Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - „Den vilde Horstman“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Lägg er inte i det här. Hästen har kolik.
Om han inte stiger upp nu genast, stiger han aldrig
upp. Jag måste få upp honom . . .
— Ni får inte slå honom en enda gång till! Vid
Gud kommer jag inte att piska er randig . . .
— — —
Vi stodo midt emot hvarandra, på ömse sidor
om det sjuka djuret.
Tittade hvarandra hårdt in i ögonen.
Med lågande raseri i blicken.
Horstman lyfte långsamt, tvekande sin fot.
Måttade åt nacken på hästen.
— Gör det inte, — hväste jag och lyfte piskan.
— Drag åt helvete! — skrek Horstman och
sparkade till.
I samma ögonblick hven min piska genom
luften.
Hårdt och säkert träffade slaget.
Tvärs öfver ansiktet träffade det.
På bråkdelen af en sekund växte en
fingertjock, blodröd strimma upp på kinderna och öfver
läppen.
— Där fick du, din fördömda fähund! — skrek
jag. — Och här! Och här! Och här!
Vid hvarje „här“ föll ett nytt slag, så hårdt
jag orkade.
Horstman böjde sig undan, försökte skydda
ansiktet med armen.
Då slutade jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>