
